Vaxholms kommun hävdar nu att ”säkerhetsåtgärder” vidtagits innan gatan vid gästhamnen återöppnades

Den 12 januari 2022 meddelade Vaxholms kommun att orsaken till att gatan vid Västerhamnen/gästhamnen återöppnades strax före jul beror på att ”säkerhetsåtgärder” vidtagits. Åtgärderna består av att ytbeläggningen på gatan avlägsnats så att eventuella nya slukhål upptäcks vid tidskrävande och kostsam daglig tillsyn som kommunen hävdar fortsättningsvis kommer att utföras under de kommande åren tills kajprojektet slutförts.

För två månader sedan var beskedet från kommunen att det inte var möjligt att fylla igen uppkomna slukhål eftersom fyllnadsmaterialet sannolikt skulle fortsätta ut i vatten i gästhamnen. Det andra alternativet var enligt kommunen att placera ut körplåtar över hela det underminerade vägområdet och asfaltera ovanpå dessa plåtar. Detta alternativ skulle enligt kommunen bli alltför kostsamt.

Den lösning som nu är aktuell var inte ens något förslag till lösning för två månader sedan, och tydligen går det numera bra att fylla igen slukhålen.

Den verkliga orsaken till att gatan återöppnades före jul, var att kommunens tekniska nämnd beslutat att gatan skulle återöppnas. Det var följaktligen ett politiskt beslut på grund av alla de klagomål från vaxholmsborna orsakade av kommunens alla märkliga ingrepp i gatumiljön på i Vaxholms centrala delar. Omfattande omdirigeringar av trafiken, indragna parkeringsplatser och utebliven gatustädning fick stora negativa följder för såväl boende som besökare i centrala Vaxholm. Den 9 december 2021 beslutade nämnden att omgående återöppna gatan, och avvisade samtidigt gatuförvaltningens tre förslag till beslut.

/Brita Balderson

Länk till kommunens information om att gatan vid gästhamnen återöppnas

Länk till protokoll den 9 december 2021 nämnden för teknik, fritid och kultur (se § 99)

Länk till tidigare artiklar om kommunens märkliga agerande avseende gatan längs Västerhamnen

Vaxholms kommun firade decennier av kommunal försummelse och vanvård

Den 21 december 2021 ställde Vaxholms kommun till med en ”festlig ceremoni” (se länk) för att fira att kommunen efter 10-20 års betänketid äntligen tvingas hantera frågan om de förfallna kajerna i Vaxholms centrala delar.

Det är svårt att tro att en kommun med en något mer verklighetsförankrad självbild ytterligare skulle uppmärksamma decennier av kommunal misskötsel på detta sätt. Vaxholms kommun fortsätter att likt strutsen stoppa ner huvudet i något av de slukhål som uppkommit längs kajerna till följd av det uteblivna underhållet. Istället gör kommunen sitt bästa för att ge sken av att detta är normala underhållsåtgärder som den ”välfungerande och kompetenta” kommunförvaltningen på ett kontrollerat och välplanerat sätt genomför i precis rätt tid. Om detta varit sant hade arbetet, som kommunen alltså firade för några veckor sedan, sannolikt påbörjats redan under förra seklet.

Bilden på de tre personerna (se länk) som deltar i firandet och demonstrerar hur arbetet kommer att bedrivas ger oss en vision över på vilken nivå kommunen sannolikt bedrivit kontroll- och underhållsarbetet avseende kajerna under åtskilliga decennier. Detta har lett fram till att stora delar av centrala Vaxholm påverkades på ett både anmärkningsvärt och oacceptabelt sätt.

Länk till kommunens redogörelse över firandet den 24 december 2021

Länk till Vaxholms kommuns information om renoveringen av kajerna den 21 december 2021

Länk till Vaxholms kommuns inbjudan den 6 december 2021

Länk till Vaxholms kommuns information om trafikomläggningarna i centrala Vaxholm den 26 november 2021

Länk till Vaxholms kommuns information om utebliven höststädning till följd av avspärrningar den 12 november 2021

Länk till Vaxholms kommuns information om avstängningarna i centrala Vaxholm den 12 november 2021

Plötsligt kan kommunen återöppna den akut avstängda gatan längs Västerhamnen

Strax före jul återöppnade Vaxholms kommun den skadade gatan längs Västerhamnen (se länk), och låter samtidigt trafiken i Vaxholms centrala delar återgå till i stort sett normala förhållanden. Åtgärden vidtogs utan någon förklaring eller avisering. Kommunens beteende kan inte tolkas på annat sätt än att tidigare avstängningsåtgärder, omdirigeringar och bortförklaringar från kommunens sida i vanlig ordning är påhitt och förenklingar för att undkomma arbete och istället låta de missförhållanden kommunen orsakat gå ut över kommunens invånare.

