Kategori: Barn och ungdom

Vaxholms kommunalråd (C) fabulerar fritt

I en flyer (se länk) som utdelats till alla vaxholmsbor söker Vaxholms nuvarande kommunalråd ge sken av ett samhälle som på flera oetiskt skönmålande sätt skiljer sig från den kommun de flesta vaxholmsbor dagligen upplever.

Enligt kommunalrådet har hens parti ”lett utvecklingen av kommunen under de senaste åren. Tillsammans med andra har vi fattat stora, viktiga beslut….. Vi får saker gjorda för en hållbar, jämställd och levande småstad, som ger kraft åt varje människa och företag oavsett om vi är vaxholmare sedan generationer eller nyinflyttade.”

Enligt Statistiska centralbyråns (SCB:s) senaste medborgarundersökning genomförd i Vaxholm så nyligen som 2021 har 83 procent av medborgarna i Vaxholm en negativ bild av medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut. Ännu värre är att undersökningen även visar att hela 81 procent av vaxholmarna anser att de politiska beslut som fattas i kommunen varken är genomtänkta eller genomarbetade. Det är naturligtvis dessutom katastrofalt att samma undersökning påvisar att en nästan absolut majoritet (hela 61 procent) av medborgarna, anser att Vaxholms politiker inte arbetar för kommunens bästa. Det är dessa politiker som kommunalrådet varit ledare för under de senaste fyra åren.

Under de senaste fyra åren har i vår kommun bland annat följande allvarliga incidenter inträffat och missförhållanden avslöjats:

Små skolbarn rycks upp från sin trygga skolmiljö genom att kommunen tvingar dem att byta skola för att kommunen ska erbjuda det stöd barnen har laglig rätt till.

Kommunen tecknar avtal med omsorgsföretag som varken sköter de äldre eller sin personal på ett godtagbart sätt. De boende tvingas byta blöjor på varandra och det har inträffat dödsfall och allvarliga personskador på ett av de berörda äldreboendena. När dessa missförhållanden påtalas för kommunen svarar Vaxholms kommun att det anlitade företaget uppfyller avtalet som tecknats med kommunen. Kommunens svar är såväl intetsägande som påvisar att det är kommunen som uppenbart även bär hela ansvaret för alla dessa skandalösa missförhållanden inom kommunens omsorgsverksamheter, genom att inte ens ha kompetens att teckna ett ändamålsenligt avtal med det utförande företaget.

Den långa valsen om Norrbergsskolan verkar ha ebbat ut. Vi som betraktat dansen från sidan av dansgolvet noterar åtminstone tre katastrofala till detta spektakel bakomliggande exempel på hur kommunen förvaltar vaxholmsbornas egendom.

Under Norrbergsskolans sista decennier som skola var avloppslukten i skollokalerna påfallande. Enligt kommunens ansvariga tjänsteman kunde felet varken lokaliseras eller åtgärdas eftersom det i vanlig kommunal (o-)ordning inte fanns en enda ritning kvar hos kommunen som kunde visa hur och var rörledningarna var dragna i byggnaden. Tjänstemannens självklara och utan omsvep eller beklaganden framförda förklaring till detta för alla utomstående förvånansvärda och katastrofala tillstånd, var att samtliga ritningar över Norrbergsskolan förkommit under någon av alla de om- och tillbyggnader Vaxholms kommun tidigare genomfört.

Norrbergsskolans idrottshall tvingade kommunen riva redan ett tiotal år tidigare efter omfattande fukt- och mögelangrepp som gjort hallen obrukbar som verksamhetslokal. Norrbergsskolans alla skolelever tvingades istället under många år vandra ända till och från det som nu kallas ”Campus” för att delta i sina idrottslektioner.

Den tidigare Pålsundsskolan som låg där Kronängsskolan nu är belägen stängdes av Arbetsmiljöverket, eftersom arbetsmiljön på grund av omfattande fukt- och mögelangrepp inte var lämplig för skolans personal! Då hade Vaxholms kommun ända sedan skolan uppfördes mer än 20 år tidigare gjort mängder av misslyckade, infama och mycket kostsamma försök att komma tillrätta med skolans mögelproblem. Såväl många av skolbarnen som personalen drabbades under dessa decennier av andnings- och luftvägssjukdomar.

För något år sedan firade kommunalrådet (C) att ”kajprojektet” kommit igång, cirka 20-30 år försent. Först när kajen faller samman och rasar ner i vattnet (se länk) vaknar Vaxholms kommun, och i ett som vanligt ogenomtänkt försök att uppvisa handlingskraft avstängs i stort sett hela Vaxholms centrum från normal trafik. Efter några veckor kommer kommunen på bättre tankar, och återgår efter vissa ytterligare kostsamma och tillfälligt vidtagna åtgärder till att låta trafiken flyta i stort sett som tidigare.

Avseende de för kajområdets erforderliga underhållsåtgärderna så borde de naturligtvis påbörjats redan för 20-30 år sedan när det fortfarande var möjligt att endast utföra sedvanliga underhållsåtgärder. Vaxholms kommuns passivitet och misskötsel av kajerna leder nu istället till en extremt kostsam och genomgripande ombyggnad av hela kajområdet. Det innebär dessutom att de äldre delarna av kajområdet med ett uppenbart kulturvärde, med stor sannolikhet helt kommer att försvinna. Kommunalrådet tycker naturligtvis att detta är värt att fira med en liten fest på kajområdet.

Inom Vaxholms kommuns bygglovsenhet har den genomsnittliga handläggningstiden för ansökningar om bygglov ökat från lagstadgade tio veckor till nuvarande åtta månader. Detta synes av både kommunalrådet och berörda tjänstemän vara helt normalt och godtagbart i Vaxholm. Bygglovschefen påstår i kommunens egen tidning till och med att så är det även i de flesta andra kommuner. En rundringning till övriga norrortskommuner visar att även detta påstående är en uppenbar lögn, och ytterligare ett lätt genomskådat ett försök av kommunens företrädare att låta påskina att allt fungerar som det ska. Samtliga övriga norrortskommuner har genomsnittliga handläggningstider för bygglov som understiger tio veckor. I den kommun med för närvarande kortast handläggningstid för bygglovsansökningar behöver de sökande i genomsnitt bara vänta i ungefär sex veckor på beslut. I Vaxholm är det enligt bygglovschefen helt normalt att man får vänta i åtminstone åtta månader. Sannolikt förstår hen inte ens, eller blundar medvetet helt för, de i många fall synnerligen allvarliga, negativa och mycket kostsamma konsekvenserna för berörda medborgare som följer av Vaxholms kommuns stora misslyckande även inom detta förvaltningsområde.

Eftersom kommunens möjlighet att ta ut bygglovsavgift dessutom bortfaller fjorton veckor efter att en komplett ansökan inlämnats, tvingas kommunen i strid med gällande lagstiftning istället bekosta stora delar av bygglovsenhetens verksamhet med vaxholmsbornas skattemedel. Dessa skattemedel borde naturligtvis istället användas inom skola, vård och omsorg på det sätt som skattemedel används i andra kommuner.

