Vaxholms kommunalråd (C) fabulerar fritt

I en flyer (se länk) som utdelats till alla vaxholmsbor söker Vaxholms nuvarande kommunalråd ge sken av ett samhälle som på flera oetiskt skönmålande sätt skiljer sig från den kommun de flesta vaxholmsbor dagligen upplever.

Enligt kommunalrådet har hens parti ”lett utvecklingen av kommunen under de senaste åren. Tillsammans med andra har vi fattat stora, viktiga beslut….. Vi får saker gjorda för en hållbar, jämställd och levande småstad, som ger kraft åt varje människa och företag oavsett om vi är vaxholmare sedan generationer eller nyinflyttade.”

Enligt Statistiska centralbyråns (SCB:s) senaste medborgarundersökning genomförd i Vaxholm så nyligen som 2021 har 83 procent av medborgarna i Vaxholm en negativ bild av medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut. Ännu värre är att undersökningen även visar att hela 81 procent av vaxholmarna anser att de politiska beslut som fattas i kommunen varken är genomtänkta eller genomarbetade. Det är naturligtvis dessutom katastrofalt att samma undersökning påvisar att en nästan absolut majoritet (hela 61 procent) av medborgarna, anser att Vaxholms politiker inte arbetar för kommunens bästa. Det är dessa politiker som kommunalrådet varit ledare för under de senaste fyra åren.

Under de senaste fyra åren har i vår kommun bland annat följande allvarliga incidenter inträffat och missförhållanden avslöjats:

Små skolbarn rycks upp från sin trygga skolmiljö genom att kommunen tvingar dem att byta skola för att kommunen ska erbjuda det stöd barnen har laglig rätt till.

Kommunen tecknar avtal med omsorgsföretag som varken sköter de äldre eller sin personal på ett godtagbart sätt. De boende tvingas byta blöjor på varandra och det har inträffat dödsfall och allvarliga personskador på ett av de berörda äldreboendena. När dessa missförhållanden påtalas för kommunen svarar Vaxholms kommun att det anlitade företaget uppfyller avtalet som tecknats med kommunen. Kommunens svar är såväl intetsägande som påvisar att det är kommunen som uppenbart även bär hela ansvaret för alla dessa skandalösa missförhållanden inom kommunens omsorgsverksamheter, genom att inte ens ha kompetens att teckna ett ändamålsenligt avtal med det utförande företaget.

Den långa valsen om Norrbergsskolan verkar ha ebbat ut. Vi som betraktat dansen från sidan av dansgolvet noterar åtminstone tre katastrofala till detta spektakel bakomliggande exempel på hur kommunen förvaltar vaxholmsbornas egendom.

Under Norrbergsskolans sista decennier som skola var avloppslukten i skollokalerna påfallande. Enligt kommunens ansvariga tjänsteman kunde felet varken lokaliseras eller åtgärdas eftersom det i vanlig kommunal (o-)ordning inte fanns en enda ritning kvar hos kommunen som kunde visa hur och var rörledningarna var dragna i byggnaden. Tjänstemannens självklara och utan omsvep eller beklaganden framförda förklaring till detta för alla utomstående förvånansvärda och katastrofala tillstånd, var att samtliga ritningar över Norrbergsskolan förkommit under någon av alla de om- och tillbyggnader Vaxholms kommun tidigare genomfört.

Norrbergsskolans idrottshall tvingade kommunen riva redan ett tiotal år tidigare efter omfattande fukt- och mögelangrepp som gjort hallen obrukbar som verksamhetslokal. Norrbergsskolans alla skolelever tvingades istället under många år vandra ända till och från det som nu kallas ”Campus” för att delta i sina idrottslektioner.

Den tidigare Pålsundsskolan som låg där Kronängsskolan nu är belägen stängdes av Arbetsmiljöverket, eftersom arbetsmiljön på grund av omfattande fukt- och mögelangrepp inte var lämplig för skolans personal! Då hade Vaxholms kommun ända sedan skolan uppfördes mer än 20 år tidigare gjort mängder av misslyckade, infama och mycket kostsamma försök att komma tillrätta med skolans mögelproblem. Såväl många av skolbarnen som personalen drabbades under dessa decennier av andnings- och luftvägssjukdomar.