Beslutet att återöppna gatan är till synes ett politiskt påbud, och saknar följaktligen samband med såväl förhållanden på plats i det aktuella området som att några reparationsåtgärder har vidtagits.

Flera centrala gator (se länk till artikel i lokaltidningen Skärgården) har varit avstängda av kommunen under hösten 2021, och förhoppningsvis utgör återöppningen

För dig som provkört den återöppnade gatan kan vi gemensamt konstatera att de eventuella åtgärder som kommunen vidtagit avseende vägbanan resulterat i en ”tvättbräda”, som närmast kräver ett militärt terrängfordon för att ta sig fram. Lyckligtvis har de flesta vaxholmsbor med tidigare erfarenhet från kontakter med kommunen tvingats utrusta sig med mentala terrängfordon och känslomässig pansarhud, så detta blir bara ytterligare utrustning som krävs för att överleva i Vaxholms kommunala miljö.

/Brita Balderson, en sedan länge väl bepansrad och terränggående kommungranskare

Länk till kommunens information att gatan längs Västerhamnen återöppnas

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 8 januari 2022

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 5 januari 2022

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 10 november 2022

Länk till kommunens information om indragna parkeringsplatser på Hamngatan

Länk till kommunens omvägsslinga till följd av slukhålen i gatan vid Västerhamnen

Höststädning i Vaxholms kommunhus?

Av Vaxholms kommuns hemsida framgår ytterligare negativa konsekvenser av slukhålen som enligt kommunen ”plötsligt” uppkommit i gatan längs Västerhamnen/gästhamnen. Enligt kommunens tekniska kontor uteblir därmed även höststädningen av övriga gator på grund av att ”ett stort antal parkeringsplatser har tagits bort för att göra trafiken säker” längs den omväg kommunen anvisar förbi den skadade och oframkomliga gatan (se länk).

Vi konstaterar att Vaxholms kommun fortsätter längs den sedan länge slentrianmässigt inslagna vägen ”vi utnyttjar tillfället som svepskäl för att avstå från att göra något”, som ännu en gång på ett negativt sätt drabbar kommunens invånare och besökare.

Slukhålen på gatan längs gästhamnen har uppkommit till följd av decennier av misskött eller helt uteblivet kommunalt kontroll- och underhållsarbete. Enligt kommunens egna revisorer och den genomlysningsrapport (se länk) som kommunen nyligen publicerade kan det vara så att kommunen saknat vetskap om att det är kommunen som bär ansvar för det väsentliga kontroll- och underhållsarbetet avseende dessa gatu- och kajområden.

Slukhålen vid gästhamnen slukade alltså i sin tur ”ett stort antal parkeringsplatser” på Hamngatan (se länk).

När parkeringsplatserna på Hamngatan uppslukades så bortföll även kommunens höststädning av bland annat Hamngatan. Känns detta igen från ett stort antal tidigare tillfällen när kommunen (inte) agerat? Så snart det finns en aldrig så liten möjlighet att konstruera en bortförklaring, tar Vaxholms kommun tillfället i akt att inställa redan planerade och för vaxholmsborna efterlängtade och ofta oumbärliga åtgärder.

Naturligtvis bör det finnas andra sätt att genomföra den årliga höststädningen, utan tillgång till parkeringsplatserna på Hamngatan. De borttagna parkeringsplatserna kan rimligen inte utgöra ett oöverkomligt hinder för att städa gatan.

Men kommunen anser förmodligen att vaxholmsborna istället bör vara tacksamma för att information om den uteblivna höststädningen visas på kommunens hemsida. Normalt uteblir många olika åtgärder utan information från Vaxholms kommun. Först när berörda personer efterfrågar förväntade men uteblivna åtgärder, framför kommunen en lämplig bortförklaring med samma ohållbara innebörd som för höststädningen, ”det går inte att höststäda eftersom parkeringsplatserna tagits bort till följd av slukhålen vid gästhamnen”.

I det fall höststädningen av Hamngatan förblir inställd hoppas vi att de friställda städresurserna istället utnyttjas till att fortsätta den nyligen påbörjade och välbehövliga uppstädningen i kommunhuset.

Efter 20 år av väl inrotade föroreningar bestående av bland annat undermålig rättssäkerhet, årslånga handläggningstider, bristande respekt för och okunskap om svenska lagar, bristande respekt för och direkt fientligt bemötande av kommunens invånare, avsiktlig och olaglig särbehandling samt uppenbart bristfällig kommunikation och aktivt uppgjord tystnadskultur, har till synes en välbehövlig storstädning av samhällsbyggnadsförvaltningen nyligen inletts.

