Kategori: Kommunledningen

Intern rapport avslöjar omfattande brister inom Vaxholms bygglovsförvaltning

Enligt uppgifter i en intern rapport publicerad den 31 augusti 2020 fördubblades under 2018 antalet bygglovshandläggare som arbetade inom Vaxholms kommuns bygglovsenhet. Trots att antalet handläggningsärenden var i stort sett oförändrade jämfört med året före, fick denna synnerligen omfattande och kostsamma förstärkning av enhetens handläggningskapacitet endast till resultat att bygglovsenhetens redan olagligt långa handläggningstider i genomsnitt istället förlängdes med ytterligare 50 procent.

I rapporten presenteras resultatet av en undersökning och genomlysning av Vaxholms kommuns bygglovs- och GIS-enhets verksamhet. Det är kommunstyrelsen som beställt undersökningen efter att missförhållandena inom bygglovs- och GIS-enheten pågått under många år utan att kunna lösas.

Länk till rapport om Genomlysning av Vaxholms kommuns bygglovs- och GIS-enhet.

Vaxholms kommuns nyanställda förvaltningsjurist bröt mot lagstadgad informations- och sanningsplikt

En vaxholmsbo rådfrågade kommunen om det utöver offentlighetsprincipen finns några svenska lagar som kan åberopas för att få tillgång till kommunens handlingar gällande ett visst ärende där vaxholmsbon är berörd.

Kommunens förvaltningsjurist svarade att hen inte känner till några sådana lagrum utöver offentlighetsprincipen och GDPR. Tidigare hade förvaltningsjuristen vägrat lämna ut flera handlingar till frågeställaren, med hänvisning till att de inte utgör allmänna handlingar och därmed inte kan utlämnas stöd av offentlighetsprincipen.

Frågeställaren kontaktade då en advokat som förklarade att en enskild person som berörs av ett kommunalt ärende har rätt att få del av alla handlingar i ärendet. Bestämmelsen kallas för parts- och aktinsyn och stadgas av såväl Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna som den svenska förvaltningslagen.

Genom att kommunens förvaltningsjurist utelämnade denna för frågeställaren väsentliga information bröt förvaltningsjuristen även mot såväl informationsplikten som sanningsplikten som framgår av den svenska förvaltningslagen. De begärda handlingarna lämnades heller aldrig ut av kommunen till frågeställaren.

Förvaltningsjuristen har avlagt juristexamen vid Stockholms universitet och arbetade före anställningen hos Vaxholms kommun under tre år som förberedande jurist vid Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt i Stockholm. Det förefaller osannolikt att förvaltningsjuristen inte kände till eller hade glömt bort att frågeställaren enligt förvaltningslagens lagtext om partsinsyn har rätt att få del av samtliga handlingar i det aktuella ärendet.

Dokumentationen kommer att publiceras senare.

Vaxholms kommun bröt mot offentlighetsprincipen för att förhindra avslöjande av tidigare missförhållanden inom kommunen

Bygglovschefen i Vaxholm vägrade 2017 att lämna ut flygbilder som visade en del av kommunen. Tjänstemannen hänvisade felaktigt till upphovsrätten som grund för att vägra lämna ut flygbilderna. Offentlighetsprincipen framgår av en av Sveriges grundlagar och väger normalt tyngre än upphovsrättslagen. Bygglovschefen skulle ha lämnat ut flygbilderna och samtidigt meddelat begräsningar avseende hur den som mottog materialet kunde använda bilderna. Exempelvis att flygbilderna inte får användas i kommersiellt syfte.

Genom att bygglovschefen under lång tid vägrade att lämna ut flygbilderna hindrade kommunen en kommunmedlem från att lämna in bilderna som bevismaterial i ett pågående domstolsärende mot kommunen.

När bygglovschefen slutat ändrade kommunen inställning, och sommaren 2019 meddelade kommunen att alla de efterfrågade flygbilderna kommer att utlämnas. Då var domstolsärendet för länge sedan avgjort till kommunens fördel.

Dokumentation av ärendet kommer att publiceras senare.

Vaxholmsbo fick utan anledning vänta 18 år på kommunens besked om beviljat bygglov

En företagare i Vaxholms kommun fick vänta 18 år på kommunen för att få bygglov. Kommunen dröjde från juli1998 till februari 2016 innan bygglovet godkändes helt i enlighet med den ursprungliga ansökan. Under den 18 år långa väntetiden förbjöd Vaxholms kommun företagaren att använda fastigheten på det sätt som var avsikten med företagarens köp av fastigheten.

Länk till reportage av SVT

Länk till artikel i DN den 6 juni 2019

Länk till artikel i lokaltidningen Mitt i Södra Roslagen den 4 juni 2019

Ytterligare dokumentation av ärendet kommer att publiceras senare.