För något år sedan firade kommunalrådet (C) att ”kajprojektet” kommit igång, cirka 20-30 år försent. Först när kajen faller samman och rasar ner i vattnet (se länk) vaknar Vaxholms kommun, och i ett som vanligt ogenomtänkt försök att uppvisa handlingskraft avstängs i stort sett hela Vaxholms centrum från normal trafik. Efter några veckor kommer kommunen på bättre tankar, och återgår efter vissa ytterligare kostsamma och tillfälligt vidtagna åtgärder till att låta trafiken flyta i stort sett som tidigare.

Avseende de för kajområdets erforderliga underhållsåtgärderna så borde de naturligtvis påbörjats redan för 20-30 år sedan när det fortfarande var möjligt att endast utföra sedvanliga underhållsåtgärder. Vaxholms kommuns passivitet och misskötsel av kajerna leder nu istället till en extremt kostsam och genomgripande ombyggnad av hela kajområdet. Det innebär dessutom att de äldre delarna av kajområdet med ett uppenbart kulturvärde, med stor sannolikhet helt kommer att försvinna. Kommunalrådet tycker naturligtvis att detta är värt att fira med en liten fest på kajområdet.

Inom Vaxholms kommuns bygglovsenhet har den genomsnittliga handläggningstiden för ansökningar om bygglov ökat från lagstadgade tio veckor till nuvarande åtta månader. Detta synes av både kommunalrådet och berörda tjänstemän vara helt normalt och godtagbart i Vaxholm. Bygglovschefen påstår i kommunens egen tidning till och med att så är det även i de flesta andra kommuner. En rundringning till övriga norrortskommuner visar att även detta påstående är en uppenbar lögn, och ytterligare ett lätt genomskådat ett försök av kommunens företrädare att låta påskina att allt fungerar som det ska. Samtliga övriga norrortskommuner har genomsnittliga handläggningstider för bygglov som understiger tio veckor. I den kommun med för närvarande kortast handläggningstid för bygglovsansökningar behöver de sökande i genomsnitt bara vänta i ungefär sex veckor på beslut. I Vaxholm är det enligt bygglovschefen helt normalt att man får vänta i åtminstone åtta månader. Sannolikt förstår hen inte ens, eller blundar medvetet helt för, de i många fall synnerligen allvarliga, negativa och mycket kostsamma konsekvenserna för berörda medborgare som följer av Vaxholms kommuns stora misslyckande även inom detta förvaltningsområde.

Eftersom kommunens möjlighet att ta ut bygglovsavgift dessutom bortfaller fjorton veckor efter att en komplett ansökan inlämnats, tvingas kommunen i strid med gällande lagstiftning istället bekosta stora delar av bygglovsenhetens verksamhet med vaxholmsbornas skattemedel. Dessa skattemedel borde naturligtvis istället användas inom skola, vård och omsorg på det sätt som skattemedel används i andra kommuner.

Det är flera på riksplanet etablerade politiska partier som under decennier haft den politiska makten i Vaxholm. Under samma tid har mängder av missförhållanden och felbeslut inom kommunens politiska organ och förvaltningar med ojämna mellanrum uppdagats (se ovan samt artiklar i lokalpressen och Riksdagens ombudsmäns (JO:s) allvarliga kritik som vid flera tillfällen under denna tid riktats mot Vaxholms kommuns verksamheter).

Liksom i många andra kommuner i vårt land förefaller det uppenbart att ett lokalt parti, som i första hand fokuserar på att komma tillrätta med allvarliga kommunala missförhållanden som dagligen drabbar medborgarna, skulle ha förutsättningar att nå framgång i kommunalvalet. I Vaxholm blev detta verklighet i kommunvalet 2018, då det lokala partiet av medborgarna utsågs till kommunens största parti. Vad händer då i Vaxholm? De etablerade partierna går samman och slår helt undan benen på det största och lokalt bäst förankrade partiet. I sann odemokratisk anda låter de etablerade partierna inte ens det största partiet får representation i kommunens politiska nämnder. Det är en väletablerad politisk praxis att den politiska oppositionen erhåller vice ordförandeposten i de politiska nämnderna. I sann Putin-anda har de etablerade partierna i Vaxholm istället tillsett att Vaxholms största parti i valet 2018 och följaktligen med störst förtroende bland väljarna inte erhållit en enda styrelsepost i någon av Vaxholms kommuns politiska nämnder.