Under senaste veckan har det dessutom framgått att kommunen ändrat städmetodik, och istället börjat använda det sedan länge efterfrågade och välbeprövade sättet att städa de övre lagren först. Tidigare bortkastade försök att börja städa i de golvnära och djupare liggande lagren har olyckligtvis men högst förutsägbart visat sig vara mindre framgångsrika. Något städresultat har i vart fall inte kunnat noteras i form av förbättrad, renare och mer ändamålsenlig arbetsmiljö.

Uppmärksammas bör även att när kommunen nämner att parkeringsplatser borttagits på Hamngatan för att säkerställa fri väg för räddningsfordon, rör det sig om ett fåtal borttagna parkeringsplatser, varav det för flertalet även anordnats ersättningsplatser vid bland annat Söderhamnen.

När kommunen istället använder de borttagna parkeringsplatserna på Hamngatan som argument för att ställa in gatustädningen rör det sig däremot om ”ett stort antal parkeringsplatser”.

Beklagligtvis använder Vaxholms kommun rutinmässigt samma ohederliga språkbruk även i andra sammanhang, för att allt efter avsikt och behov försköna eller förvanska kommunens verksamheter och andra berörda förhållanden.

Oavsett detta kan många vaxholmsbor säkerligen godta en vinter med ostädade centrumgator i utbyte mot ett mer välstädat och bättre fungerande kommunhus……

Ms Vileda Broom, stolt lokalvårdare inom det offentliga rummet

Se länk till information om kommunens uteblivna höststädning

Se länk till information om att parkeringsplatser tas bort på Hamngatan

Se länk till kommunens information om slukhålen invid Västerhamnen och följderna på grund av detta

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns samhällsbyggnadsförvaltning 2021-08-09

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns bygglovs- och GIS-enhet 2020-08-31

Länk till sammanställning av JO-ärenden under åren 2004-2018 i Stockholm Norrort med beslut om allvarlig kritik

Vaxholms kommun byter ut förvaltningsledningen och söker ny samhällsbyggnadschef!

Enligt en nyligen införd platsannons i tidningen Dagens Samhälle söker Vaxholms kommun en ny samhällsbyggnadschef. Sista ansökningsdag är den 5 december 2021.

Enligt platsannonsen avser kommunen tillsätta en tjänst med bland annat följande befattningsbeskrivning:

Huvudsakliga ansvarsområden och arbetsuppgifter:

  • Utifrån de politiskt uppsatta målen samt lagstiftning leda, följa upp och utveckla stadsbyggnadsförvaltningen.
  • Arbeta visionärt, strategiskt och systematiskt för att säkerställa hög kvalitet.
  • Leda förvaltningen tillsammans med dess ledningsgrupp och rapportera till kommunchefen. Coacha och stödja enhetscheferna i deras respektive uppdrag.
  • Proaktivt driva frågor i förvaltningen, nå resultat och satta mål samt säkerställa god service till invånare och företagare.
  • Säkerställa balans i förvaltningens ekonomi.
  • Medverka och driva för att skapa framdrift i initierade investeringsprojekt
  • Verka för att skapa mesta nytta av förvaltningens budget, genom effektiv styrning.
  • Ansvara för kommunikationen mot politiken och internt i förvaltningen.
  • Omvärldsbevaka och anpassa förvaltningen organisatoriskt till de utmaningar den står inför.
  • Verka för att stadsbyggnadsförvaltningen bygger, utvecklar och bevarar goda relationer såväl internt som externt.

Vem är du?
Du har en utbildningsbakgrund och yrkeserfarenhet inom fastighet/bygg/infrastruktur/stadsutveckling med god kunskap om hela stadsbyggnadsprocessen inklusive förvaltning – från ax till limpa.

Du är en engagerande och entusiasmerande chef som har många års erfarenhet av ett gott ledarskap inom liknande uppdrag och gärna inom en politiskt styrd verksamhet. Du är van att leda i förändring genom att skapa engagemang och delaktighet.

Du har erfarenhet av arbete med att utveckla processer och arbetssätt, att forma en effektiv organisation för att kunna möta verksamhetens behov. Din styrka ligger i samarbete och kommunikation med alla intressenter – inom och utom organisationen.

Visit Vaxholm NOT konstaterar med stor glädje och tillfredsställelse att kommunen tagit till sig stora delar av den kritik och de synpunkter som nätverket under lång tid framfört. I platsannonsen listar kommunen självklara egenskaper och kompetenser hos den person som förhoppningsvis tillträder befattningen.

