I juli 1998 instruerades en Vaxholmsbo av Vaxholms kommun att dela upp sin ansökan om bygglov i två delar. En del som avsåg mindre åtgärder som kommunen kunde bevilja omgående, och en andra del som avsåg mer omfattande och omgivningspåverkande åtgärder som kommunen bedömde krävde ny detaljplan innan kommunen kunde bevilja även den delen av ansökan.

Planläggning av området där fastigheten ligger och lovansökan avsåg, skulle enligt kommunen påbörjas samma år.

I juni 2000 behandlades ett sådant i stort sett färdigt planförslag i kommunens miljö- och byggnadsnämnd där den lovsökandes önskemål enligt ansökan om förhandsbesked var medtagna.

Därefter avstannade av okänd anledning planarbetet liksom kommuns handläggningen av ansökan om förhandsbesked. Under åren 2003-2005 återupptogs planarbetet, men avbröts sedan åter eftersom Vaxholm kommun bland annat utsatte fastighetsägaren för olaglig utpressning avseende att bekosta tredje parts, den privata vägföreningens, vägutbyggnad och lämna omfattande olagliga bidrag till tredje part. De kostnader kommunen ville påtvinga fastighetsägaren att acceptera hade med stor säkerhet utmynnat i konkurs inom något eller några år.

Trots att fastighetsägaren framfört hundratals påstötningar till kommunen sedan dess återupptogs varken planarbetet eller handläggningen av ansökan om förhandsbesked. Kommunen har inte vid något tillfälle ens besvarat alla dessa påminnelser.

Efter att Justitieombudsmannen i maj 2019 riktat allvarlig kritik mot kommunen avseende den utan anledning under 18 år pågående bygglovshandläggningen (se separat artikel), prövade kommunen i oktober 2017 till slut även den andra delen av den ursprungliga ansökan, ansökan om förhandsbesked. Den 25 oktober 2017 beslutade kommunen att avvisa ansökan om förhandsbesked, med hänvisning till att fastigheten måste planläggas innan begärt lov kan medges.

Under åren 1999-2017 tillfördes inga nya handlingar eller någon annan ny information i ärendet avseende ansökan om förhandsbesked.

På grund av att Vaxholms kommun på detta sätt under mer än två decennier förhalat beslut om bygglov, förhandsbesked och planläggning har under samma tid kommunen hindrat fastighetsägaren från att använda fastigheten på det sätt som var tänkt när ägaren köpte fastigheten.

Enligt Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, Europadomstolens rättsfall och svensk rättstillämpning framgår att ett ärende som handläggs av en myndighet inte får pågå längre än ett år per instans innan myndigheten måste fatta ett beslut. Längre handläggningstid kan bara motiveras om det finns ett omfattande utredningsbehov som kräver sådan förlängning. Detta måste i så fall skriftligen meddelades den person som ärendet gäller.

Vaxholms kommun har som första och enda instans handlagt de tre ärendena avseende bygglov, förhandsbesked och planläggning under 18, 19 respektive 23 år. Något skriftligt besked om att respektive handläggning kommer att dra ut på tiden eller eventuella orsaker till detta har kommunen inte vid något tillfälle framfört till den sökande fastighetsägaren.

Vidare utgör Vaxholms kommuns mångåriga handläggningstider ett brott mot det privata egendomsskyddet enligt artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.

Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna gäller som svensk lag från den 1 januari 1995. Dessutom godkände (ratificerade) Sverige konventionen redan 4 februari 1952.

Dokumentationen kommer att publiceras senare.