Vänskapskorruption inom Vaxholms kommuns byggnadsnämnd?

Enligt en artikel i lokaltidningen Skärgården den 31 augusti 2018 är det sannolikt att vänskapskorruption förekommer inom Vaxholms kommuns byggnadsnämnd.

Eftersom i stort sett alla politiker i Vaxholms kommun är fritidspolitiker och saknar sak- och yrkeskunskaper inom sina respektive politiska uppdrag följer de politiska besluten så gott som alltid förvaltningens och tjänstemännens beslutsförslag. Även om det i många ärenden är uppenbart att även tjänstemännen saknar tillräcklig kunskap för att rättssäkra beslut ska fattas så är sannolikheten större för rätt beslut än om avgörandet helt överlåts till den politiska nämnden.

Mot ovanstående bakgrund är det synnerligen anmärkningvärt att byggnadsnämnden i Vaxholm under åren 2011 till 2017 frångått detta tillvägagångssätt endast vid ett enda tillfälle. Det anmärkningsvärda är att beslutet avser en bygglovsansökan från en av de politiska partikamraterna till byggnadsnämndens ordförande Lars Wessberg.

Se artikel nedan.

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 31 augusti 2018

Vaxholmsbo tvingades vänta i 19 år på kommunens förhandsbesked

I juli 1998 instruerades en Vaxholmsbo av Vaxholms kommun att dela upp sin ansökan om bygglov i två delar. En del som avsåg mindre åtgärder som kommunen kunde bevilja omgående, och en andra del som avsåg mer omfattande och omgivningspåverkande åtgärder som kommunen bedömde krävde ny detaljplan innan kommunen kunde bevilja även den delen av ansökan.

Planläggning av området där fastigheten ligger och lovansökan avsåg, skulle enligt kommunen påbörjas samma år.

I juni 2000 behandlades ett sådant i stort sett färdigt planförslag i kommunens miljö- och byggnadsnämnd där den lovsökandes önskemål enligt ansökan om förhandsbesked var medtagna.

Därefter avstannade av okänd anledning planarbetet liksom kommuns handläggningen av ansökan om förhandsbesked. Under åren 2003-2005 återupptogs planarbetet, men avbröts sedan åter eftersom Vaxholm kommun bland annat utsatte fastighetsägaren för olaglig utpressning avseende att bekosta tredje parts, den privata vägföreningens, vägutbyggnad och lämna omfattande olagliga bidrag till tredje part. De kostnader kommunen ville påtvinga fastighetsägaren att acceptera hade med stor säkerhet utmynnat i konkurs inom något eller några år.

Trots att fastighetsägaren framfört hundratals påstötningar till kommunen sedan dess återupptogs varken planarbetet eller handläggningen av ansökan om förhandsbesked. Kommunen har inte vid något tillfälle ens besvarat alla dessa påminnelser.

Efter att Justitieombudsmannen i maj 2019 riktat allvarlig kritik mot kommunen avseende den utan anledning under 18 år pågående bygglovshandläggningen (se separat artikel), prövade kommunen i oktober 2017 till slut även den andra delen av den ursprungliga ansökan, ansökan om förhandsbesked. Den 25 oktober 2017 beslutade kommunen att avvisa ansökan om förhandsbesked, med hänvisning till att fastigheten måste planläggas innan begärt lov kan medges.

Under åren 1999-2017 tillfördes inga nya handlingar eller någon annan ny information i ärendet avseende ansökan om förhandsbesked.

På grund av att Vaxholms kommun på detta sätt under mer än två decennier förhalat beslut om bygglov, förhandsbesked och planläggning har under samma tid kommunen hindrat fastighetsägaren från att använda fastigheten på det sätt som var tänkt när ägaren köpte fastigheten.

Enligt Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, Europadomstolens rättsfall och svensk rättstillämpning framgår att ett ärende som handläggs av en myndighet inte får pågå längre än ett år per instans innan myndigheten måste fatta ett beslut. Längre handläggningstid kan bara motiveras om det finns ett omfattande utredningsbehov som kräver sådan förlängning. Detta måste i så fall skriftligen meddelades den person som ärendet gäller.

Vaxholms kommun har som första och enda instans handlagt de tre ärendena avseende bygglov, förhandsbesked och planläggning under 18, 19 respektive 23 år. Något skriftligt besked om att respektive handläggning kommer att dra ut på tiden eller eventuella orsaker till detta har kommunen inte vid något tillfälle framfört till den sökande fastighetsägaren.

Vidare utgör Vaxholms kommuns mångåriga handläggningstider ett brott mot det privata egendomsskyddet enligt artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.

Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna gäller som svensk lag från den 1 januari 1995. Dessutom godkände (ratificerade) Sverige konventionen redan 4 februari 1952.