Även om enbart ett fåtal av befattningsegenskaperna enligt annonsen infrias, t.ex. ”leda i enlighet med lagstiftning”, ”arbeta visionärt, strategiskt och systematiskt”, ”säkerställa hög kvalitet”, ”säkerställa god service till invånare och företagare”, ”säkerställa balans i förvaltningens ekonomi”, ”skapa mesta nytta av förvaltningens budget, genom effektiv styrning”, ”omvärldsbevaka och anpassa förvaltningen organisatoriskt till de utmaningar den står inför”, ”verka för att förvaltningen bygger, utvecklar och bevarar goda relationer såväl internt som externt”, ”är en engagerande och entusiasmerande chef”, ”styrkan ligger i samarbete och kommunikation med alla intressenter” samt ”vana att leda i förändring genom att skapa engagemang och delaktighet”, är sannolikheten hög att Vaxholms invånare inom kort kommer att märka tydliga förbättringar i kommunens information och agerande gentemot både enskilda invånare och allmänheten som helhet.

I artiklar som publicerats och länkats till på Visit Vaxholm NOT samt av de rapporter som redovisar de båda genomlysningar av samhällsbyggnadsförvaltningen som Vaxholms kommuns politiker och revisorer under senare år låtit genomföra (se förteckning över ett urval av artiklar nedan samt konsultrapporterna även i länk 1 och länk 2), framgår att nuvarande förvaltningsledning brister på samtliga dessa punkter.

Visit Vaxholm NOT önskar Vaxholms kommun stort lycka till med rekryteringsprocessen och ser med tillförsikt fram emot högre rättssäkerhet, kortare och lagenliga handläggningstider, förbättrat bemötande av lovsökande och andra berörda, en förvaltning som blir självfinansierande och inte felaktigt och i strid med tillämplig lagstiftning årligen belastar Vaxholms skattebetalare med bygglovsenhetens synnerligen anmärkningsvärda och djupt rotade ekonomiska underskott.

Länk till platsannons i Dagens Samhälle publicerad 2021-11-23

Länk till artikel om Vaxholms kommuns kroniska personalbrist inom bygglovshandläggningen

Länk till artikel om bristande handlingskraft inom Vaxholms kommunstyrelse och kommunledning

Länk till artikel om att Vaxholms kommun för närvarande erbjuder alla sökande avgiftsfria bygglov

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 2021-09-24 (Stora brister inom Vaxholms förvaltning)

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 2021-09-18 (Långa ledtider för bygglov i Vaxholm)

Länk till artikel 1 i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 2020-11-26 (Rapport: Därför dröjer byggloven i Vaxholm)

Länk till artikel 2 i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 2020-11-26 (Kommunalrådet: Problemen har funnits under lång tid)

Länk till artikel 3 i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 2020-11-26 (Balkonger Brf Domaren)

Länk till artikel i Svenska Dagbladet den 2019-06-06 (Vaxholmsbo tvingades vänta på bygglov i 18 år)

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 2018-07-18 (Långa handläggningstider för bygglov är ett utbrett problem)

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns samhällsbyggnadsförvaltning 2021-08-09

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns bygglovs- och GIS-enhet 2020-08-31

Länk till sammanställning av JO-ärenden under åren 2004-2018 i Stockholm Norrort med beslut om allvarlig kritik

Företagsfientligast i Sverige? Vaxholms kommun har under 23 år utan anledning avsiktligt blockerat en företagare i kommunen från att bedriva sin kursgårdsverksamhet

För mer än 23 år sedan köpte en företagare en konferensfastighet i Vaxholm, och övertog samtidigt från säljaren den pågående kursgårdsverksamheten.

Till följd av att kursgården endast var avsedd för användning under sommarhalvåret och dessutom i allmänt dåligt skick efter många år av bristande underhåll, anlitade köparen en arkitekt att utarbeta en handlingsplan för att upprustning och utbyggnad av kursgården. Tillsammans med en handfull konsulter utarbetade arkitekten en omfattande plan för att upprusta befintlig huvudbyggnad till modern restaurangstandard, utöka anläggningens gästkapacitet samt skapa förutsättningar för att bedriva verksamheten året runt.

Enligt anvisningar från Vaxholms kommun uppdelade arkitekten sedan den resulterande ansökan om bygglov i två delar. Den första delen omfattande mindre byggåtgärder som kommunen ansåg kunde beviljas omgående, och den andra delen mer omfattande byggåtgärder som kommunen bedömde måste prövas genom planläggning av konferensfastigheten. De båda delansökningarna inlämnades tillsammans till kommunen den 9 juli 1998. Strax innan hade kommunen meddelat sin avsikt att tidigarelägga planläggningen av området inom vilket kursgårdsfastigheten är belägen. Kommunens besked innebar att företagaren förväntade sig att även den andra delen av bygglovsansökan inom ett par års tid kunde beviljas av kommunen.

