Vaxholms förvaltningsjurist försöker vilseleda både myndighet och enskild kommuninvånare

I ett kommunalt tillsynsärende har kommunen möjlighet att begära hjälp från kronofogdemyndigheten om den person som är föremål för tillsynen inte följer det kommunen beslutat.

Enligt plan- och bygglagen får kronofogdemyndigheten inte fatta beslut att tillmötesgå kommunens begäran om hjälp, om det gått mer än tio år sedan överträdelsen ägde rum som är anledningen till kommunens begäran.

Enligt den tidigare plan- och bygglagen som gällde fram till och med den 1 maj 2011, var det istället kommunen som inte fick begära hjälp från kronofogdemyndigheten om det gått mer än tio år sedan överträdelsen ägde rum.

Skillnaden mellan nuvarande och tidigare lagstiftning avseende när det är för sent för kommunen att begära hjälp kan alltså röra sig om några månader, från tidpunkten när kommunen begär hjälp till istället tidpunkten när kronofogdemyndigheten fattar eventuellt beslut att hjälpa kommunen. Kronofogdemyndigheten kan också avslå kommunens begäran om hjälp om det finns något fel med kommunens begäran, t ex att den är försent framförd.

I ett aktuellt tillsynsärende i Vaxholm har det, till följd av en lång rad felbedömningar, långsam bygglovshandläggning, ändrade beslut och senfärdighet från Vaxholms kommuns sida, gått mer än tio år sedan överträdelserna kommunen påstår att en enskild fastighetsägare ansvarar för.

Kommunens förvaltningsjurist påstår dels att kommunen begärde hjälp från kronofogdemyndigheten precis innan tioårsgränsen för de påstådda överträdelserna inföll, dels att det är den gamla plan- och bygglagen som upphörde att gälla den 2 maj 2011 som fortfarande gäller. När kronofogdemyndigheten beslutade hjälpa kommunen hade det även enligt kommunen gått betydligt mer än tio år sedan de påstådda överträdelserna inträffade.

I en skrivelse till kronofogdemyndigheten daterad den 10 mars 2021 påstår Vaxholms förvaltningsjurist felaktigt att av de så kallade förarbetena till nuvarande plan- och bygglag framgår att den berörda paragrafen i plan- och bygglagen endast har ändrats språkligt. Förvaltningsjuristens märkliga slutsats av detta dessutom avsiktligt vilseledande påstående är att den tidigare plan- och bygglagen därmed fortfarande gäller framför nuvarande plan- och bygglags lagtext.

Förarbetena till den nuvarande plan- och bygglagen består i detta fall av dåvarande regeringens proposition till riksdagen att anta en ny plan- och bygglag, och förarbetena har formellt överlämnats till riksdagen av dåvarande stadsministern Fredrik Reinfeldt och stadsrådet Andreas Carlgren. I det aktuella avsnittet av förarbetena till plan- och bygglagen, vilket Vaxholms förvaltningsjurist följaktligen förvanskar, framgår att den nya lagtexten i sin helhet utformats i enlighet med Lagrådets förslag samt att bestämmelsen också ändrats språkligt.

Följaktligen försöker kommunens förvaltningsjurist vilseleda inte bara den enskilda privatpersonen som är utsatt för kommunens missdåd och felhantering utan även den myndighet som ska verkställa kommunens försent framförda begäran om hjälp.

Utdrag Vaxholms kommuns skrivelse till kronofogdemyndigheten den 10 mars 2021

Plan- och bygglagen (2010:900), utdrag kap.11 § 39

Plan- och bygglagen (1987:10), utdrag kap. XX § YY

Förarbeten till plan- och bygglagen, regeringens proposition sidan 498-499

Lagrådets förslag, utdrag avseende kap. 11 § 39 i nya plan- och bygglagen

Varken Vaxholms kommunalråd, kommunchef eller kommunstyrelse ingriper trots kännedom sedan länge om allvarliga missförhållandena inom bygglovsenheten

Det har under de senaste trettio åren löpande funnits genomgripande missförhållanden inom Vaxholms kommuns bygglovsenhet. Under trettioårsperiodens inledning utgjordes de externt kända bristerna i första hand av otillräcklig dokumentation av beslut och ärenden samt bristfällig arkivering av avslutade ärenden.

Sedan den nya förvaltningschefen tillträdde i juni 2000 har bristerna istället övergått till bland annat undermålig rättssäkerhet för kommunens fastighetsägare och övriga invånare samt anmärkningsvärt långa handläggningstider för bland annat lovärenden. Bygglovsenhetens undermåliga verksamhet framgår av exempelvis en externt utförd utredning som kommunen låtit en utomstående aktör utföra och sammanställa i en offentlig rapport daterad den 31 augusti 2020 (se länk).