Dokumentationen kommer att publiceras senare.

Vaxholms kommun straffar olagligen vaxholmsbo som tidigare friats för samma åtgärd

I december 2016 beslutade Vaxholms kommun i ett tillsynsärende att förelägga en vaxholmsbo att riva ett uthus och avflytta flera byggbodar som uppställs på en fastighet inom kommunen.

Både uthus och byggbodar hade uppförts under ett på fastigheten sex år tidigare pågående byggprojekt, för vilket kommunen beviljat bygglov. Efter klagomål från grannar hade kommunen i ett tillsynsärende under november och december 2010 friat vaxholmsbon genom att besluta att inte ingripa.

Enligt Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna samt den svenska Rättegångsbalken är det inte tillåtet att bestraffa någon två gånger för samma lagöverträdelse. Bestämmelsen innebär också att den som en gång friats för en påstådd lagöverträdelse inte senare får fällas för samma påstådda överträdelse.

Även om lagtexterna i Europakonventionen och Rättegångsbalken om förbud mot dubbel bestraffning till synes avser rättegångsprövning, finns en mängd rättsfall från Europadomstolen som visar att denna lagstiftning även gäller vid kommuners myndighetsutövning. Följaktligen utgör Vaxholms kommuns andra prövning under 2016 av vaxholmsbons påstådda överträdelser ett brott mot Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, eftersom personen redan i december 2010 friades för dessa av kommunen påstådda överträdelser.

I sammanhanget bör noteras att det är två olika grannar under olika tidsperioder boende i samma enfamiljsvilla, som under 2010 respektive 2016 framför samma klagomål till kommunen. Vid båda tillfällena resulterar grannarnas klagomål i att kommunen inleder ett tillsynsärende. Tillsynsärendet under 2010 slutfördes följaktligen med att kommunen friade vaxholmsbon genom att besluta att inte ingripa.

Under 2016 försäljs sedan de klagande grannarnas fastighet, och under hösten 2016 inkommer till kommunen nya klagomål från de nyinflyttade grannarna. Det visar sig vara samma klagomål som den förre ägaren av samma villafastighet framfört till kommunen sex år tidigare. I strid med tillämplig lagstiftning inleder kommunen då ett nytt tillsynsärende avseende samma förhållanden på den berörda fastigheten, vilka kommunen enligt ovan redan sex år tidigare slutbehandlat i ett annat tillsynsärende. Självfallet är de nya grannarna väl insatta i förhållandena på den av klagomålen berörda fastigheten redan innan de förvärvar sin nya bostad. De nya grannarna har inför förvärvet också blivit informerade eller borde i vart fall blivit informerade av säljaren angående kommunens under 2010 slutförda tillsynsärende.

Dokumentation av ärendet kommer att publiceras senare.

Under flera år tvingades företagaren som öppnade både restaurang och butik uthärda Vaxholms kommuns senfärdighet

Till följd av Vaxholms kommuns bygglovsenhets långsamma handläggning, ändrade, felaktiga och lagstridiga beslut tvingades en välrenommerad restaurangägare och butiksinnehavare i kommunen under flera år vänta med att starta ny verksamhet i Vaxholm.

De onödiga påfrestningar och den stress kommunen under dessa år utsatte restaurangägaren för har orsakat livsvarig sjukdom.

När kommunen efter flera års motsägelsefulla, otydliga och över tiden ändrade beslut, till slut avslutade handläggningen och beviljade bygglov, kunde restaurangägaren äntligen förverkliga sina planer och öppna både restaurang och butik.

Anmärkningsvärt misstag av Vaxholms miljö- och hälsoenhet försenade restaurangens öppning med flera veckor

Dagen innan restaurangen i centrala Vaxholm med pompa och ståt skulle skulle öppna, ringde inspektören från Vaxholms miljö- och hälsoenhet och meddelade att enheten begått ett misstag som godkänt ritningarna över restaurangköket. Detta måste därmed rättas till innan restaurangen kunde öppna.

Restaurangägaren som byggt köket enligt de ritningar kommunen godkänt, tvingades avblåsa invigningen och bygga om restaurangköket för 350 000 kronor innan restaurangen av kommunen tilläts öppna betydligt senare än planerat.

När företagarföreningen senare informerade Vaxholms kommunalråd om kommunens misstag och de ekonomiska följderna av detta, blev kommentaren – ”Tur att krögaren inte ställde kommunen till svars, vi hade med stor säkerhet tvingats betala skadestånd”.

Visit Vaxholm NOT (Nätverket för Offentlig Tillsyn)

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

    Arkiv

    Kategorier

    Visit Vaxholm NOT (Nätverket för Offentlig Tillsyn)