Vaxholmsbo tvingades vänta i 19 år på kommunens förhandsbesked

I juli 1998 instruerades en Vaxholmsbo av Vaxholms kommun att dela upp sin ansökan om bygglov i två delar. En del som avsåg mindre åtgärder som kommunen kunde bevilja omgående, och en andra del som avsåg mer omfattande och omgivningspåverkande åtgärder som kommunen bedömde krävde ny detaljplan innan kommunen kunde bevilja även den delen av ansökan.

Planläggning av området där fastigheten ligger och lovansökan avsåg, skulle enligt kommunen påbörjas samma år.

I juni 2000 behandlades ett sådant i stort sett färdigt planförslag i kommunens miljö- och byggnadsnämnd där den lovsökandes önskemål enligt ansökan om förhandsbesked var medtagna.

Därefter avstannade av okänd anledning planarbetet liksom kommuns handläggningen av ansökan om förhandsbesked. Under åren 2003-2005 återupptogs planarbetet, men avbröts sedan åter eftersom Vaxholm kommun bland annat utsatte fastighetsägaren för olaglig utpressning avseende att bekosta tredje parts, den privata vägföreningens, vägutbyggnad och lämna omfattande olagliga bidrag till tredje part. De kostnader kommunen ville påtvinga fastighetsägaren att acceptera hade med stor säkerhet utmynnat i konkurs inom något eller några år.

Trots att fastighetsägaren framfört hundratals påstötningar till kommunen sedan dess återupptogs varken planarbetet eller handläggningen av ansökan om förhandsbesked. Kommunen har inte vid något tillfälle ens besvarat alla dessa påminnelser.

Efter att Justitieombudsmannen i maj 2019 riktat allvarlig kritik mot kommunen avseende den utan anledning under 18 år pågående bygglovshandläggningen (se separat artikel), prövade kommunen i oktober 2017 till slut även den andra delen av den ursprungliga ansökan, ansökan om förhandsbesked. Den 25 oktober 2017 beslutade kommunen att avvisa ansökan om förhandsbesked, med hänvisning till att fastigheten måste planläggas innan begärt lov kan medges.

Under åren 1999-2017 tillfördes inga nya handlingar eller någon annan ny information i ärendet avseende ansökan om förhandsbesked.

På grund av att Vaxholms kommun på detta sätt under mer än två decennier förhalat beslut om bygglov, förhandsbesked och planläggning har under samma tid kommunen hindrat fastighetsägaren från att använda fastigheten på det sätt som var tänkt när ägaren köpte fastigheten.

Enligt Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, Europadomstolens rättsfall och svensk rättstillämpning framgår att ett ärende som handläggs av en myndighet inte får pågå längre än ett år per instans innan myndigheten måste fatta ett beslut. Längre handläggningstid kan bara motiveras om det finns ett omfattande utredningsbehov som kräver sådan förlängning. Detta måste i så fall skriftligen meddelades den person som ärendet gäller.

Vaxholms kommun har som första och enda instans handlagt de tre ärendena avseende bygglov, förhandsbesked och planläggning under 18, 19 respektive 23 år. Något skriftligt besked om att respektive handläggning kommer att dra ut på tiden eller eventuella orsaker till detta har kommunen inte vid något tillfälle framfört till den sökande fastighetsägaren.

Vidare utgör Vaxholms kommuns mångåriga handläggningstider ett brott mot det privata egendomsskyddet enligt artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.

Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna gäller som svensk lag från den 1 januari 1995. Dessutom godkände (ratificerade) Sverige konventionen redan 4 februari 1952.

Dokumentationen kommer att publiceras senare.

Vaxholms kommun straffar olagligen vaxholmsbo som tidigare friats för samma åtgärd

I december 2016 beslutade Vaxholms kommun i ett tillsynsärende att förelägga en vaxholmsbo att riva ett uthus och avflytta flera byggbodar som uppställs på en fastighet inom kommunen.

Både uthus och byggbodar hade uppförts under ett på fastigheten sex år tidigare pågående byggprojekt, för vilket kommunen beviljat bygglov. Efter klagomål från grannar hade kommunen i ett tillsynsärende under november och december 2010 friat vaxholmsbon genom att besluta att inte ingripa.