Det är flera på riksplanet etablerade politiska partier som under decennier haft den politiska makten i Vaxholm. Under samma tid har mängder av missförhållanden och felbeslut inom kommunens politiska organ och förvaltningar med ojämna mellanrum uppdagats (se ovan samt artiklar i lokalpressen och Riksdagens ombudsmäns (JO:s) allvarliga kritik som vid flera tillfällen under denna tid riktats mot Vaxholms kommuns verksamheter).

Liksom i många andra kommuner i vårt land förefaller det uppenbart att ett lokalt parti, som i första hand fokuserar på att komma tillrätta med allvarliga kommunala missförhållanden som dagligen drabbar medborgarna, skulle ha förutsättningar att nå framgång i kommunalvalet. I Vaxholm blev detta verklighet i kommunvalet 2018, då det lokala partiet av medborgarna utsågs till kommunens största parti. Vad händer då i Vaxholm? De etablerade partierna går samman och slår helt undan benen på det största och lokalt bäst förankrade partiet. I sann odemokratisk anda låter de etablerade partierna inte ens det största partiet får representation i kommunens politiska nämnder. Det är en väletablerad politisk praxis att den politiska oppositionen erhåller vice ordförandeposten i de politiska nämnderna. I sann Putin-anda har de etablerade partierna i Vaxholm istället tillsett att Vaxholms största parti i valet 2018 och följaktligen med störst förtroende bland väljarna inte erhållit en enda styrelsepost i någon av Vaxholms kommuns politiska nämnder.

Beror detta odemokratiska tillvägagångssätt på de etablerade politiska partiernas grundlösa maktfullkomlighet eller på att dessa partier och politiker till varje pris vill förhindra att deras egna tidigare misstag och tillkortakommanden utsätts för dagsljuset när de kommer upp till ytan? Uppenbart försöker dessa ljusskygga politiker till varje pris förhindra att en ny aktör börjar röra om i grytan så att ytterligare illaluktande och osmakliga ingredienser i deras gemensamma hopkok synliggörs.

Sedan decennier är det uppenbart att för att vaxholmsgrytan ska bli någorlunda smaklig för medborgarna krävs inte bara en ny kock som med fast hand rör om i hela grytan, utan i Vaxholms kommunhus krävs dessutom att alla från restaurangchefen till varje enskild smörgåsnisse byts ut eller genomgår total omskolning, samt därtill en helt ny meny!

/Mr Walker

Sanningen om den av Vaxholms kommun vanvårdade Norrbergsskolan

Den av motstånd infekterade och konstruerade debatten om Norrbergsskolan fortsätter på vissa håll i kommunen.

Skolan tillskrivs vara av samma höga kvalitet som 1800-talshus med ”skolans tegelfasad, kalkstensgolv och smidda järnräcken”.

Sanningen är att Norrbergsskolan uppfördes 1953 under efterkrigstidens och miljonprogrammets 1950- och 1960-tal. Den tidens brist på byggnadsmaterial, krav på låga byggkostnader och obefintliga miljökrav medförde att man under dessa år knappast byggde med 1800-talskvalitet. Ett bevis på detta är det miljonprogram (se länk) som innebar att en miljon nya hyreslägenheter byggdes i Sverige under så kort tid som tio år. Till följd av detta höjdes boendestandarden för miljontals svenskar, men redan tio år efter att dessa bostäder uppförts uppdagades omfattande byggfusk och ”nya” men dåligt fungerande byggmaterial och byggmetoder.

Norrbergsskolan uppfördes mer än tio år innan miljonprogrammet påbörjades (läs mer här), men flera av byggmetoderna och byggmaterialen som användes är idag förbjudna. Skolan har dessutom till- och ombyggts vid flera tillfällen, vilket medfört att arkitekternas ursprungliga idéer avseende Norrbergsskolans gestaltning och funktion snabbt förlorades oavsett hur väl genomtänkta idéerna ursprungligen var.

Innan skolan utrymdes för att rivas ansåg både skoleleverna och föräldrar det snarast vara en tvångskommendering att barnen tvingades till Norrbergsskolan, inte minst efter Vaxholms kommuns märkliga rockad när Pålsundsskolan (om möjligt ännu mer misskött av kommunen än Norrbergsskolan) av arbetsmiljöverket utdömts som arbetsplats för skolpersonalen! Anledningen till att arbetsmiljöverket stoppade verksamheten var extremt omfattande mögelangrepp i båda byggnaderna orsakad av Vaxholms kommuns vanvård ända sedan skolan uppfördes ungefär 20 år tidigare. Det var följaktligen arbetsmiljöverkets omtanke om den vuxna skolpersonalen som stoppade verksamheten, och inte Vaxholms kommuns omsorg om skolbarnen. Innan arbetsmiljöverket alldeles försent stoppade skolverksamheten på Pålsundskolan utgjorde allergi, luftvägssjukdomar och allmän ohälsa stora problem hos både skolpersonal och skolans elever.

Till följd av Pålsundsskolans akuta och permanenta nedstängning beslutade de kognitivt handikappade politikerna i Vaxholm att flytta de yngre eleverna i årskurs F-6 från Pålsundsskolan till Söderfjärdsskolan. De äldre eleverna som då gick i Söderfjärdsskolans årskurs 6-9 tvingades som en oundviklig följd att mitt under pågående vårtermin (direkt efter sportlovet) flytta från Söderfjärdsskolan till Norrbergsskolan. Tvärtemot allt grundläggande förstånd och normal praxis att i alla sammanhang minimera följdskadorna, spred Vaxholms kommun istället ut de negativa verkningarna av nedstängningen av Pålsundsskolan till så många vaxholmsfamiljer som möjligt. Särskilt de redan stressade och prestationsinriktade eleverna i årskurs 9 och deras föräldrar var mycket upprörda över att Vaxholms kommun helt i onödan på detta mycket påtagliga sätt helt i onödan förstörde elevernas sista termin. Anledning till att en onödigt stor andel av Vaxholms skolelever stördes på detta sätt mitt under terminen var, förutom Vaxholms kommun ökända passivitet och frekvent uppvisade och grundförankrade förmåga att alltid göra fel, var att kommunen ansåg det alltför känsligt att flytta de yngre eleverna från en akut utdömd skolbyggnad (Pålsundsskolan) till en annan lika undermålig skolbyggnad (Norrbergsskolan). Bättre då att låta de äldre eleverna ta en ordentlig smäll genom att fördela olägenheterna över ett större elevunderlag. Ytterligare ett tydligt exempel på det ökända ”vaxholmstänkandet”.

Istället för att påtvingas flytten till Norrbergsskolan till följd av Vaxholms kommuns katastrofala agerande, övergav naturligtvis mer än hälften av Vaxholms skolelever snabbt Vaxholms skolor och flyttade till skolor utanför kommunen. Vissa elever flyttade omgående under pågående vårtermin medan de flesta övriga elever valde skolor i andra kommuner inför höstterminen samma år. Som vanligt när Vaxholms kommun agerar drabbades Vaxholms skattebetalare av mycket höga merkostnader till följd av detta tredubbla kommunala skolhaveri.