Under byggnadsnämndens sammanträde den 20 oktober 1998 behandlades företagarens första delansökan om bygglov. Nämnden beslutade i enlighet med tidigare besked till företagaren att tillstyrka ansökan, med tre mindre tilläggsvillkor vilka måste vara uppfyllda innan bygglovshandläggaren enligt uppdrag från nämnden skulle meddela företagaren att bygglovet med tillhörande strandskyddsdispens hade beviljats. I januari 1999 var de tre tilläggsvillkoren uppfyllda, men trots detta lämnade handläggaren i strid med uppdraget inte besked till företagaren att bygglovet beviljats.

Istället meddelade kommunens miljö- och hälsoenhet att företagaren inte längre fick bedriva kursgårdsverksamheten ens under sommartid, innan den upprustning genomförts som utgjorde en del av byggåtgärderna i den första delansökan om bygglov. Företagaren uppfattade naturligtvis detta som ett bakslag, men eftersom byggnadsnämnden – visserligen med de tre mindre numera uppfyllda tilläggsvillkoren – redan beslutat medge bygglov och strandskyddsdispens uppfattades detta inte som något långvarigt och avgörande hinder för att fortsätta bedriva konferensverksamheten. Så snart lovhandläggaren enligt förväntan meddelat bygglov och dispens i enlighet med nämndens beslut den 20 oktober 1998, förväntade sig företagaren att under 1999 kunna genomföra de planerade byggåtgärderna. Anläggningen förväntades därefter åter kunna generera intäkter till företagarens och hans familjs försörjning samt täcka kostnaderna för anläggningens drift och underhåll.

Med början under hösten 1998 arbetade kommunen med den överenskomna planläggningen av konferensfastigheten, men av någon fortfarande outgrundlig anledning mottog företagaren inte det utlovade beskedet att bygglovet beviljats.

Eftersom företagaren efter en tid började bli orolig för såväl sin familjs uteblivna arbetsinkomster som företagets uteblivna intäkter för att täckning av kostnaderna för konferensanläggningens drift och underhåll, började företagaren med jämna mellanrum påminna kommunen angående de båda delansökningarna om bygglov. Kommunen bemötte konsekvent företagarens påminnelser med tystnad.

I början av juni 2000 presenterade Vaxholms kommun ett bland annat avseende konferensfastigheten till stora delar färdigt planförslag, och kommunen planerade en utställning av det helt färdigställda planförslaget under hösten 2000. Av en för företagaren fortfarande okänd anledning genomfördes aldrig den planerade planutställningen. Istället återstartades planarbetet först under år 2001.

Företagaren fortsatte naturligtvis med de löpande påminnelserna till kommunen, och tvingades samtidigt under väntan på kommunens bygglovsbesked börja sälja av företagets samt familjens privata tillgångar för att kunna betala såväl räkningar som familjens löpande levnadsomkostnader.

Efter några år hade på detta sätt företagets alla tillgångar förbrukats, och familjen tvingades även ta hela sitt sparkapital i anspråk samt sälja bostaden i Solna och fritidshuset i Vaxholm för att kunna betala räkningarna i väntan på kommunens besked.

Genom att kommunen under det återstartade planarbetet bland annat ställde olagliga utpressningskrav på företagaren, exempelvis att utan ekonomisk ersättning skänka bort stora markområden samt erlägga miljonbelopp i bidrag till tredje part för upprustning av vägar som kursgården ändå inte skulle tillåtas använda, blev hindren oöverkomligt höga för företagaren att acceptera kommunens olagliga krav. Genom företagets kraftigt försvagade ekonomiska ställning orsakad av kommunens fleråriga dröjsmål i plan- och bygglovsfrågorna, bedömde företagaren att företaget skulle hamna på obestånd senast inom tre till fyra år i det fall företagaren accepterade kommunens olagliga utpressningsförsök under planarbetet. Eftersom företagaren därmed var uppenbart förhindrad att acceptera kommunens utpressningsförslag, undantog kommunen konferensfastigheten från antagandet av detaljplanen i övrigt.

Företagaren överklagade kommunens beslut att inte på ett lagligt sätt slutföra planläggningen av konferensfastigheten, och under överklagandeprocessen utlovade kommunen i skrivelse till regeringsrätten daterad den 7 juni 2007, att planarbetet avseende konferensfastigheten skulle återupptas så snart överklagandeprocessen avslutats och den överklagade detaljplanen vunnit laga kraft.

Överklagandeprocessen avslutades den 23 mars 2008 genom att regeringsrätten (nuvarande förvaltnings-överdomstolen) med undantag av kommunens begärda markintrång till övervägande del avslog överklagandet. Uppenbart litade regeringsrätten på att Vaxholms kommun skulle infria löftet som framgår av kommunens yttrande till domstolen, att planarbetet avseende konferensfastigheten skulle återupptas så snart överklagandet avgjorts. Så blev dock inte fallet, vilket inte förvånar den som tidigare haft med Vaxholms kommun att göra.

