Sanningen om den av Vaxholms kommun vanvårdade Norrbergsskolan

Den av motstånd infekterade och konstruerade debatten om Norrbergsskolan fortsätter på vissa håll i kommunen.

Skolan tillskrivs vara av samma höga kvalitet som 1800-talshus med ”skolans tegelfasad, kalkstensgolv och smidda järnräcken”.

Sanningen är att Norrbergsskolan uppfördes 1953 under efterkrigstidens och miljonprogrammets 1950- och 1960-tal. Den tidens brist på byggnadsmaterial, krav på låga byggkostnader och obefintliga miljökrav medförde att man under dessa år knappast byggde med 1800-talskvalitet. Ett bevis på detta är det miljonprogram (se länk) som innebar att en miljon nya hyreslägenheter byggdes i Sverige under så kort tid som tio år. Till följd av detta höjdes boendestandarden för miljontals svenskar, men redan tio år efter att dessa bostäder uppförts uppdagades omfattande byggfusk och ”nya” men dåligt fungerande byggmaterial och byggmetoder.

Norrbergsskolan uppfördes mer än tio år innan miljonprogrammet påbörjades (läs mer här), men flera av byggmetoderna och byggmaterialen som användes är idag förbjudna. Skolan har dessutom till- och ombyggts vid flera tillfällen, vilket medfört att arkitekternas ursprungliga idéer avseende Norrbergsskolans gestaltning och funktion snabbt förlorades oavsett hur väl genomtänkta idéerna ursprungligen var.

Innan skolan utrymdes för att rivas ansåg både skoleleverna och föräldrar det snarast vara en tvångskommendering att barnen tvingades till Norrbergsskolan, inte minst efter Vaxholms kommuns märkliga rockad när Pålsundsskolan (om möjligt ännu mer misskött av kommunen än Norrbergsskolan) av arbetsmiljöverket utdömts som arbetsplats för skolpersonalen! Anledningen till att arbetsmiljöverket stoppade verksamheten var extremt omfattande mögelangrepp i båda byggnaderna orsakad av Vaxholms kommuns vanvård ända sedan skolan uppfördes ungefär 20 år tidigare. Det var följaktligen arbetsmiljöverkets omtanke om den vuxna skolpersonalen som stoppade verksamheten, och inte Vaxholms kommuns omsorg om skolbarnen. Innan arbetsmiljöverket alldeles försent stoppade skolverksamheten på Pålsundskolan utgjorde allergi, luftvägssjukdomar och allmän ohälsa stora problem hos både skolpersonal och skolans elever.

Till följd av Pålsundsskolans akuta och permanenta nedstängning beslutade de kognitivt handikappade politikerna i Vaxholm att flytta de yngre eleverna i årskurs F-6 från Pålsundsskolan till Söderfjärdsskolan. De äldre eleverna som då gick i Söderfjärdsskolans årskurs 6-9 tvingades som en oundviklig följd att mitt under pågående vårtermin (direkt efter sportlovet) flytta från Söderfjärdsskolan till Norrbergsskolan. Tvärtemot allt grundläggande förstånd och normal praxis att i alla sammanhang minimera följdskadorna, spred Vaxholms kommun istället ut de negativa verkningarna av nedstängningen av Pålsundsskolan till så många vaxholmsfamiljer som möjligt. Särskilt de redan stressade och prestationsinriktade eleverna i årskurs 9 och deras föräldrar var mycket upprörda över att Vaxholms kommun helt i onödan på detta mycket påtagliga sätt helt i onödan förstörde elevernas sista termin. Anledning till att en onödigt stor andel av Vaxholms skolelever stördes på detta sätt mitt under terminen var, förutom Vaxholms kommun ökända passivitet och frekvent uppvisade och grundförankrade förmåga att alltid göra fel, var att kommunen ansåg det alltför känsligt att flytta de yngre eleverna från en akut utdömd skolbyggnad (Pålsundsskolan) till en annan lika undermålig skolbyggnad (Norrbergsskolan). Bättre då att låta de äldre eleverna ta en ordentlig smäll genom att fördela olägenheterna över ett större elevunderlag. Ytterligare ett tydligt exempel på det ökända ”vaxholmstänkandet”.

Istället för att påtvingas flytten till Norrbergsskolan till följd av Vaxholms kommuns katastrofala agerande, övergav naturligtvis mer än hälften av Vaxholms skolelever snabbt Vaxholms skolor och flyttade till skolor utanför kommunen. Vissa elever flyttade omgående under pågående vårtermin medan de flesta övriga elever valde skolor i andra kommuner inför höstterminen samma år. Som vanligt när Vaxholms kommun agerar drabbades Vaxholms skattebetalare av mycket höga merkostnader till följd av detta tredubbla kommunala skolhaveri.