Under de decennier som Norrbergsskolan uppfördes och tillbyggdes var radonbetong, eternitplattor, asbestisolering, kaseinhaltigt flytspackel och liknande numera förbjudna byggmaterial ofta förekommande byggmaterial, varav flera med säkerhet kom att användas i Norrbergsskolans byggnader. För ett par decennier sedan tvingades såklart Norrbergsskolans idrottshall att rivas på grund av omfattande mögelangrepp.

Alla Norrbergsskolans tillbyggnader som vid flera tillfällen med stor hast genomförts i efterhand, uppenbart utan de ursprungliga arkitekternas medverkan, resulterade i att skolan uppfattades mer som en oframkomlig labyrint än som en välplanerad och ändamålsenlig skolbyggnad.

En av de mest motbjudande egenskaperna med Norrbergsskolans virrvarr av korridorer, ordinarie skolsalar och källarutrymmen använda som utbildningsrum var att överallt fanns en mer eller mindre märkbar avloppsodör. När föräldrar påtalade dessa missförhållanden för kommunens politiker och tjänstemän, framkom förhållandet att det varken gick att söka efter eller åtgärda avloppsledningar med läckage, eftersom alla byggnadsritningar för länge sedan försvunnit i Vaxholms kommuns arkiv. Det är sedan 1900-talet välkänt att Vaxholms kommunala arkiv åtminstone vid denna tid hade samma funktion som svarta hål i kosmos, föremål som en gång påstås ha hamnat där går aldrig att återfinna. I detta svarta arkivhål förvarade Vaxholms kommun Norrbergsskolans samtliga vatten-, avlopps-, ventilations- och elritningar. Följdriktigt blev det ogörligt att genomföra såväl enkla förbättringsarbeten och ofrånkomlig felavhjälpning eftersom alla erforderliga byggnadsritningar saknades. Konsekvenserna blev naturligtvis oöverskådliga, vilket inte minst visade sig under rivningsarbetet då tillkommande kostnader och oförklarliga kedjehändelser förekom i stor omfattning.

Folkviljan var uppenbart inte så som påstås bland den fjärdedel av kommunens invånare som i folkomröstningen röstade för ett bevarande av Norrbergsskolan, att en majoritet av vaxholmarna ville bevara Norrbergsskolan. Den knappa hälft av vaxholmarna som inte röstade alls i folkomröstningen, ägnade sig sannolikt istället åt mer väsentliga sysslor än att rösta eftersom utgången av folkomröstningen ansågs vara solklar; Riv det illaluktande och illa fungerande åbäket som upptar oproportionerligt stor och användbar markyta inom kommunens centrala delar!

/Plugghäst med känsligt luktsinne

Trots storstädning i Vaxholms kommunala korthus är städresultatet svårt att förutse

I storstockholms alltför få hyresbostäder kan de lyckliga innehavarna vara tacksamma om renovering av åtminstone bostadens ytskikt (tak, väggar och golv) sker så ofta som var tionde år. I Stockholms innerstads bostadsrätter helrenoveras det åtminstone vartannat år, såvida inte nya ägare tillträder. Då kan åtminstone kök och badrum bytas ut betydligt oftare.

I Vaxholms kommunala korthus är vi vana vid åtminstone ytskiktsrenovering på övre våningen i september vart fjärde år. Inför höstens kommande ommöblering har således innehavarna av övervåningens högra och största rum påbörjat en genomgripande ommöblering. Nygamla möbler som passar både till höger och vänster, och till och med ute i det fria på allrummets balkong, har till åskådarnas förvåning återbördats från något av de rum där de (vilket först nu framgår) endast tillfälligt förvarats en tid. Gamla väl insuttna blåbetongmöblemang sönderfaller och bortsanerar sig själva, eftersom de inte går ihop med de nygamla mer tidsenliga och lättflyttade möblerna, vilka istället är utförda i fossilrikt plastmaterial med lättavtorkad och kappvändbar galonklädsel.

På övervåningen har det största lokala rummet med närmast militära metoder blivit i stort sett helt urblåst och kliniskt rengjort. Med fortfarande något luggslitna vägg- och golvskikt och lite grumlig fönsterutsikt undrar kommungranskarna om och hur en ny inredning kommer att gestalta sig.

Innehavarna av de många mindre rummen på övervåningen försöker skapa handlingsutrymme genom att tillfälligt både slå ut väggar och ta upp nya dörröppningar. Oftast uppstår problem när det visar sig att antingen de större rummen, ett allrum eller trapphallen ligger mellan dessa mindre rum. Vid några tillfällen har det visat sig att helt andra rum än önskat och förväntat fanns på andra sidan en illa tilltygad vägg.

I den mer vardagsnära undervåningen är det mesta fortfarande till stora delar orört även om inredning och möblemang löpande byts ut i en aldrig sinande ström. För några år sedan ersattes hela 34 procent av möblemanget i ett av de större rummen, utan att någon av de övriga i korthuset uppfattade detta som något märkligt eller ovanligt.

I trappan mellan våningarna spjärnar de största smutsfläckarna sig fast i den minst sagt svajiga ledstången. Trots grovrengöringsmedel och Webers största grillborste med skrapa klamrar sig några svårborttagna och till synes svårt infekterade smutshärdar fast likt multiresistenta sjukhusbakterier. För att slutligt avlägsna de obehagliga och vantrivselspridande lortfläckarna i trapphallen krävs förmodligen att professionella städ- och saneringskonsulter anlitas.

Det har även framkommit att det finns dolda trapphus mellan över- och undervåningarna som flitigt används av mindre nogräknade aktörer, för att i det dolda påverka beslutsfattandet och motverka att de kommunala besluten fattas i öppen och demokratisk välordning. Det senare förefaller vara ett helt okänt begrepp i hela Vaxholms kommunhus.

/Miss Vileda Broom, städproffs

Nytt stort uppdrag till Vaxholms fixartjänst?

Enligt Vaxholms kommuns hemsida har fixartjästen återuppstått (se länk) efter två års coronauppehåll.

Ett mycket angeläget och uppskattat uppdrag för fixartjänsten skulle förmodligen vara att fixa till så att Vaxholms kommuns alla förvaltningar fungerar lite bättre. Vi begär inga underverk utan bara att de olika förvaltningarna ägnar sig mer åt de uppdrag de är till för att utföra, och mindre åt interna konflikter, vänskapskorruption, mörkläggning av misstag som tidigare begåtts och bortförklaring av tidigare uppenbart felaktiga beslut.