Enligt Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna samt den svenska Rättegångsbalken är det inte tillåtet att bestraffa någon två gånger för samma lagöverträdelse. Bestämmelsen innebär också att den som en gång friats för en påstådd lagöverträdelse inte senare får fällas för samma påstådda överträdelse.

Även om lagtexterna i Europakonventionen och Rättegångsbalken om förbud mot dubbel bestraffning till synes avser rättegångsprövning, finns en mängd rättsfall från Europadomstolen som visar att denna lagstiftning även gäller vid kommuners myndighetsutövning. Följaktligen utgör Vaxholms kommuns andra prövning under 2016 av vaxholmsbons påstådda överträdelser ett brott mot Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, eftersom personen redan i december 2010 friades för dessa av kommunen påstådda överträdelser.

I sammanhanget bör noteras att det är två olika grannar under olika tidsperioder boende i samma enfamiljsvilla, som under 2010 respektive 2016 framför samma klagomål till kommunen. Vid båda tillfällena resulterar grannarnas klagomål i att kommunen inleder ett tillsynsärende. Tillsynsärendet under 2010 slutfördes följaktligen med att kommunen friade vaxholmsbon genom att besluta att inte ingripa.

Under 2016 försäljs sedan de klagande grannarnas fastighet, och under hösten 2016 inkommer till kommunen nya klagomål från de nyinflyttade grannarna. Det visar sig vara samma klagomål som den förre ägaren av samma villafastighet framfört till kommunen sex år tidigare. I strid med tillämplig lagstiftning inleder kommunen då ett nytt tillsynsärende avseende samma förhållanden på den berörda fastigheten, vilka kommunen enligt ovan redan sex år tidigare slutbehandlat i ett annat tillsynsärende. Självfallet är de nya grannarna väl insatta i förhållandena på den av klagomålen berörda fastigheten redan innan de förvärvar sin nya bostad. De nya grannarna har inför förvärvet också blivit informerade eller borde i vart fall blivit informerade av säljaren angående kommunens under 2010 slutförda tillsynsärende.

Dokumentation av ärendet kommer att publiceras senare.

Trots flera löften om bygglov dröjde Vaxholms kommun ytterligare fyra år innan bygglovet beviljades

Under våren och sommaren 2012 utlovade Vaxholms kommuns bygglovshandläggare att en ansökan om bygglov skulle prövas av kommunens byggnadsnämnd under september 2012.

Trots kommunens upprepade löften att slutföra lovhandläggningen beviljade kommunen inte bygglovet förrän i februari 2016. Under mellantiden från augusti 2012 till februari 2016 tillkom inget nytt i lovärendet.

Dokumentation kommer att publiceras senare.

De tre unga vaxholmsföretagarnas glasbruk tvingades bort av kommunen

För mer än tio år sedan startade i centrala Vaxholm de tre unga nyutbildade glasblåsare Glashyttan i Waxholm. De unga företagarna blev snabbt framgångsrika och visade upp både bruksföremål och glaskonst i butiken som fanns i anslutning till glashyttan. Glashyttan i Waxholm blev snabbt en turistattraktion där besökarna kunde köpa unika glasföremål med vaxholmsanknytning och få en direkt demonstration av hur glasföremålen blir till. Även många vaxholmsbor besökte regelbundet Glashyttan i Waxholm för att köpa silverskimrande vaxholmsströmming i glas eller snapsglas i glasbrukets egen design.

Några år efter att Glashyttan i Waxholm etablerat sig både som ett uppskattat lokalt företag och en populär turistattraktion, framställde plötsligt Vaxholms kommun krav på glashyttan att anordna två parkeringsplatser på gatan utanför glasbrukets lokal i centrala Vaxholm. Det visade sig att kommunen äger marken där kommunförvaltningen krävde att glasbruket anordnade parkeringsplatserna, och på platsen fanns redan parkeringsplatser. Följaktligen erbjöd kommunen de tre unga nyföretagarna att köpa två parkeringsplatser av kommunen, till en kostnad av 200 000 kronor per plats.