En bygglovsansökan ska enligt plan- och bygglagen inom tio veckor från att ansökan är komplett, av kommunen handläggas och prövas med beslut. Trots detta finns det exempel på ärenden där Vaxholms kommuns bygglovshandläggare utan anledning dröjt upp till nitton år med att lämna besked, trots att ansökan var komplett redan när den inlämnades till kommunen.

Enligt uppgifter i kommunens interna rapport publicerad den 31 augusti 2020 fördubblades under 2018 antalet bygglovshandläggare som arbetade inom kommunens bygglovsenhet. Trots att antalet handläggningsärenden var i stort sett oförändrade jämfört med året före, fick denna synnerligen omfattande och kostsamma förstärkning av enhetens handläggningskapacitet endast till resultat att bygglovsenhetens redan olagligt långa handläggningstider i genomsnitt istället ökade med ytterligare 50 procent.

Vidare finns flertalet exempel på när både personal och ledningen inom kommunens bygglovsenhet brutit mot exempelvis offentlighetsprincipen, sanningsplikten, förbudet mot dubbel bestraffning samt kommuninvånarnas rätt till parts- och aktinsyn i ärenden hos kommunen där den enskilde är berörd.

Missförhållandena inom kommunens bygglovsenhet orsakar sannolikt omfattande och onödiga merkostnader både för kommunens skattebetalare och för kommunens lovsökande som i Vaxholm jämfört med andra kommuner riskerar avsevärt längre handläggningstid, felaktiga beslut och bristande rättssäkerhet.

Trots att både Vaxholms kommunalråd och kommunchefen mottagit omfattande information om den inom kommunens bygglovsenhet under synnerligen lång tid för kommuninvånarna bristande rättssäkerheten, har båda valt att bemöta kritiken – på samma sätt som bygglovsenheten – genom att iaktta tystnad. Den berörda förvaltningschefen sträckte sig vid ett tillfälle så långt som att förklara missförhållandena med att det berörda ärendet är ”speciellt”.

Länk till rapport om Genomlysning av Vaxholms kommuns bygglovs- och GIS-enhet.

Dokumentation avseende inlägget kommer att publiceras senare.

Vaxholmsbornas skattemedel används till bygglovs- och tillsynsärenden som pågår under decennier

Enligt en undersökning som en extern aktör utfört på uppdrag av byggnadsnämnden i Vaxholms kommun kostar kommunens bygglovs- och tillsynsärenden skattebetalarna i Vaxholm varje år stora belopp. Resultatet av undersökningen presenteras i en offentlig rapport daterad den 31 augusti 2020.

Bygglovsärenden ska enligt plan- och bygglagen vara självfinansierande genom de avgifter som de lovsökande betalar, men på grund av kommunens långa handläggningstider reduceras eller bortfaller många bygglovsavgifter helt eller delvis. När ett bygglovsärende handlagts av kommunen under mer än tio veckor, reduceras bygglovsavgiften med en femtedel för varje ytterligare påbörjad vecka. Det innebär att så fort kommunens totala handläggningstid överstiger fjorton veckor bortfaller bygglovsavgiften helt. Under vissa omständigheter har kommunen rätt att begära ytterligare tio veckors handläggningstid, men detta ska då skriftligen med förklaring av orsaken meddelas till den sökande. Det ska i sådana ärenden finnas ett särskilt omfattande utredningsbehov för att lovhandläggningen ska kunna förlängas med upp till tio veckor, vilket sällan är fallet i ett vanligt bygglovsärende.

I media förekommer uppgifter om bygglovs- och tillsynsärenden inom Vaxholms kommuns bygglovsenhet som pågår under flera år, i vissa fall upp till två decennier. I dessa pågående ärenden utväxlas kommunikation, hålls möten och genomförs platsbesök där flera kommunanställda normalt deltar. Så länge ett ärende inte avslutas kan kommunen inte utställa någon faktura, och därmed belastar varje år dessa långvariga lov- och tillsynsärenden istället Vaxholms skattebetalare. Eftersom kommunens handläggning i dessa långvariga ärenden uppenbart pågått under mer än tio veckor, saknar kommunen möjlighet att debitera bygglovsavgift även när respektive lovärende avslutats. Hela notan för flera års bygglovshandläggning lämpas följaktligen över på Vaxholms skattebetalare.