På samma sätt som Vaxholms kommun listar vad som ingår i fixartjänsten och vad som man inte kan få hjälp med kommer här motsvarande förteckning över vad vaxholmsborna önskar att Vaxholms kommun utför och vad invånarna önskar att kommunen inte gör:

Detta vill vi att Vaxholms kommun börjar arbeta med:

o Lyssnar på kommunens invånare synpunkter.

o Fattar myndighetsbeslut baserat på fakta och verkliga förhållanden.

o Tillse att kommunens verksamheter och beslut efterföljer svensk lag.

o Värnar våra skolbarns hälsa och trygghet genom att sköta kommunens alla skollokaler så att mögel och fukt inte uppkommer på det sätt som hände i Pålsundsskolans huvudbyggnad och idrottshall, Norrbergsskolans idrottshall och Överby förskola.

o I vart fall uppnå viss ordning på kommunens bygglovsenhet så att den lagstadgade handläggningstiden på tio veckor uppfylls, och därmed likabehandla Vaxholms fastighetsägare på samma sätt som lovsökande fastighetsägare behandlas i Stockholms övriga norrortskommuner och resten av Sverige.

o Välja ledamöter till kommunens politiska nämnder som i högre grad väger in den enskildes rättigheter och behov och i mindre omfattning den enskilde nämndledamotens maktbegär och ego.

(uppdateras löpande, kom med förslag)

Detta vill vi att Vaxholms kommun slutar upp med:

Den utbredda och väletablerade vänskapskorruptionen.

De dagliga bortfortförklaringarna avseende kommunens tidigare felbeslut och misstag.

Det odemokratiska dolda samarbetet mellan politiker och tjänstemän som innebär att beslut redan är tagna innan ärenden behandlas i de politiska nämderna.

Den helt sanslösa och oförblommerade skönmålningen av Vaxholms kommuns verksamheter.

Den utbredda och inom kommunens alla verksamheter helt dominerande tystnadskulturen.

Det utbredda revirbyggandet inom kommunens alla förvaltningar.

(uppdateras löpande, kom med förslag)

Vaxholms kommun prioriterar jämställdhet?

På Vaxholms kommuns hemsida presenterar kommunalrådet och kommunchefen ett projekt där kommunen ska lära sig arbeta mer ”jämställt” (se länk). Enligt kommunens företrädare innebär detta att kommunen ska likabehandla alla, oavsett om du är flicka eller pojke, man eller kvinna.

Enligt presentationen deltar Vaxholms kommun av denna anledningen i ett ”modellprojekt” som initierats av organisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR). Vaxholms kommun arbetar tillsammans med de ”närbelägna” kommunerna Kramfors och Örnsköldsvik, där Örnsköldsvik är ”mentorkommun” som redan genomgått processen.

För oss som kommungranskare förefaller detta som ett försök att odla känsliga orkidéer i ett torrlagt ökenlandskap alternativt på en kall glaciär i Antarktis, eller påbörja återuppbyggnadsarbetet av en till grunden nedbrunnen byggnad med en ”schysst målarfärg” och pensel.

Vaxholms kommun har sedan länge uppenbara och överväldigande problem inom i stort sett alla kommunens förvaltningar. Sedan många år haglar klagomålen in från barn och föräldrar på kommunens skolor (se länk), liksom från boende och anhöriga inom kommunens äldreboenden (se länk). Inom bygglovsförvaltningen har kommunens fastighetsägare sedan länge tvingats ge upp allt hopp om att inom rimlig tid få hjälp med sina ansökningar om bygglov och tillstånd. I centrala Vaxholm finns ofta nästan fler orange omdirigeringsskyltar än ordinarie vägskyltar (se länk), främst beroende på kommunens nybyggnationer på Norrberget och de till följd av kommunens misskötsel sönderfallande kajerna (se länk). Enligt kommunen utgör kajerna Vaxholms hjärta, och vi tvingas konstatera att infarkten till följd av kommunal vanvård redan inträffat utan att några andra åtgärder vidtagits än daglig tillsyn (se länk) och en liten fest (se länk).

Det har gått så långt att Vaxholms kommunpolitiker efter påtryckningar från kommunrevisorerna till stora kostnader sett sig tvingade att anlita externa konsulter för att exempelvis genomlysa hela samhällsbyggnadsförvaltningen. De båda slutrapporter som kommunen publicerade den 31 augusti 2020 (se länk) respektive den 9 augusti 2021 (se länk) påvisar katastrofala förhållanden även internt tjänstemännen emellan. I rapporterna redogörs för kommentarer från lovhandläggarna som ”här i Vaxholm arbetar vi med 90-talsmetoder, det är slagsmål på mötena, vi är mer en myndighet än en serviceorganisation, invånarna är för välutbildade för att respektera och följa våra (felaktiga /reds förtydligande/) beslut”.

Enligt tillgängliga protokoll från byggnadsnämnden har kommunens åtgärder för att komma tillrätta med de synnerligen allvarliga missförhållandena inom samhällsbyggnadsförvaltningen, hittills begränsat sig till att kommunens hemsidor uppdaterats och ett nytt ärendehanteringssystem börjat introduceras. Utöver dessa båda skådebröd har förvaltningsledningen ”på grund av ordinarie arbetsuppgifter” inte hunnit vidta några andra åtgärder. Den ordinarie verksamheten har fortfarande eftersläpningar på mellan 6-12 månader. Bygglovsansökningar som inlämnades till kommunen under sommaren 2021 blev strax före jul tilldelade handläggare. Är det någon som har förhoppning om att det kommer att ske några förbättringar i bemötandet av de sökande och ”servicen” till invånarna under de kommande tio åren?

Under hösten 2021 inlämnades såväl rekordmånga klagomål på Vaxholms kommuns skolor till Skolinspektionen (se länk), som rekordmånga klagomål på Vaxholms kommuns äldreboenden (se länk) till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Under några veckor i november och december 2021 förändrade kommunen hela trafiksituationen i centrala Vaxholm genom att stänga av gatan längs gästhamnen. Orsaken var att slukhål plötsligt uppkommit på gång- och vägbanorna. Av denna anledning enkelriktades flera andra centrala gator och avstängdes parkeringsplatser längs Hamngatan. Kommunen passade samtidigt på att inställa höststädningen av centrala Vaxholm till följd av brist på parkeringsplatser! När kaoset var fullständigt svingade några politiker i tekniska nämnden sina trollspön (se länk, sidorna 13-15), och vips kunde den avstängda gatan som genom ett trollslag återöppnas och trafiksituationen i stort sett återgå till det normala (se länk).

I filmen som med anledning av kommunens jämställdhetsprojekt visas på kommunens hemsida (se länk) avslöjar Vaxholms kommunalråd att hon i vart fall i teorin känner till att kommunens politikers och förvaltningars huvuduppgift är att leverera god service till kommunens invånare. Sedan Vaxholm åter blev en självständig kommun 1983 (se länk) har det däremot i praktiken både genom kommuntjänstemännens uttalanden och handlingar klargjorts att kommunens interna uppfattning är att kommunen främst är en myndighet som fattar beslut som invånarna har att acceptera och efterfölja. Medborgare som klagar eller till och med vågar överklaga kommunens beslut hamnar i ”frysboxen” och kallas motborgare. Sådana motborgare motarbetas sedan i alla kommunala sammanhang för att bestraffas för att de vågat framföra synpunkter på överhöghetens beslut. En del av dessa av Vaxholms kommun rutinmässigt tillämpade arbetsmetoder framskymtar i personalens uttalanden i den externa genomlysningsrapport som kommunen publicerade den 31 augusti 2020 (se länk).