Glashyttan i Waxholms hade efter en dyrbar etablering med bland annat kostsamma inköp av glasugnar precis börjat uppvisa ett litet överskott om 30 000 kronor per år. Det fanns naturligtvis ingen möjlighet för glasbruket att köpa kommunens parkeringsplatser till en kostnad om tretton gånger företagets årsvinst. Dessutom var det parkeringsplatser som redan fanns allmänt tillgängliga på samma plats, men de ägdes av kommunen.

Vaxholms kommun stod fast vid sitt krav, vilket efter en tid slutade med att Glashyttan i Waxholm inte kunde drivas vidare eftersom bruket enligt kommunen saknade egen parkering för besökarna av glashyttan och den tillhörande butiken. Kort därefter stängdes både glasbruk och butik och idag finns inget kvar förutom det ljusa minnet från de tre unga nyföretagarna som under sin korta tid tillförde något alldeles unikt och värdefullt till Vaxholms besöksnäring.

Det finns vaxholmspolitiker som än idag djupt beklagar att glashyttan valde att flytta från Vaxholm. Antingen är de djup okunninga om vad som egentligen hände eller så försöker dessa politiker dölja att det var kommunen som tvingade bort denna fina etablering av ungt företagande, traditionell svenskt hantverk och en populär turistattraktion från Vaxholm.

Förvaltningschef i Vaxholm förberedde lagstridig avvisning av bygglovsärende

I februari 2011 förberedde förvaltningschefen för Vaxholms kommuns bygglovsenhet i strid mot gällande lagstiftning en avvisning av ett bygglovsärende som då varit under handläggning hos kommunen under tretton år.

För att en avvisning enligt plan- och bygglagen ska vara tillåten krävs att kommunen skriftligen begärt att den lovsökande inkommer med begärda handlingar i lovärendet före ett visst datum, och har meddelat den sökande att lovansökan i annat fall kan komma att avvisas. I det aktuella lovärendet fanns ingen sådan begäran från kommunen. Kommunens senaste kontakt med den lovsökande hade varit i januari 1999. Trots hundratals påminnelser från den lovsökande till kommunen under de tretton åren hade kommunen inte svarat.

Den lovsökande tvingades anlita en advokat till en kostnad av 36 500 kronor för att få förvaltningschefen i Vaxholm att efterfölja plan- och bygglagen.

Tillägg 2016-02-22:

Fem år senare beslutade kommunen istället att bevilja den berörda ansökan om bygglov, vilken förvaltningschefen alltså fem år tidigare olagligt i strid mot plan- och bygglagen försökte avvisa. Kommunens beslut att i februari 2016 bevilja bygglovsansökan baserades enbart på handlingar som den sökande lämnat in under andra halvåret 1998.

Tillägg 2019-06-05:

I maj 2019 beslutade Justitieombudsmannen att rikta allvarlig kritik mot Vaxholms kommun för kommunens utan anledning arton år långa handläggningstid innan ansökan om bygglov beviljades.

Dokumentationen kommer att publiceras senare.

Fritidsförvaltningen i Vaxholms kommun ödelade den framgångsrika bordtennisföreningen Vaxholms BK

Till följd av det stora intresset för bordtennis i Vaxholms grundskolor startade några föräldrar en bordtennis- och badmintonförening i Vaxholm. Senare utökades verksamheten även med basket.

Redan från början blev föreningen mycket populär och verksamheten marknadsfördes hos Vaxholms alla grundskolor. Under det första verksamhetsåret deltog fler än 130 barn mellan 7-12 år någon gång i föreningens verksamhet, och cirka 65 barn deltog regelbundet under Vaxholm BK:s tre veckovisa träningstillfällen. I dåvarande IF-hallen fanns fjorton bordtennisbord, vilket innebar att ett trettiotal barn kunde delta under varje träningstillfälle.

Föreningen började även samarbeta med bordtennisklubbar i Täby och Vallentuna och fick under en träning besök av Stockholms bordtennisförbunds Mikael Hasmats.

Vid flera tillfällen anordnades turneringar och cuper i If-hallen där även många ungdomsspelare från andra klubbar deltog.