Trots företagarens tidvis massiva påminnelser till kommunen hände fortfarande ingenting, varken i bygglovs- eller planläggningsärendena. Företagaren blev istället kontaktad av en byggkonsult. Konsulten föreslog att han på uppdrag av fastighetsägaren skulle ta fram ett nytt planförslag där konferensfastigheten till stora delar istället skulle användas för bostadsbyggande. Anledningen till förslaget påstods vara att det under den tidigare pågående planprocessen vid flera tillfällen förekommit att både kringboende grannar och vissa av kommunens politiker framfört åsikten att det var lämpligare att bebygga konferensfastigheten med bostäder.

Under drygt ett år tog byggkonsulten tillsammans med en extern planarkitekt på uppdrag av företagaren fram ett förslag till planprogram där kursgårdens andel av fastighetens markområde reducerades och fastigheten till stora delar istället bebyggdes med bostäder. Efter ett möte under 2010 med kommunens företrädare återkom byggkonsulten till företagaren och meddelade att han avslutade sitt uppdrag i förtid, samt att han av Vaxholms kommun var förhindrad att ange anledningen till detta märkliga och avtalsstridiga besked. Vidare meddelade byggkonsulten att kommunens företrädare under mötet lämnat besked att kommunen inom överskådlig framtid inte avser planlägga konferensfastigheten.

Vid denna tidpunkt var företagaren såväl inom konferensrörelsen som privat ekonomiskt barskrapad. Detta var en oundviklig följd av att kommunen sedan januari 1999 förbjudit företagaren att driva konferensverksamheten för att generera inkomster enligt företagarens ursprungliga avsikt, samt att alla de ekonomiska medel som funnits tillgängliga tio år tidigare – såväl inom företaget som i form av privata tillgångar – löpande och ofrånkomligt hade förbrukats till företagarens familjs levnadsomkostnader och konferensfastighetens fasta kostnader för drift och underhåll.

Efter att familjen av samma anledning under inledningen av 2000-talet tvingats försälja såväl familjens fritidshus i Vaxholm som privatbostaden i Solna, hade familjen under sommaren 2004 tvingats bosätta sig i delar av konferensgårdens huvudbyggnad. Vid denna tid var huvudbyggnaden endast avsedd för sommarbruk och exempelvis helt oisolerad. Familjens båda barn var vid denna tid sex respektive tio år.

Det bör vara uppenbart för alla, utom möjligen Vaxholms kommun, att kommunens agerande redan i början av 2000-talet strider mot den enskildes egendomsskydd, så som det framgår av artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Sedan den 1 januari 1995 utgör Europakonventionen en del av svensk lagstiftning (Europakonventionen (EKMR) omnämns i regeringsformen och blev en del av svensk rätt genom lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (inkorporeringslagen).

Vaxholms kommun har följaktligen under synnerligen lång tid enligt Europakonventionen kränkt företagarens, hans familjs och näringsverksamheters egendomsskydd, genom att bland annat frånta dem rätten att förfoga över konferensfastigheten på det sätt som var avsikten med köpet av fastigheten. Utöver den ideella skadan har Vaxholms kommun även orsakat stor ekonomisk skada genom att inte inom lagstadgad tid slutföra handläggningen av de två ansökningarna om bygglov inlämnade till kommunen den 9 juli 1998 samt slutföra den av kommunen i juni 1998 beslutade planläggningen av konferensfastigheten. Enligt flertalet rättsfall i Europadomstolen samt svensk rätt utgör högst ett år skälig handläggningstid i ett myndighetsärende. Det finns även lagrum och lagstiftning i åtskilliga andra medlemsstater inom EU där sex månader anses vara den längsta tillåtna handläggningstiden vid myndighetsutövning.

För att på något sätt i vart fall generera välbehövliga inkomster under den löpande väntan på besked från kommunen i bygglovs- och planfrågorna, började företagaren under år 2008 tillfälligt använda konferensfastigheten för andra näringsverksamheter än den ursprungliga avsikten. Bland annat startades under de kommande åren bolag inom bygg- och entreprenad, mark- och lokaluthyrning, varv och fritidsbåtsmarina samt bil-, båt- och motorverkstad. Under de påföljande åren utökades verksamheterna ytterligare med med exempelvis måleri och elinstallationsfirma, uthyrning av bilar och yrkesfordon samt flera former av uthyrnings- och återanvändningsrörelser som marknadsförde sig mot både företag och privatpersoner. Med tiden tillkom även flera externa företag och privatpersoner som hyresgäster av lokaler, förrådsutrymme, mark och båtplatser.