I avsikt att undgå Vaxholms kommuns höga benägenhet att avsiktligt använda långtgående och skadeorsakande repressalier för att straffa invånare som inte uppträder på det sätt som kommunen kräver, tvingas åtskilliga drabbade vaxholmsbor framföra sin klagomål anonymt. Vaxholms kommun tillämpar likt ökända motorcykelklubbar samt enparti- och diktaturstater särskilda metoder för att straffa och frysa ut dessa ”oliktänkande” medborgare, och drar sig inte för att infiltrera slutna grupper på sociala medier för att ta reda på vilka dessa kommunala avfällingar är (se länk). Interna rapporter och videoinspelningar av politikernas möten sekretessbeläggs för att dölja kommunens lagstridiga beslut, dröjsmål och misstag.

De tjänster med godtagbar kvalitet som Vaxholm kommun i bästa fall lyckas leverera till behövande invånare bör naturligtvis i första hand fördelas efter de behövandes behov istället för efter mottagarens kön. Först när tillräckligt stor andel av den levererade kommunala servicen håller godtagbar kvalitet, och omfattningen på klagomål på dessa tjänster följaktligen sjunker till en normal och rimlig nivå, kan det möjligen vara motiverat att spendera vaxholmsbornas skattemedel på projekt som i första hand genomförs för att skapa utanpåverk och ge skenbild av en god och välfungerande kommunal förvaltning, och inte minst skapa falska budskap under ett valår.

/Brita Balderson, senior kommungranskare

Länk till tidigare artikel om missförhållanden inom Vaxholms kommuns förvaltningar

Länk till tidigare artikel om Vaxholms kommuns infiltrering av sociala medier

Länk till Vaxholms kommun utredning om Resarö skola daterad den 22 oktober 2021

Länk till sammanställning över samtliga ärenden hos Skolinspektionen under 2021 avseende Vaxholms kommun

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns samhällsbyggnadsförvaltning 2021-08-09

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns bygglovs- och GIS-enhet 2020-08-31

Länk till sammanställning av JO-ärenden under åren 2004-2018 i Stockholm Norrort med beslut om allvarlig kritik

Limerick som osökt för tankarna till Vaxholms kommun

På sidan 14 i senaste utgåvan av lokaltidningen Kanalen nr 3 2022 har ”pensionerad skolfröken” insänt en limerick som speglar en tidigare elevs upplevelse av skolans bemötande.

En begåvad elev uti Söra

Tyckte skolan var en enda röra

Ner till rektorn han gick

Hon gav honom en blick

”Varför ska du jämt komma och störa”

Pensionerad skolfröken, insändare i Kanalen i Österåker och Vaxholm nr 3 2022

Osökt infinner sig igenkännande tankar såväl avseende skolförhållanden i Vaxholms kommun som allmänt hos invånare som tvingats ha med Vaxholms kommuns olika förvaltningar att göra.

Andra erfarenhetsmässiga bemötanden, bortförklaringar och efterkonstruktioner som mottagits från Vaxholms kommun (se bland annat kommunens egna rapporter avseende kommunens interna verksamheter inom skol- och bygglovsförvaltningarna m.fl.):

  • ”Vi gillar inte när kommunens beslut överklagas, då blir vi svårare att ha att göra med i framtiden” (uttalande från samhällsbyggnadschefen)
  • ”Det är inte Vaxholms kommuns ansvar….” (allmänt och ofta förekommande felaktigt besked från kommunen)
  • ”Vi är en myndighet, vi ska inte ge råd” (uttalande från anonym kommuntjänsteman i kommunens genomlysningsrapport)
  • ”För den saken ansvarar medborgaren och inte Vaxholms kommun för…” (allmänt och ofta förekommande felaktigt besked från kommunen)
  • ”Krångliga” medborgare kallar vi internt för ”motborgare” (uttalande från samhällsbyggnadschefen)
  • ”Man kan tolka lagen olika hårt. Här är vi ganska hårda i tolkningen” (uttalande från anonym kommuntjänsteman i kommunens genomlysningsrapport)
  • ”Sökande som anlitar advokat får naturligtvis bättre utfall hos kommunen….” (uttalande från samhällsbyggnadschefen)
  • ”Kommunen är en myndighet….” (uttalande från bygglovshandläggare)
  • ”Dt utförande omsorgsföretaget uppfyller avtalet som tecknats med Vaxholms kommun” (helt irrelevant påstående i ett försök att bortförklara den massiva och sakliga kritik som återkommande framförs mot förhållandena på Vaxholms kommuns äldreboenden från såväl personalen som boende och anhöriga)
  • ”Det känner jag inte till. Jag undersöker och återkommer…” (återkommande uttalande av föreningsbidragsansvariga i kommunen som sedan naturligtvis aldrig återkommer….)
  • ”Den sökande har krånglat i tidigare ärenden hos kommunen, och då är det naturligt att kommunen krånglar i senare ärende med samma sökande” (uttalande från samhällsbyggnadschefen)
  • ”När jag kom hit var det som att komma tillbaka till 90-talet i hur man jobbar” (uttalande från anonym kommuntjänsteman i kommunens genomlysningsrapport)
  • ”VI SKRIVER OFTAST MED STORA BOKSTÄVER SÅ ATT INVÅNARNA SKA FÖRSTÅ DET VI SKRIVER OCH ATT DET VIKTIGT” (metod tillämpad av tidigare fritidsintendent)
  • ”Det är lagstyrt….” (uttalande från kommunpolitiker i byggnadsnämnden)
  • ”Det är nästan slagsmål mötena” (uttalande från anonym kommuntjänsteman i kommunens genomlysningsrapport)
  • ”Just den handlingen omfattas inte av offentlighetsprincipen…” (uttalande från bygglovschefen)
  • ”Man har hamnat i en nej-mentalitet inom bygglov” (uttalande från anonym kommuntjänsteman i kommunens genomlysningsrapport)
  • ”Svensk lag är i detta fall orimlig och kan inte tillämpas inom Vaxholms kommun….” (uttalande från förvaltningsjuristen)
  • ”Vi gallrar mejlkonversation äldre än 30 dagar” (uttalande från kommunens förvaltningsjurist)
  • ”Rektorn har på eget initiativ mitt under terminen hastigt avslutat sin anställning, efter att ha uppnått målen med sitt arbete på skolan…” (uttalande från kommunens skolchef)
  • ”Hur skulle det se ut om jag måste kontrollera markbultarna till kommunens flaggstänger, då skulle jag ju inte hinna med mycket mer…” (bortförklaring av tidigare fritidsintendent när en av kommunens flaggstänger på Rådhustorget plötsligt rasat ner)
  • ”Vi gillar inte när sökanden anlitar juridiskt ombud….” (uttalande från samhällsbyggnadschefen)
  • ”Alla ska tycka till om allt på våra möten” (uttalande från anonym kommuntjänsteman i kommunens genomlysningsrapport)
  • ”Likabehandlingsprincipen tillämpas inte inom Vaxholms kommun” (uttalande från kommunens förvaltningsjurist)
  • ”Det finns ingen dokumentation som visar detta….” (allmänt och ofta förekommande bortförklaring från kommunens tjänstemän)
  • ”Våra medborgare är välutbildade och vana att få som de vill. De respekterar inte att vi är en myndighet.” (uttalande från anonym kommuntjänsteman i kommunens genomlysningsrapport)
  • ”Vi håller på att flytta arkivet så inget kan lämnas ut just nu” (allmänt och ofta förekommande bortförklaring från kommunens tjänstemän)
  • ”Vi har personalbrist så vi hinner inte med….” (allmänt och år efter år förekommande bortförklaring från kommunens tjänstemän)
  • ”Det är myndighetsutövning…..” (allmänt och ofta förekommande bortförförklaring från kommunens tjänstemän)
  • ”Ärendet är speciellt….” (uttalande av samhällsbyggnadschefen)
  • ”Personen har slutat och ingen annan känner till detta…” (uttalande från bygglovschefen)
  • ”De handlingarna omfattas av sekretess” (allmänt och ofta förekommande bortförklaring och sätt att undgå lagstadgat myndighetsansvar som används av flertalet av kommunens tjänstemän)