Beror detta odemokratiska tillvägagångssätt på de etablerade politiska partiernas grundlösa maktfullkomlighet eller på att dessa partier och politiker till varje pris vill förhindra att deras egna tidigare misstag och tillkortakommanden utsätts för dagsljuset när de kommer upp till ytan? Uppenbart försöker dessa ljusskygga politiker till varje pris förhindra att en ny aktör börjar röra om i grytan så att ytterligare illaluktande och osmakliga ingredienser i deras gemensamma hopkok synliggörs.

Sedan decennier är det uppenbart att för att vaxholmsgrytan ska bli någorlunda smaklig för medborgarna krävs inte bara en ny kock som med fast hand rör om i hela grytan, utan i Vaxholms kommunhus krävs dessutom att alla från restaurangchefen till varje enskild smörgåsnisse byts ut eller genomgår total omskolning, samt därtill en helt ny meny!

/Mr Walker

Sanningen om den av Vaxholms kommun vanvårdade Norrbergsskolan

Den av motstånd infekterade och konstruerade debatten om Norrbergsskolan fortsätter på vissa håll i kommunen.

Skolan tillskrivs vara av samma höga kvalitet som 1800-talshus med ”skolans tegelfasad, kalkstensgolv och smidda järnräcken”.

Sanningen är att Norrbergsskolan uppfördes 1953 under efterkrigstidens och miljonprogrammets 1950- och 1960-tal. Den tidens brist på byggnadsmaterial, krav på låga byggkostnader och obefintliga miljökrav medförde att man under dessa år knappast byggde med 1800-talskvalitet. Ett bevis på detta är det miljonprogram (se länk) som innebar att en miljon nya hyreslägenheter byggdes i Sverige under så kort tid som tio år. Till följd av detta höjdes boendestandarden för miljontals svenskar, men redan tio år efter att dessa bostäder uppförts uppdagades omfattande byggfusk och ”nya” men dåligt fungerande byggmaterial och byggmetoder.

Norrbergsskolan uppfördes mer än tio år innan miljonprogrammet påbörjades (läs mer här), men flera av byggmetoderna och byggmaterialen som användes är idag förbjudna. Skolan har dessutom till- och ombyggts vid flera tillfällen, vilket medfört att arkitekternas ursprungliga idéer avseende Norrbergsskolans gestaltning och funktion snabbt förlorades oavsett hur väl genomtänkta idéerna ursprungligen var.

Innan skolan utrymdes för att rivas ansåg både skoleleverna och föräldrar det snarast vara en tvångskommendering att barnen tvingades till Norrbergsskolan, inte minst efter Vaxholms kommuns märkliga rockad när Pålsundsskolan (om möjligt ännu mer misskött av kommunen än Norrbergsskolan) av arbetsmiljöverket utdömts som arbetsplats för skolpersonalen! Anledningen till att arbetsmiljöverket stoppade verksamheten var extremt omfattande mögelangrepp i båda byggnaderna orsakad av Vaxholms kommuns vanvård ända sedan skolan uppfördes ungefär 20 år tidigare. Det var följaktligen arbetsmiljöverkets omtanke om den vuxna skolpersonalen som stoppade verksamheten, och inte Vaxholms kommuns omsorg om skolbarnen. Innan arbetsmiljöverket alldeles försent stoppade skolverksamheten på Pålsundskolan utgjorde allergi, luftvägssjukdomar och allmän ohälsa stora problem hos både skolpersonal och skolans elever.