Under de decennier som Norrbergsskolan uppfördes och tillbyggdes var radonbetong, eternitplattor, asbestisolering, kaseinhaltigt flytspackel och liknande numera förbjudna byggmaterial ofta förekommande byggmaterial, varav flera med säkerhet kom att användas i Norrbergsskolans byggnader. För ett par decennier sedan tvingades såklart Norrbergsskolans idrottshall att rivas på grund av omfattande mögelangrepp.

Alla Norrbergsskolans tillbyggnader som vid flera tillfällen med stor hast genomförts i efterhand, uppenbart utan de ursprungliga arkitekternas medverkan, resulterade i att skolan uppfattades mer som en oframkomlig labyrint än som en välplanerad och ändamålsenlig skolbyggnad.

En av de mest motbjudande egenskaperna med Norrbergsskolans virrvarr av korridorer, ordinarie skolsalar och källarutrymmen använda som utbildningsrum var att överallt fanns en mer eller mindre märkbar avloppsodör. När föräldrar påtalade dessa missförhållanden för kommunens politiker och tjänstemän, framkom förhållandet att det varken gick att söka efter eller åtgärda avloppsledningar med läckage, eftersom alla byggnadsritningar för länge sedan försvunnit i Vaxholms kommuns arkiv. Det är sedan 1900-talet välkänt att Vaxholms kommunala arkiv åtminstone vid denna tid hade samma funktion som svarta hål i kosmos, föremål som en gång påstås ha hamnat där går aldrig att återfinna. I detta svarta arkivhål förvarade Vaxholms kommun Norrbergsskolans samtliga vatten-, avlopps-, ventilations- och elritningar. Följdriktigt blev det ogörligt att genomföra såväl enkla förbättringsarbeten och ofrånkomlig felavhjälpning eftersom alla erforderliga byggnadsritningar saknades. Konsekvenserna blev naturligtvis oöverskådliga, vilket inte minst visade sig under rivningsarbetet då tillkommande kostnader och oförklarliga kedjehändelser förekom i stor omfattning.

Folkviljan var uppenbart inte så som påstås bland den fjärdedel av kommunens invånare som i folkomröstningen röstade för ett bevarande av Norrbergsskolan, att en majoritet av vaxholmarna ville bevara Norrbergsskolan. Den knappa hälft av vaxholmarna som inte röstade alls i folkomröstningen, ägnade sig sannolikt istället åt mer väsentliga sysslor än att rösta eftersom utgången av folkomröstningen ansågs vara solklar; Riv det illaluktande och illa fungerande åbäket som upptar oproportionerligt stor och användbar markyta inom kommunens centrala delar!

/Plugghäst med känsligt luktsinne

Vaxholms kommun slår nya bottenrekord för handläggning av bygglovsansökningar

På Vaxholms kommuns hemsida (se länk) informerar kommunen att det för närvarande tar minst sex månader från att en ansökan om bygglov inlämnas, tills en handläggare utses och handläggningen av ansökan kan påbörjas.

Enligt plan- och bygglagen ska kommunen handlägga en ansökan om bygglov samt fatta beslut senast tio veckor efter att en komplett ansökan inlämnats till kommunen.

Om något saknas i en ansökan om bygglov måste kommunen begära in kompletteringar senast tre veckor efter att ansökan ursprungligen inlämnades till kommunen.

När det finns särskilt stora behov att utreda förutsättningarna för att bevilja en ansökan om bygglov har kommunen rätt att förlänga handläggningstiden med ytterligare högst tio veckor innan beslut ska meddelas sökanden. Verkliga behov av att förlänga handläggningstiden på detta sätt förkommer mycket sällan, och måste meddelas sökanden under de inledande tio veckorna efter att en komplett ansökan inlämnats.

Av betydelse i sammanhanget är att när Vaxholms kommun inte meddelar beslut avseende en inlämnad ansökan om bygglov senast tio veckor efter att ansökan är komplett, reduceras bygglovsavgiften med en femtedel för varje veckas försening från kommunens sida. Det innebär att hela bygglovsavgiften bortfaller för sökanden så snart kommunens beslut blir mer än fyra veckor försenat. Enligt kommunens besked (se länk) tar det i nuläget minst 26 veckor innan handläggningen av en ansökan ens påbörjas.

Enligt plan- och bygglagen ska en kommuns verksamhet inom bygglovshandläggning bära sina egna kostnader och följaktligen ska avgifterna som de sökande sammantaget betalar täcka kostnaderna för hela bygglovsverksamheten. Eftersom Vaxholms kommun enligt ovan indirekt medger (se länk) att de sökande för närvarande inte behöver betala bygglovsavgiften till följd av de bedrövligt långa handläggningstiderna, är det istället Vaxholms skattebetalare som betalar notan för bygglovsenhetens verksamhet.

Det är följaktligen du som skattebetalare i Vaxholms kommun som drabbas av kommunens mångåriga oförmåga att bedriva normal och lagstadgad bygglovshandläggning. Nyligen har en vaxholmsbo anmält Vaxholms kommun till Justitieombudsmannen just till följd av Vaxholms kommuns anmärkningsvärt långa handläggningstider för ansökningar om bygglov.