Artikeln uppdateras löpande….

Länk till insändare i lokaltidningen Kanalen i Österåker och Vaxholm nr 3 2022

Länk till Vaxholms kommun utredning om Resarö skola daterad den 22 oktober 2021

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns samhällsbyggnadsförvaltning 2021-08-09

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns bygglovs- och GIS-enhet 2020-08-31

Länk till inlägg om Resarö skola från vaxholmspolitiker den 17 mars 2012

Länk till sammanställning av JO-ärenden under åren 2004-2018 i Stockholm Norrort med beslut om allvarlig kritik

Allvarliga missförhållanden på Resarö skola enligt både klagomål från föräldrar och Vaxholms kommuns utredning

Enligt en artikel i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 25 december 2021 (länk till artikel) har Vaxholms kommun bekräftat att barnens föräldrars klagomål stämmer med verkliga förhållanden.

Ett stort antal föräldrar till barn på Resarö skola har till både Vaxholms kommun och kommunrevisorerna framfört omfattande klagomål till följd av ”fasthållna och inlåsta barn, lättvindiga polisanmälningar av barn på en skola för barn upp till årskurs 6 (upp till 13 år. Red. kommentar) samt hotfullt och nonchalant bemötande av barnens föräldrar”.

Kommunens egen utredning bekräftar enligt lokaltidningen att ”Resarö skola har brister avseende arbetsmiljö, trygghet, särskilt stöd, kommunikation och bemötande”. Vidare skriver kommunens egna utredare att föräldrar av rädsla för repressalier låter barnen byta skola istället för att framföra klagomål till Resarö skola respektive Vaxholms kommun. Av samma rädsla för repressalier har i stort sett alla klagande föräldrar ansett sig tvingade att framföra klagomålen anonymt.

Av rapporten framgår vidare att det förekommer allvarliga brister i skolans ledarskap vilket ofrånkomligt leder till försämrad arbetsmiljö för såväl skolans elever som personal.

Rapporten slår fast att under år 2020 hade Resarö skola både i absoluta tal och i förhållande till skolans storlek betydligt fler klagomål från föräldrar och barn jämfört med kommunens övriga skolor.

Vaxholms kommuns lagstridiga vana att rutinmässigt och med förkärlek bestraffa kommuninvånare som överklagar kommunens beslut eller uttrycker missnöje eller klagomål på kommunens konstaterat undermåliga verksamheter inom kommunens alla ansvarsområden är beklagligtvis välkänd för de flesta vaxholmsbor. Kommunens personal på alla nivåer har tillämpat tillvägagångssättet under åtskilliga decennier tillbaka i tiden. Detta utgör sannolikt den största anledningen till att omfattningen på invånarnas klagomål och missbelåtenhet är betydligt färre och inte alls motsvarar alla fel och missförhållanden som faktiskt råder inom Vaxholms kommun som helhet.

Citat från uttalanden av en tjänsteperson i ledande ställning inom Vaxholms kommun:

”Vi gillar inte att invånare överklagar kommunens beslut. Då blir det fortsättningsvis svårare att ha med oss att göra.”

”Självfallet får invånare som anlitar en advokat oftast bättre utfall i sina ärenden än de invånare som företräder sig själva. Men kommunen ogillar sökande som låter advokater närvara vid möten och delta i kommunikationen, så i senare ärenden kan följden för sökanden som anlitat en jurist istället leda till sämre utfall.”

”Inom delar av Vaxholms kommun klagar de boende medborgarna i sådan omfattning att personalen internt istället kallar dem för ”motborgare.”

Länk till skrivelse till Skolinspektionen från föräldrar till barn på Resarö skola

Länk till Vaxholms kommun utredning daterad den 22 oktober 2021

Länk till sammanställning över samtliga ärenden hos Skolinspektionen under 2021 avseende Vaxholms kommun

Länk till lagtexten om efterforskningsförbudet

Artikel i lokaltidningen Mitt i Vaxholm:

Länk till tidigare artikel om missförhållanden på Resarö skola

Vaxholms kommun önskar God Jul!?

En till synes möjlig, efterlängtad och välkommen julklapp från Vaxholms kommun till alla vaxholmsbor framgår av den värdegrund som finns publicerad på kommunens hemsida.

Under pandemiåren 2020 och 2021 har Vaxholms kommuns verksamheter och agerande drabbat Vaxholms invånare om möjligt ännu hårdare än tidigare år. Exempel på sådana försämringar är:

  • Fler klagomål än tidigare har framförts på Vaxholms äldreboenden där de boende känner sig kränkta och åsidosatta. Även från de boendes anhöriga har klagomålen ökat sedan Vaxholms kommun efter sommaren 2021 påbörjade ett samarbete med en ny utförare. Trots alla dessa klagomål från både boende och anhöriga förklarar kommunen att den nya utföraren uppfyller det som avtalats med kommunen. Följaktligen faller hela ansvaret även fortsättningsvis odelat på Vaxholms kommun för alla de fel och brister som uppenbart förekommer inom den kommunala omsorgen. Beklagligtvis uppvisar kommunen därmed även inom detta ansvarsområde stor oförmåga och otillräcklig kompetens för att upprätta ändamålsenliga avtal.
  • Inom kommunens centrala delar har framkomligheten för alla från fotgängare till tyngre fordon varit sämre än någonsin, och då förekommer det åtskilliga tidigare lågvattenmärken att jämföra med. Rekordet slogs sannolikt under hösten 2021 när alla centrala gator påverkades av att hela gatan längs Västerhamnen/gästhamnens stängdes av till följd av att slukhål uppkommit på flera ställen på väg- och gångbanor. Orsaken till alla dessa slukhål är decennier av undermåligt kontroll- och underhållsarbete från kommunens sida.
  • Även inom Vaxholms skolverksamhet duggar klagomålen tätt. Under 2021 har skolinspektionen mottagit rekordmånga klagomål på Vaxholms förskolor och skolor från vaxholmsbarnens anhöriga. Främst är det Kronängsskolan och Resarö skola som ligger i skottgluggen för anmälningarna. Klagomålen avse företrädesvis att barnen på olika sätt kränkts av skolpersonal eller andra barn.
  • Genom att anlita ett externt konsultbolag genomförde Vaxholms kommun under såväl 2020 som 2021 två egna omfattande genomlysningar av kommunens samhällsbyggnadsförvaltnings verksamhet (förutom biblioteksverksamheten). De båda slutrapporterna (som alla kan begära ut som allmänna handlingar från kommunen) påvisar att de brister och den utbredda inkompetens som under decennier varit uppenbar även för många utomstående, till synes är mer omfattande och skadlig än någonsin.
  • Trots att ursprunget till de uppenbara och långvariga brister som påtalas i de båda rapporterna till helt övervägande del naturligtvis utgörs av personal- och ledningsproblem, har kommunen enligt på hemsidan tillgängliga protokoll främst ”uppdaterat kommunens hemsida” och ”inhandlat ett nytt projektstyrningssystem” för att komma tillrätta med dessa omfattande missförhållanden. Det känns naturligtvis betryggande att kommunen tar till sådana krafttag för att komma tillrätta med missförhållandena!

På Vaxholms kommuns hemsida går att läsa följande under ”Gemensamma värdegrunder” som till synes utgör ett tillägg till de platsannonser avseende lediga tjänster som utannonseras i anslutning till dessa värdegrunder.

Gemensam värdegrund

Kompass i vardagen

För att guida oss i vardagen har vi valt att arbeta med tre värdeord som skall förstärka våra ageranden och beteenden i denna riktning. Vår värdegrund fungerar som en kompass för oss i kontakter och möten med människor som besöker, bor och verkar i Vaxholm. Vår värdegrund speglar även vårt salutogena förhållningssätt gentemot varandra inom Vaxholms stad.

SAMSPEL

Vi är Vaxholms stad! Vi är alla en del i det team som tillsammans skapar en bra vardag för människor som bor och verkar i Vaxholm.

För mig som är en del av Vaxholms stad innebär det att:

  • Jag välkomnar dialog och agerar med tydlighet i min yrkesroll.
  • Jag tar ansvar och bidrar till helheten och gläds åt mina egna och andras framgångar.
  • Genom interaktion och samspel, såväl internt som externt, skapar jag kvalitet och värden.

ENGAGEMANG

Våra insatser ska skapa trygghet, kvalitet och värde. För mig som är en del av Vaxholms stad innebär det att:

  • Jag är intresserad, närvarande och tillgänglig. Jag bryr mig om och visar omtanke.
  • Mitt engagemang och min tillit till andra skapar trygghet, delaktighet och glädje.
  • Jag tänker kvalitet, är kreativ och söker lösningar som skapar förbättringar.

RESPEKT

Vi möter dagligen människor i så väl vardagliga som avgörande frågor. För mig som är en del av Vaxholms stad innebär det att:

  • Jag tar ansvar för att alla frågor hanteras objektivt och rättssäkert.
  • Jag har ett professionellt och respektfullt bemötande.
  • Jag visar tillit till min egen och andras förmåga och tar tillvara våra olikheter.
  • Jag pratar med och inte om andra

För alla som någon gång haft en mer omfattande kontakt med Vaxholms kommun framstår naturligtvis dessa värdegrunder som en fantasi eller kanske till och med en utopi, vilket naturligtvis är beklagligt.

Mot bakgrund av sedan länge rådande förhållanden inom kommunens verksamheter är det dessutom omöjligt att bortse från att det inom Vaxholms kommuns organisation med stor sannolikhet saknas personer med insikt och förmåga att formulera värdegrunder på detta sätt.

Vi uppskattar ändå kommunens ambition att i vart fall deklarera en färdriktning från nuvarande position som i stort sett utgör en motpol till de publicerade värdegrunderna. Lägg till ordet INTE på lämpliga ställen i värdegrundens formuleringar och du kommer med skräckblandad förtjusning sannolikt känna igen verkligheten, t.ex. ”jag tar INTE ansvar för att alla frågor hanteras objektivt och rättssäkert”, ”jag tar INTE ansvar och bidrar INTE till helheten och gläds INTE åt mina egna och andras framgångar” och ”jag har INTE ett professionellt och respektfullt bemötande”. Visst sveper igenkänningens i detta sammanhang sorgliga skepnad förbi när du läser dessa motsats-påståenden?

(Notera att vi har lämnat alla förekommande språkliga brister utan åtgärd för att inte ändra den publicerade texten mer än vad som behövs för jämförelsen)

Vårt ödmjuka förslag är att kommunledningen med kraft och extraordinär uthållighet arbetar för att styra kommunens organisation mot de deklarerade värdegrunderna. I vart fall med små steg som med tiden förhoppningsvis kan förlängas eftersom vägen är lång. Samtidigt bör kommunledningen genom mätbara mål säkerställa att en sådan årlig förflyttning i rätt riktning äger rum.

På det sättet kan förhoppningsvis i vart fall kommande generationer av vaxholmsbor notera ett mer normaliserat uppträdande och humant bemötande från företrädare för Vaxholms kommun. På detta sätt kan förbättringar i kommunens relation till invånarna utgöra en årligen återkommande och med stor sannolikhet mycket uppskattad julklapp från Vaxholms kommun till alla av kommunen för närvarande och i framtiden kränkta och hunsade invånare.

Förslag till formulering av ett på kommunens hemsida årligen återkommande julklappsbudskap:

”I år närmade sig Vaxholms kommun med ytterligare 0,31 procent en normalt fungerande kommunal förvaltning”

Förhoppningsvis har kommunledningen en ärlig och resultatinriktad avsikt med att försöka totalförändra färdriktningen för detta stora oerhört otympliga och fyrkantiga kommunala containerskepp, fyllt med tonvis av felbeslut och decennier av tungt vägande missförhållanden. Om så är fallet välkomnar med säkerhet många vaxholmsbor detta och önskar ett stort lycka till. Oavsett om ansträngningarna blir framgångsrika eller hamnar i glömskans soptunna som alla tidigare mer eller mindre allvarligt menade försök i samma riktning beklagligtvis gjort, så kommer åtskilliga vaxholmare att uppfatta ambitionen från kommunledningens sida som en välkommen avlastning på bördan med släpa omkring de bildligt talat betongfyllda ryggsäckar som kommunen sedan decennier frikostigt strösslar över de flesta invånare som i något sammanhang tvingas ha med Vaxgolms kommun att göra.