Till följd av Pålsundsskolans akuta och permanenta nedstängning beslutade de kognitivt handikappade politikerna i Vaxholm att flytta de yngre eleverna i årskurs F-6 från Pålsundsskolan till Söderfjärdsskolan. De äldre eleverna som då gick i Söderfjärdsskolans årskurs 6-9 tvingades som en oundviklig följd att mitt under pågående vårtermin (direkt efter sportlovet) flytta från Söderfjärdsskolan till Norrbergsskolan. Tvärtemot allt grundläggande förstånd och normal praxis att i alla sammanhang minimera följdskadorna, spred Vaxholms kommun istället ut de negativa verkningarna av nedstängningen av Pålsundsskolan till så många vaxholmsfamiljer som möjligt. Särskilt de redan stressade och prestationsinriktade eleverna i årskurs 9 och deras föräldrar var mycket upprörda över att Vaxholms kommun helt i onödan på detta mycket påtagliga sätt helt i onödan förstörde elevernas sista termin. Anledning till att en onödigt stor andel av Vaxholms skolelever stördes på detta sätt mitt under terminen var, förutom Vaxholms kommun ökända passivitet och frekvent uppvisade och grundförankrade förmåga att alltid göra fel, var att kommunen ansåg det alltför känsligt att flytta de yngre eleverna från en akut utdömd skolbyggnad (Pålsundsskolan) till en annan lika undermålig skolbyggnad (Norrbergsskolan). Bättre då att låta de äldre eleverna ta en ordentlig smäll genom att fördela olägenheterna över ett större elevunderlag. Ytterligare ett tydligt exempel på det ökända ”vaxholmstänkandet”.

Istället för att påtvingas flytten till Norrbergsskolan till följd av Vaxholms kommuns katastrofala agerande, övergav naturligtvis mer än hälften av Vaxholms skolelever snabbt Vaxholms skolor och flyttade till skolor utanför kommunen. Vissa elever flyttade omgående under pågående vårtermin medan de flesta övriga elever valde skolor i andra kommuner inför höstterminen samma år. Som vanligt när Vaxholms kommun agerar drabbades Vaxholms skattebetalare av mycket höga merkostnader till följd av detta tredubbla kommunala skolhaveri.

Under de decennier som Norrbergsskolan uppfördes och tillbyggdes var radonbetong, eternitplattor, asbestisolering, kaseinhaltigt flytspackel och liknande numera förbjudna byggmaterial ofta förekommande byggmaterial, varav flera med säkerhet kom att användas i Norrbergsskolans byggnader. För ett par decennier sedan tvingades såklart Norrbergsskolans idrottshall att rivas på grund av omfattande mögelangrepp.

Alla Norrbergsskolans tillbyggnader som vid flera tillfällen med stor hast genomförts i efterhand, uppenbart utan de ursprungliga arkitekternas medverkan, resulterade i att skolan uppfattades mer som en oframkomlig labyrint än som en välplanerad och ändamålsenlig skolbyggnad.

En av de mest motbjudande egenskaperna med Norrbergsskolans virrvarr av korridorer, ordinarie skolsalar och källarutrymmen använda som utbildningsrum var att överallt fanns en mer eller mindre märkbar avloppsodör. När föräldrar påtalade dessa missförhållanden för kommunens politiker och tjänstemän, framkom förhållandet att det varken gick att söka efter eller åtgärda avloppsledningar med läckage, eftersom alla byggnadsritningar för länge sedan försvunnit i Vaxholms kommuns arkiv. Det är sedan 1900-talet välkänt att Vaxholms kommunala arkiv åtminstone vid denna tid hade samma funktion som svarta hål i kosmos, föremål som en gång påstås ha hamnat där går aldrig att återfinna. I detta svarta arkivhål förvarade Vaxholms kommun Norrbergsskolans samtliga vatten-, avlopps-, ventilations- och elritningar. Följdriktigt blev det ogörligt att genomföra såväl enkla förbättringsarbeten och ofrånkomlig felavhjälpning eftersom alla erforderliga byggnadsritningar saknades. Konsekvenserna blev naturligtvis oöverskådliga, vilket inte minst visade sig under rivningsarbetet då tillkommande kostnader och oförklarliga kedjehändelser förekom i stor omfattning.

Folkviljan var uppenbart inte så som påstås bland den fjärdedel av kommunens invånare som i folkomröstningen röstade för ett bevarande av Norrbergsskolan, att en majoritet av vaxholmarna ville bevara Norrbergsskolan. Den knappa hälft av vaxholmarna som inte röstade alls i folkomröstningen, ägnade sig sannolikt istället åt mer väsentliga sysslor än att rösta eftersom utgången av folkomröstningen ansågs vara solklar; Riv det illaluktande och illa fungerande åbäket som upptar oproportionerligt stor och användbar markyta inom kommunens centrala delar!

/Plugghäst med känsligt luktsinne

Visit Vaxholm NOT (Nätverket för Offentlig Tillsyn)

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

    Arkiv

    Kategorier

    Visit Vaxholm NOT (Nätverket för Offentlig Tillsyn)