Vaxholms BK drog även till sig barn som inte funnit sig tillrätta hos någon annan idrottsklubb i Vaxholm, och till och med barn från Åkersberga. Alla barn deltog tillsammans på träningarna, flickor och pojkar mellan cirka 7-12 år. Det fanns ibland både yngre och äldre barn med på träningarna och verksamheten anpassades för att passa alla på bästa sätt. Även några barn som kanske inte gillade skolan och hade svårt att inrätta sig i formella regelverk börja regelbundet komma på klubbens träningar och spela i strumplästen i sina vanliga kläder. Alla var självfallet välkomna.

Parallellt med bordtennisträningarna bedrev klubben även badmintonträning med en ung och ambitiös man i femtonårsåldern från Armenien som ansvarig. Verksamheten omfattade som mest ett tiotal barn.

Även basketträningen bedrevs tidvis av klubben, företrädesvis under skolloven när If-hallen hade tillgängliga tider. Denna verksamhet hade sin största händelse när fem svenska landslagsspelare från Solna Vikings i Vaxholms BK:s regi besökte If-hallen och uppvisningsspelade mellan jul och nyår för cirka tio år sedan. Tyvärr var intresset från vaxholmsbarnen inte så stort under skollovet, så den inplanerade barnträningen som spelarna skulle hålla fick utgå.

Av en lyckosam slump bosatte sig under bordtennisklubbens inledande år en flyktingfamilj från Mongoliet i Vaxholm. Hela familjen visade sig vara mycket framgångsrika bordtennisspelare och tränare. Pappan i familjen hade varit asiatisk ungdomsmästare och förbundskapten för Mongoliet vid världsmästerskapen i Shanghai 2005. Dottern i familjen hade varit landslagsspelare under samma världsmästerskap.

Familjen började med ojämna mellanrum komma till Vaxholms BK:s träningar, men eftersom klubben enbart hade verksamhet för barn mellan 7-12 år och familjens två äldsta barn var i övre tonåren och hela familjen på en mycket hög spelnivå, fungerade träningarna inte så väl. Efter en tid sökte sig familjen istället till bordtennisklubbar i Stockholm för att hitta rätt träningsmöjligheter. Efter en tid spelade exempelvis dottern i elitserien för brommaklubben Ängby SK.

Efter ytterligare en tid återkom familjen till Vaxholms BK och ville delta i klubbens numera ganska omfattande tränings- och tävlingsverksamhet. Relativt snabbt kom klubben överens med Vaxholms kommun och arbetsförmedlingen i Täby om att anställa pappan i familjen som klubbens huvudtränare genom ett så kallat instegsjobb för nyanlända.

Under ett år var detta ett mycket framgångsrikt tillvägagångssätt för pappan och hans familj som fick ett arbete och egen inkomst, för klubben som fick en mycket meriterad och omtyckt tränare samt för Vaxholms kommun och arbetsförmedlingen som lyckats placera en arbetssökande person i ett mycket välfungerande sammanhang. Under denna tid började Vaxholms BK delta i Stockholms Bordtennisförbunds seriespel med ett lag för pojkar födda 1999.

Under flera år tvingades företagaren som öppnade både restaurang och butik uthärda Vaxholms kommuns senfärdighet

Till följd av Vaxholms kommuns bygglovsenhets långsamma handläggning, ändrade, felaktiga och lagstridiga beslut tvingades en välrenommerad restaurangägare och butiksinnehavare i kommunen under flera år vänta med att starta ny verksamhet i Vaxholm.

De onödiga påfrestningar och den stress kommunen under dessa år utsatte restaurangägaren för har orsakat livsvarig sjukdom.

När kommunen efter flera års motsägelsefulla, otydliga och över tiden ändrade beslut, till slut avslutade handläggningen och beviljade bygglov, kunde restaurangägaren äntligen förverkliga sina planer och öppna både restaurang och butik.

Anmärkningsvärt misstag av Vaxholms miljö- och hälsoenhet försenade restaurangens öppning med flera veckor

Dagen innan restaurangen i centrala Vaxholm med pompa och ståt skulle skulle öppna, ringde inspektören från Vaxholms miljö- och hälsoenhet och meddelade att enheten begått ett misstag som godkänt ritningarna över restaurangköket. Detta måste därmed rättas till innan restaurangen kunde öppna.