/Kommunen är far till alla bekymmer

Värdegrunder

Länk till kommunens publicerade värdegrunder

Teknik och gator

Länk till information om kommunens uteblivna höststädning

Länk till information om att parkeringsplatser tas bort på Hamngatan

Länk till kommunens information om slukhålen invid Västerhamnen och följderna på grund av detta

Åldreomsorg

Länk till artikel om Vaxholms äldreboenden i Mitt i Vaxholm den 22 november 2021

Länk till artikel om Vaxholms äldreboenden i Mitt i Vaxholm den 9 november 2021

Länk till Vaxholms kommuns information om Vaxholms äldreboenden publicerad den 31 augusti 2021

Länk till artikel om Vaxholms äldreboenden i Mitt i Vaxholm den 10 juni 2020

Länk till artikel om Vaxholms äldreboenden i Mitt i Vaxholm den 15 maj 2020

Länk till artikel om Vaxholms äldreboenden i Mitt i Vaxholm den 8 april 2020

Bygglov och samhällsbyggnad

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns samhällsbyggnadsförvaltning 2021-08-09

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns bygglovs- och GIS-enhet 2020-08-31

Länk till sammanställning av JO-ärenden under åren 2004-2018 i Stockholm Norrort med beslut om allvarlig kritik

Barn och ungdom

Skolinspektionen ärenden 2021 Vaxholms kommun

Allvarliga störningar på Resarö skola

Flera familjer har på senare tid känt sig åsidosatta och ignorerade av ledningen på Resarö skola. Barn i dessa familjer har vid skolans återkommande ”klassplittringar” placerats i nya klasser utan att en enda av de kamrater barnen önskar gå tillsammans med medföljer. Skolans rektor motiverar detta med att ”skolan bryter gamla konstellationer och barnen träffar nya vänner”.

När föräldrar och barn framför att det är betydelsefullt att få med sig åtminstone någon kamrat vid sådana förändringar, blir rektorn irriterad och redogör istället för barnen som om ”de vore maskiner typ en dator man helt känslokallt bara flyttar på”.

Ledningen påstår att samtliga lärare varit delaktiga i besluten, men när frågan tas upp med dessa lärare tillbakavisar de helt alla sådana påståenden. När detta påtalas för ledningen ”blir rektorn aggressiv och otrevlig”.

Vidare hänvisar skolans ledning till enkätundersökningar som visar att alla är nöjda med skolan och med skolledningen. När en familj under ett möte menar att detta borde innebära att ledningen för skolan är lyhörd och ödmjuk inför elevers och föräldrars önskemål, höjer rektorn rösten, blir aggressiv och ber med ”upprörd hög röst samt helt röd i ansiktet” att familjen omedelbart lämnar skolans område.

Skolledningen tillät aldrig den berörda skoleleven att byta klass.

Fritidsförvaltningen i Vaxholms kommun ödelade den framgångsrika bordtennisföreningen Vaxholms BK

Till följd av det stora intresset för bordtennis i Vaxholms grundskolor startade några föräldrar en bordtennis- och badmintonförening i Vaxholm. Senare utökades verksamheten även med basket.

Redan från början blev föreningen mycket populär och verksamheten marknadsfördes hos Vaxholms alla grundskolor. Under det första verksamhetsåret deltog fler än 130 barn mellan 7-12 år någon gång i föreningens verksamhet, och cirka 65 barn deltog regelbundet under Vaxholm BK:s tre veckovisa träningstillfällen. I dåvarande IF-hallen fanns fjorton bordtennisbord, vilket innebar att ett trettiotal barn kunde delta under varje träningstillfälle.

Föreningen började även samarbeta med bordtennisklubbar i Täby och Vallentuna och fick under en träning besök av Stockholms bordtennisförbunds Mikael Hasmats.

Vid flera tillfällen anordnades turneringar och cuper i If-hallen där även många ungdomsspelare från andra klubbar deltog.

Vaxholms BK drog även till sig barn som inte funnit sig tillrätta hos någon annan idrottsklubb i Vaxholm, och till och med barn från Åkersberga. Alla barn deltog tillsammans på träningarna, flickor och pojkar mellan cirka 7-12 år. Det fanns ibland både yngre och äldre barn med på träningarna och verksamheten anpassades för att passa alla på bästa sätt. Även några barn som kanske inte gillade skolan och hade svårt att inrätta sig i formella regelverk börja regelbundet komma på klubbens träningar och spela i strumplästen i sina vanliga kläder. Alla var självfallet välkomna.

Parallellt med bordtennisträningarna bedrev klubben även badmintonträning med en ung och ambitiös man i femtonårsåldern från Armenien som ansvarig. Verksamheten omfattade som mest ett tiotal barn.

Även basketträningen bedrevs tidvis av klubben, företrädesvis under skolloven när If-hallen hade tillgängliga tider. Denna verksamhet hade sin största händelse när fem svenska landslagsspelare från Solna Vikings i Vaxholms BK:s regi besökte If-hallen och uppvisningsspelade mellan jul och nyår för cirka tio år sedan. Tyvärr var intresset från vaxholmsbarnen inte så stort under skollovet, så den inplanerade barnträningen som spelarna skulle hålla fick utgå.

Av en lyckosam slump bosatte sig under bordtennisklubbens inledande år en flyktingfamilj från Mongoliet i Vaxholm. Hela familjen visade sig vara mycket framgångsrika bordtennisspelare och tränare. Pappan i familjen hade varit asiatisk ungdomsmästare och förbundskapten för Mongoliet vid världsmästerskapen i Shanghai 2005. Dottern i familjen hade varit landslagsspelare under samma världsmästerskap.

Familjen började med ojämna mellanrum komma till Vaxholms BK:s träningar, men eftersom klubben enbart hade verksamhet för barn mellan 7-12 år och familjens två äldsta barn var i övre tonåren och hela familjen på en mycket hög spelnivå, fungerade träningarna inte så väl. Efter en tid sökte sig familjen istället till bordtennisklubbar i Stockholm för att hitta rätt träningsmöjligheter. Efter en tid spelade exempelvis dottern i elitserien för brommaklubben Ängby SK.

Efter ytterligare en tid återkom familjen till Vaxholms BK och ville delta i klubbens numera ganska omfattande tränings- och tävlingsverksamhet. Relativt snabbt kom klubben överens med Vaxholms kommun och arbetsförmedlingen i Täby om att anställa pappan i familjen som klubbens huvudtränare genom ett så kallat instegsjobb för nyanlända.

Under ett år var detta ett mycket framgångsrikt tillvägagångssätt för pappan och hans familj som fick ett arbete och egen inkomst, för klubben som fick en mycket meriterad och omtyckt tränare samt för Vaxholms kommun och arbetsförmedlingen som lyckats placera en arbetssökande person i ett mycket välfungerande sammanhang. Under denna tid började Vaxholms BK delta i Stockholms Bordtennisförbunds seriespel med ett lag för pojkar födda 1999.

Visit Vaxholm NOT (Nätverket för Offentlig Tillsyn)

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

    Arkiv

    Kategorier

    Visit Vaxholm NOT (Nätverket för Offentlig Tillsyn)