Texten uppdateras.

Omfattande dokumentation som styrker ovanstående händelseförlopp kommer att publiceras senare.

Vaxholms förvaltningsjurist försöker vilseleda både myndighet och enskild kommuninvånare

I ett kommunalt tillsynsärende har kommunen möjlighet att begära hjälp från kronofogdemyndigheten om den person som är föremål för tillsynen inte följer det kommunen beslutat.

Enligt plan- och bygglagen får kronofogdemyndigheten inte fatta beslut att tillmötesgå kommunens begäran om hjälp, om det gått mer än tio år sedan överträdelsen ägde rum som är anledningen till kommunens begäran.

Enligt den tidigare plan- och bygglagen som gällde fram till och med den 1 maj 2011, var det istället kommunen som inte fick begära hjälp från kronofogdemyndigheten om det gått mer än tio år sedan överträdelsen ägde rum.

Skillnaden mellan nuvarande och tidigare lagstiftning avseende när det är för sent för kommunen att begära hjälp kan alltså röra sig om några månader, från tidpunkten när kommunen begär hjälp till istället tidpunkten när kronofogdemyndigheten fattar eventuellt beslut att hjälpa kommunen. Kronofogdemyndigheten kan också avslå kommunens begäran om hjälp om det finns något fel med kommunens begäran, t ex att den är försent framförd.

I ett aktuellt tillsynsärende i Vaxholm har det, till följd av en lång rad felbedömningar, långsam bygglovshandläggning, ändrade beslut och senfärdighet från Vaxholms kommuns sida, gått mer än tio år sedan överträdelserna kommunen påstår att en enskild fastighetsägare ansvarar för.

Kommunens förvaltningsjurist påstår dels att kommunen begärde hjälp från kronofogdemyndigheten precis innan tioårsgränsen för de påstådda överträdelserna inföll, dels att det är den gamla plan- och bygglagen som upphörde att gälla den 2 maj 2011 som fortfarande gäller. När kronofogdemyndigheten beslutade hjälpa kommunen hade det även enligt kommunen gått betydligt mer än tio år sedan de påstådda överträdelserna inträffade.

I en skrivelse till kronofogdemyndigheten daterad den 10 mars 2021 påstår Vaxholms förvaltningsjurist felaktigt att av de så kallade förarbetena till nuvarande plan- och bygglag framgår att den berörda paragrafen i plan- och bygglagen endast har ändrats språkligt. Förvaltningsjuristens märkliga slutsats av detta dessutom avsiktligt vilseledande påstående är att den tidigare plan- och bygglagen därmed fortfarande gäller framför nuvarande plan- och bygglags lagtext.

Förarbetena till den nuvarande plan- och bygglagen består i detta fall av dåvarande regeringens proposition till riksdagen att anta en ny plan- och bygglag, och förarbetena har formellt överlämnats till riksdagen av dåvarande stadsministern Fredrik Reinfeldt och stadsrådet Andreas Carlgren. I det aktuella avsnittet av förarbetena till plan- och bygglagen, vilket Vaxholms förvaltningsjurist följaktligen förvanskar, framgår att den nya lagtexten i sin helhet utformats i enlighet med Lagrådets förslag samt att bestämmelsen också ändrats språkligt.

Följaktligen försöker kommunens förvaltningsjurist vilseleda inte bara den enskilda privatpersonen som är utsatt för kommunens missdåd och felhantering utan även den myndighet som ska verkställa kommunens försent framförda begäran om hjälp.

Utdrag Vaxholms kommuns skrivelse till kronofogdemyndigheten den 10 mars 2021

Plan- och bygglagen (2010:900), utdrag kap.11 § 39

Plan- och bygglagen (1987:10), utdrag kap. XX § YY

Förarbeten till plan- och bygglagen, regeringens proposition sidan 498-499

Lagrådets förslag, utdrag avseende kap. 11 § 39 i nya plan- och bygglagen

Intern rapport avslöjar omfattande brister inom Vaxholms bygglovsförvaltning

Enligt uppgifter i en intern rapport publicerad den 31 augusti 2020 fördubblades under 2018 antalet bygglovshandläggare som arbetade inom Vaxholms kommuns bygglovsenhet. Trots att antalet handläggningsärenden var i stort sett oförändrade jämfört med året före, fick denna synnerligen omfattande och kostsamma förstärkning av enhetens handläggningskapacitet endast till resultat att bygglovsenhetens redan olagligt långa handläggningstider i genomsnitt istället förlängdes med ytterligare 50 procent.