Under de senaste åren har personalstyrkan inom Vaxholms kommuns bygglovsenhet kraftigt utökats, med betydligt stigande personalkostnader som följd. När bygglovsenhetens intäkter från lovavgifter inte räcker för att täcka bygglovsenhetens kostnader täcks underskottet med skattemedel. Enligt den externa rapporten har bygglovsenheten i vart fall under senare tid under de flesta år uppvisat ekonomiskt underskott som följaktligen Vaxholms skattebetalare får betala notan för.

Enligt plan- och bygglagen ska kommunens tillsynsärenden betalas med kommunens skattemedel. Under de senaste två åren har kommunens kostnad för tillsynsärenden varit drygt tre miljoner kronor. Under 2020 anlitades en extern aktör för att utföra tillsynsarbete som kommunens egen organisation inte hann med, trots att personalstyrkan ökat med 50 procent och personalkostnaderna ökat med 54 procent. Notan för några månaders i stort sett tidsmässigt ospecificerat arbete landade på mer än en halv miljon kronor. Även det beloppet belastar Vaxholms skattebetalare.

Läs den externa rapporten Genomlysning av Vaxholms kommuns bygglovs- och tillsynsverksamhet.

Undermålig rättssäkerhet i Vaxholm jämfört med övriga norrortskommuner

Inom Vaxholms kommuns bygglovsenhet råder med hänsyn till folkmängden ungefär elva gånger sämre rättssäkerhet i jämförelse med de inom Stockholms Norrort båda kommunerna med näst sämst rättssäkerhet, nämligen Österåker och Upplands Väsby.

Ovanstående påstående baseras på att Justitieombudsmannen under åren 2004-2018 riktat allvarlig kritik mot byggnadsnämnden och bygglovsförvaltningen i Vaxholm i sex olika ärenden. Under samma femtonårsperiod uttalade Justitieombudsmannen kritik mot de övriga sju norrortskommunerna i sammanlagt sju ärenden. Det innebär att trots att Vaxholms kommun i december 2018 endast utgjorde 3 procent av befolkningsunderlaget i Stockholm Norrort, så är kommunen föremål för nära hälften, 46 procent, av den allvarliga kritik som Justitieombudsmannen under åren 2004-2018 riktade mot kommunerna i Stockholm Norrort.

De båda kommunerna Österåker och Upplands Väsby mottog allvarlig kritik från Justitieombudsmannen i vardera två ärenden under den aktuella femtonårsperioden, medan kommunerna Solna och Vallentuna klarade sig helt från allvarlig JO-kritik under dessa år. Övriga norrortskommuner mottog under åren 2004-2018 allvarlig kritik från Justitieombudsmannen vid vardera ett enda tillfälle.

Täby kommun med ungefär sex gånger så stor befolkning och i genomsnitt dubbelt så många bygglovsärenden per år jämfört med Vaxholms kommun, mottog allvarlig kritik från Justitieombudsmannen vid endast ett tillfälle under den tidsperiod under vilken Justitieombudsmannen riktade allvarlig kritik mot Vaxholms bygglovsförvaltning i sex ärenden.

Detta sätt att mäta rättssäkerheten inom en kommuns förvaltning är självfallet inte garanterat rättvisande. Det är ändå ett för alla kontrollerbart, enkelt och objektivt sätt att bedöma rättssäkerheten utifrån Justitieombudsmannens perspektiv. I fallet med Vaxholms kommuns bygglovsenhet, som under den aktuella mätperioden orsakat nästan hälften av sammanlagt tretton ärenden där JO uttalat allvarlig kritik mot enskilda norrortskommuner, samtidigt som Vaxholms kommun endast står för drygt tre procent av befolkningsunderlaget i den berörda populationen, är det svårt att komma fram till något annat än en enda mycket tydlig slutsats; rättssäkerheten är betydligt sämre för boende i Vaxholm än för boende i de övriga sju norrortskommunerna.

I sammanhanget bör uppmärksammas att det är en mycket liten andel av alla lovärenden med felhantering hos kommunerna som anmäls till Justitieombudsmannen. Många känner inte till möjligheten att klaga hos JO, och andra anser det inte vara värt besväret eftersom kritik från Justitieombudsmannen ändå inte ändrar på det som JO kritiserar. Vaxholms kommun konstaterar exempelvis endast att allvarlig kritik från Justitieombudsmannen varken är skadeståndsgrundande (vilket sannolikt utgör ytterligare ett felaktigt påstående från kommunens sida) eller förändrar de förhållanden som JO kritiserar. Kommunens inställning är följaktligen att JO-kritiken inte är så mycket att bry sig om, och att kommunen utan inblandning från utomstående istället sköter sin myndighetsutövning på det sätt som kommunen finner lämpligast.