Tilläggas bör att Vaxholms kommun under mer än 20 år löpande haft olagligt långa handläggningstider för bygglov, och under samma tidsperiod bortförklarat detta med främst personalvakanser. Om en brist i en organisation oförändrat pågår under mer än 20 år beror det helt uppenbart inte på ”personalvakanser” utan är ett bevis på kommunledningens inkompetens och obefintliga ledningsförmåga.

På samma sätt som Vaxholms kommuns miljö- och hälsoskyddskontor för mer än tio år sedan utlokaliserades till Täby kommun (se länk), föreslår kommungranskarna att Vaxholms kommuns bygglovsenhet utlokaliseras till Österåkers kommun. I Österåkers kommun har bygglovshanteringen under lång tid fungerat mer normalt, och de båda kommunerna har i många andra avseenden liknande bebyggelse och naturvärden att skydda, bevara och utveckla.

Under senare år har delar av Vaxholms kommuns äldreomsorg till följd av kommunens bristfälliga planeringsförmåga utlokaliserats till Vallentuna kommun dit flera seniora medborgare ofrivilligt flyttats av kommunen. Vaxholmsbor i behov av längre rehabiliteringsboende efter sjukvård har av Vaxholms kommun placerats i ”närbelägna” Flemingsberg! Följaktligen pågår redan en välbebehövlig utlokalisering av Vaxholms kommuns förvaltningsverksamheter, men det är hög tid att ta ett helhetsgrepp och utflytta samtliga förvaltningar och kommunens politiska verksamheter. Fullmäktige håller redan sina möten i Kronängsskolans aula, så när alla Vaxholms kommunverksamheter fungerar på ett godtagbart sätt i andra norrortskommuners regi, kan kommunhuset rivas och ge plats åt nya bostäder på samma sätt som för närvarande pågår med Norrbergsskolan markområde.

I juni 2019 uppmärksammades i svensk media att handläggningen av ett bygglovsärende hos Vaxholms kommun helt utan anledning pågått under närmare arton år innan ansökan beviljades. De ansökningshandlingar som kommunen åberopar som grund för beslutet att bevilja ansökan inlämnades till kommunen redan under ansökningsåret 1998.

Arton år är naturligtvis ett till och med för Vaxholms kommun synnerligen nedsvärtande svenskt rekord i lång handläggningstid avseende ett enkelt bygglov. Att kommunen några år senare tvingas erkänna att även den genomsnittliga handläggningstiden för alla ansökningar om bygglov för närvarande överstiger åtta månader är ett nytt mycket belastande svensk rekord som följaktligen innehas av Vaxholms kommun.

Under pågående OS i Kina har svenska olympiska kommittén en målsättning att våra svenska idrottare ska vinna femton medaljer. Hur många rekord siktar Vaxholms kommun på att inneha i den kommunala kalkonligan? Tveklöst ligger Vaxholms kommuns bygglovs- och samhällsbyggnadsenhet bra till för att bärga denna klandervärda titel till Vaxholm.

/Mr Walker

Länk till information om bygglovshandläggningen på Vaxholms kommuns hemsida den 10 februari 2022

Länk till artikel om ny anmälan till Justitieombudsmannen avseende Vaxholms kommuns bygglovshandläggning

Länk till Vaxholms miljö- och hälsoskyddsenhet som utlokaliserats till Täby kommun

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns samhällsbyggnadsförvaltning 2021-08-09

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns bygglovs- och GIS-enhet 2020-08-31

Länk till sammanställning av JO-ärenden under åren 2004-2018 i Stockholm Norrort med beslut om allvarlig kritik

Länk till artikel om Vaxholms kommuns kroniska personalbrist inom bygglovshandläggningen

Länk till artikel om bristande handlingskraft inom Vaxholms kommunstyrelse och kommunledning

Länk till artikel om att Vaxholms kommun för närvarande erbjuder alla sökande avgiftsfria bygglov

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 2021-09-24 (Stora brister inom Vaxholms förvaltning)

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 2021-09-18 (Långa ledtider för bygglov i Vaxholm)

Länk till artikel 1 i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 2020-11-26 (Rapport: Därför dröjer byggloven i Vaxholm)

Länk till artikel 2 i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 2020-11-26 (Kommunalrådet: Problemen har funnits under lång tid)

Länk till artikel 3 i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 2020-11-26 (Balkonger Brf Domaren)

Länk till artikel i Svenska Dagbladet den 2019-06-06 (Vaxholmsbo tvingades vänta på bygglov i 18 år)

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 2018-07-18 (Långa handläggningstider för bygglov är ett utbrett problem)

Visit Vaxholm NOT (Nätverket för Offentlig Tillsyn)

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

    Arkiv

    Kategorier

    Visit Vaxholm NOT (Nätverket för Offentlig Tillsyn)