Restaurangägaren som byggt köket enligt de ritningar kommunen godkänt, tvingades avblåsa invigningen och bygga om restaurangköket för 350 000 kronor innan restaurangen av kommunen tilläts öppna betydligt senare än planerat.

När företagarföreningen senare informerade Vaxholms kommunalråd om kommunens misstag och de ekonomiska följderna av detta, blev kommentaren – ”Tur att krögaren inte ställde kommunen till svars, vi hade med stor säkerhet tvingats betala skadestånd”.

Om Visit Vaxholm NOT

Vaxholms ofrivilliga kommungranskare

Visit Vaxholm NOT (Nätverket för Offentlig Tillsyn) är ett ideellt arbetande nätverk med målsättningen att tydliggöra, publicera och motverka de missförhållanden som sedan decennier råder inom Vaxholms kommuns förvaltning, kommunledning, politiska ledning samt följaktligen i vart fall inom vissa av kommunens politiska partier. I anslutning till detta arbetar nätverket även för att granska, publicera och motverka alla former av överlagd och missvisande skönmålning, desinformation, ”fake news”, korruption, nepotism och otillåten påverkan från särintressen som inte är formella sakägare i de ärenden i vilka kommunen fattar beslut.

Om du upplever att Vaxholms kommun vid ett eller flera tillfällen under de senaste tio åren på något sätt behandlat dig felaktigt, diskriminerande eller kränkande är du varmt välkommen att kontakta oss på Visit Vaxholm NOT. Vi kommer att granska ditt ärende, och om det innehåller sakligt grundad kritik kommer ditt fall med stor sannolikhet att presenteras här på vår webbplats.

Inom Vaxholms kommuns bygglovsenhet råder med hänsyn till folkmängden exempelvis elva gånger sämre rättssäkerhet i jämförelse med de inom Stockholms Norrort båda kommunerna med näst sämst rättssäkerhet, Österåker och Upplands Väsby.

Ovanstående påståenden baseras på att Justitieombudsmannen under åren 2004-2018 använde sin kraftfullaste åtgärd och riktade allvarlig kritik mot byggnadsnämnden och bygglovsförvaltningen i Vaxholms kommun i sex olika ärenden. Under samma femtonårsperiod uttalade Justitieombudsmannen kritik mot de övriga sju norrortskommunerna i sammanlagt sju ärenden. Det innebär att trots att Vaxholms kommun i december 2018 endast stod för tre procent av befolkningsunderlaget i Stockholm Norrort, är kommunen föremål för nära hälften (46 procent) av den allvarliga kritik som Justitieombudsmannen under åren 2004-2018 riktade mot de åtta kommunerna i Stockholm Norrort. Att rikta allvarlig kritik mot missförhållanden inom en kommunal förvaltning är JO:s kraftfullaste verktyg.

De båda under den aktuella femtonårsperioden näst sämsta kommunerna Österåker och Upplands Väsby mottog allvarlig kritik från Justitieombudsmannen i vardera två ärenden, medan kommunerna Solna och Vallentuna klarade sig helt utan allvarlig JO-kritik under dessa femton år. Övriga norrortskommuner mottog under åren 2004-2018 allvarlig kritik från Justitieombudsmannen vid vardera endast ett tillfälle.

Täby kommun med ungefär sex gånger så stor befolkning och genomsnittligt dubbelt så många årliga bygglovsärenden jämfört med Vaxholms kommun, mottog allvarlig kritik från Justitieombudsmannen endast vid enda ett tillfälle under samma tidsperiod om femton år under vilken Justitieombudsmannen riktade allvarlig kritik mot Vaxholms bygglovsförvaltning i hela sex ärenden.

Detta sätt att mäta rättssäkerheten inom en kommuns förvaltning är självfallet inte garanterat rättvisande. Det är ändå ett för alla kontrollerbart, enkelt och objektivt sätt att bedöma rättssäkerheten utifrån Justitieombudsmannens perspektiv. Att bevaka rättssäkerheten i Sverige är ett av Justitieombudsmannens viktigaste uppdrag. Under den aktuella mätperioden var Vaxholms kommuns bygglovsenhet orsak till nästan hälften av sammanlagt tretton ärenden där JO uttalat allvarlig kritik mot enskilda norrortskommuner. Samtidigt står Vaxholms kommun för endast drygt tre procent av befolkningsunderlaget i den berörda populationen. Följaktligen är det svårt att komma fram till någon annan slutsats än att rättssäkerheten är betydligt sämre för boende i Vaxholms kommun än för boende i de övriga sju norrortskommunerna.