I rapporten presenteras resultatet av en undersökning och genomlysning av Vaxholms kommuns bygglovs- och GIS-enhets verksamhet. Det är kommunstyrelsen som beställt undersökningen efter att missförhållandena inom bygglovs- och GIS-enheten pågått under många år utan att kunna lösas.

Länk till rapport om Genomlysning av Vaxholms kommuns bygglovs- och GIS-enhet.

Vaxholmsbo fick utan anledning vänta 18 år på kommunens besked om beviljat bygglov

En företagare i Vaxholms kommun fick vänta 18 år på kommunen för att få bygglov. Kommunen dröjde från juli1998 till februari 2016 innan bygglovet godkändes helt i enlighet med den ursprungliga ansökan. Under den 18 år långa väntetiden förbjöd Vaxholms kommun företagaren att använda fastigheten på det sätt som var avsikten med företagarens köp av fastigheten.

Länk till reportage av SVT.

Ytterligare dokumentation av ärendet kommer att publiceras senare.

Vaxholmsbo tvingades vänta i 19 år på kommunens förhandsbesked

I juli 1998 instruerades en Vaxholmsbo av Vaxholms kommun att dela upp sin ansökan om bygglov i två delar. En del som avsåg mindre åtgärder som kommunen kunde bevilja omgående, och en andra del som avsåg mer omfattande och omgivningspåverkande åtgärder som kommunen bedömde krävde ny detaljplan innan kommunen kunde bevilja även den delen av ansökan.

Planläggning av området där fastigheten ligger och lovansökan avsåg, skulle enligt kommunen påbörjas samma år.

I juni 2000 behandlades ett sådant i stort sett färdigt planförslag i kommunens miljö- och byggnadsnämnd där den lovsökandes önskemål enligt ansökan om förhandsbesked var medtagna.

Därefter avstannade av okänd anledning planarbetet liksom kommuns handläggningen av ansökan om förhandsbesked. Under åren 2003-2005 återupptogs planarbetet, men avbröts sedan åter eftersom Vaxholm kommun bland annat utsatte fastighetsägaren för olaglig utpressning avseende att bekosta tredje parts, den privata vägföreningens, vägutbyggnad och lämna omfattande olagliga bidrag till tredje part. De kostnader kommunen ville påtvinga fastighetsägaren att acceptera hade med stor säkerhet utmynnat i konkurs inom något eller några år.

Trots att fastighetsägaren framfört hundratals påstötningar till kommunen sedan dess återupptogs varken planarbetet eller handläggningen av ansökan om förhandsbesked. Kommunen har inte vid något tillfälle ens besvarat alla dessa påminnelser.

Efter att Justitieombudsmannen i maj 2019 riktat allvarlig kritik mot kommunen avseende den utan anledning under 18 år pågående bygglovshandläggningen (se separat artikel), prövade kommunen i oktober 2017 till slut även den andra delen av den ursprungliga ansökan, ansökan om förhandsbesked. Den 25 oktober 2017 beslutade kommunen att avvisa ansökan om förhandsbesked, med hänvisning till att fastigheten måste planläggas innan begärt lov kan medges.

Under åren 1999-2017 tillfördes inga nya handlingar eller någon annan ny information i ärendet avseende ansökan om förhandsbesked.

På grund av att Vaxholms kommun på detta sätt under mer än två decennier förhalat beslut om bygglov, förhandsbesked och planläggning har under samma tid kommunen hindrat fastighetsägaren från att använda fastigheten på det sätt som var tänkt när ägaren köpte fastigheten.

Enligt Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, Europadomstolens rättsfall och svensk rättstillämpning framgår att ett ärende som handläggs av en myndighet inte får pågå längre än ett år per instans innan myndigheten måste fatta ett beslut. Längre handläggningstid kan bara motiveras om det finns ett omfattande utredningsbehov som kräver sådan förlängning. Detta måste i så fall skriftligen meddelades den person som ärendet gäller.

Vaxholms kommun har som första och enda instans handlagt de tre ärendena avseende bygglov, förhandsbesked och planläggning under 18, 19 respektive 23 år. Något skriftligt besked om att respektive handläggning kommer att dra ut på tiden eller eventuella orsaker till detta har kommunen inte vid något tillfälle framfört till den sökande fastighetsägaren.

Vidare utgör Vaxholms kommuns mångåriga handläggningstider ett brott mot det privata egendomsskyddet enligt artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.

Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna gäller som svensk lag från den 1 januari 1995. Dessutom godkände (ratificerade) Sverige konventionen redan 4 februari 1952.

Dokumentationen kommer att publiceras senare.

Visit Vaxholm NOT (Nätverket för Offentlig Tillsyn)

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

    Arkiv

    Kategorier

    Visit Vaxholm NOT (Nätverket för Offentlig Tillsyn)