I sammanhanget bör uppmärksammas att det är en mycket liten andel av alla felhanterade lovärenden hos kommunerna som anmäls till Justitieombudsmannen. Många känner inte till möjligheten att klaga hos JO, och andra anser det inte vara värt besväret eftersom kritik från Justitieombudsmannen ändå inte ändrar på det som JO kritiserar. Vaxholms kommun konstaterar exempelvis bara att allvarlig kritik från Justitieombudsmannen varken är skadeståndsgrundande (vilket sannolikt utgör ytterligare ett felaktigt påstående) eller förändrar de förhållanden som JO kritiserar. Vaxholms kommuns inställning är följaktligen att JO-kritik inte är så mycket att bry sig om. Därmed kan Vaxholms kommun utan inblandning från utomstående och utan att ta obekvämt mycket hänsyn till svenska lagar istället sköta myndighetsutövningen på det sätt som kommunen finner lämpligt.

Trots den i sammanhanget överväldigande och allvarliga kritik som Justitieombudsmannen under de senaste sjutton åren riktat mot Vaxholms kommuns bygglovsförvaltning har kommunen till följd av denna kritik inte vidtagit några förbättrande åtgärder.

Enligt en tidigare insändare i Vaxholms lokaltidning Lotsen kan Vaxholms djupt rotade och destruktiva kommunkultur vara en följd av att Vaxholm för länge sedan i första hand var känt för att härbärgera ett fängelse för grova brottslingar. När dessa personer avtjänat sina fängelsestraff, påstods de på grund av sitt kriminella förflutna inte längre vara välkomna tillbaka till sina respektive hemorter. Istället etablerade sig dessa tidigare fängelsekunder i Vaxholm, och grundlade där en kultur som till synes ofta förekommer i kriminella gäng; baktaleri, medveten falsk ryktesspridning, bristande respekt för lagen, slutenhet och total tystnad utåt, absolut lydnad och bestraffning enligt gängledarens godtycke för både falskt påstådda och påhittade gärningar. Det finns omfattande vittnesmål, handlingar och rapporter som påvisar att detta till stora delar liknar förhållandena inom i vart fall vissa delar av Vaxholms kommuns förvaltningsverksamhet.

Mot bakgrund ovan är det beklagligtvis ofta förekommande att Vaxholms kommuns beslut i enskilda ärenden avsiktligt är uppenbart kränkande, felaktiga, lagstridiga och skadliga för enskilda medborgare. Berörda kommuninvånare som trots detta inte accepterar kommunens beslut hamnar i den berömda frysboxen, och motarbetas sedan konsekvent på alla sätt av kommunens kärntrupper. Vissa kommunmedarbetare har dessbättre högre etik och vågar i vart fall uppvisa visst civilkurage, och därmed uppkommer även internt inom kommunen långvariga konflikter på det sätt som framgår av en intern rapport presenterad av kommunen den 31 augusti 2020 (se nedan).

Det förekommer sällsynta kommunmedarbetare som ser sig själva och kommunen som en serviceorganisation istället för ett verktyg för myndighetsmissbruk, och därmed vägrar att inrättar sig i ledet för att utöva detta kollektiva medborgarförtryck. Beklagligtvis är det inte ovanligt att dessa medarbetare företrädesvis styrda av moral, etik och ansvarstagande efter interna trakasserier och omotiverade motgångar väljer eller tvingas att avsluta sin anställning. Flera ambitiösa och kompetenta vaxholmspolitiker har tvingats välja samma utväg.

Läs rapporten; Genomlysning av Vaxholms kommuns bygglovs- och GIS-enhet.

Visa sammanställning av JO-ärenden under åren 2004-2018 i Stockholm Norrort med beslut om allvarlig kritik.

Visit Vaxholm NOT (Nätverket för Offentlig Tillsyn)

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

    Arkiv

    Kategorier

    Visit Vaxholm NOT (Nätverket för Offentlig Tillsyn)