Trots den i sammanhanget översvallande allvarliga kritik som Justitieombudsmannen under de senaste sexton åren riktat mot Vaxholms kommuns bygglovsförvaltning har kommunen till följd av denna kritik inte vidtagit några förbättrande åtgärder.

Sammanställning av JO-ärenden under åren 2004-2018 i Stockholm Norrort med beslut om allvarlig kritik

Intern rapport avslöjar omfattande brister inom Vaxholms bygglovsförvaltning

Enligt uppgifter i en intern rapport publicerad den 31 augusti 2020 fördubblades under 2018 antalet bygglovshandläggare som arbetade inom Vaxholms kommuns bygglovsenhet. Trots att antalet handläggningsärenden var i stort sett oförändrade jämfört med året före, fick denna synnerligen omfattande och kostsamma förstärkning av enhetens handläggningskapacitet endast till resultat att bygglovsenhetens redan olagligt långa handläggningstider i genomsnitt istället förlängdes med ytterligare 50 procent.

I rapporten presenteras resultatet av en undersökning och genomlysning av Vaxholms kommuns bygglovs- och GIS-enhets verksamhet. Det är kommunstyrelsen som beställt undersökningen efter att missförhållandena inom bygglovs- och GIS-enheten pågått under många år utan att kunna lösas.

Länk till rapport om Genomlysning av Vaxholms kommuns bygglovs- och GIS-enhet.

Vaxholms kommuns nyanställda förvaltningsjurist bröt mot lagstadgad informations- och sanningsplikt

En vaxholmsbo rådfrågade kommunen om det utöver offentlighetsprincipen finns några svenska lagar som kan åberopas för att få tillgång till kommunens handlingar gällande ett visst ärende där vaxholmsbon är berörd.

Kommunens förvaltningsjurist svarade att hen inte känner till några sådana lagrum utöver offentlighetsprincipen och GDPR. Tidigare hade förvaltningsjuristen vägrat lämna ut flera handlingar till frågeställaren, med hänvisning till att de inte utgör allmänna handlingar och därmed inte kan utlämnas stöd av offentlighetsprincipen.

Frågeställaren kontaktade då en advokat som förklarade att en enskild person som berörs av ett kommunalt ärende har rätt att få del av alla handlingar i ärendet. Bestämmelsen kallas för parts- och aktinsyn och stadgas av såväl Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna som den svenska förvaltningslagen.

Genom att kommunens förvaltningsjurist utelämnade denna för frågeställaren väsentliga information bröt förvaltningsjuristen även mot såväl informationsplikten som sanningsplikten som framgår av den svenska förvaltningslagen. De begärda handlingarna lämnades heller aldrig ut av kommunen till frågeställaren.

Förvaltningsjuristen har avlagt juristexamen vid Stockholms universitet och arbetade före anställningen hos Vaxholms kommun under tre år som förberedande jurist vid Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt i Stockholm. Det förefaller osannolikt att förvaltningsjuristen inte kände till eller hade glömt bort att frågeställaren enligt förvaltningslagens lagtext om partsinsyn har rätt att få del av samtliga handlingar i det aktuella ärendet.

Dokumentationen kommer att publiceras senare.

JO riktar allvarlig kritik mot Vaxholms kommun till följd av sammanblandning av två fastigheter med samma ägare

En fastighetsägare med två fastigheter i Vaxholm ansökte om bygglov.

Av en skrivelse till kommunen från fastighetsägarens advokat framgår följande:

”Till detta skall dock också läggas stadsbyggnadsförvaltningens långvariga meningsskiljaktigheter med min huvudman NN i ärendet rörande fastigheten X; ett ärende som NN uppfattar har präglats av stadsbyggnadsförvaltningens otillbörliga och negativa värdering av hans person. NN har därför svårt att frigöra sig från misstanken att den senfärdiga handläggningen av ärendet rörande fastigheten Y, är en direkt konsekvens av dessa personliga åsikter hos Dig och hos handläggare på stadsbyggnadsförvaltningen. Om så vore fallet är det naturligtvis fullständigt oacceptabelt.”

Vaxholms kommun bröt mot offentlighetsprincipen för att förhindra avslöjande av tidigare missförhållanden inom kommunen

Bygglovschefen i Vaxholm vägrade 2017 att lämna ut flygbilder som visade en del av kommunen. Tjänstemannen hänvisade felaktigt till upphovsrätten som grund för att vägra lämna ut flygbilderna. Offentlighetsprincipen framgår av en av Sveriges grundlagar och väger normalt tyngre än upphovsrättslagen. Bygglovschefen skulle ha lämnat ut flygbilderna och samtidigt meddelat begräsningar avseende hur den som mottog materialet kunde använda bilderna. Exempelvis att flygbilderna inte får användas i kommersiellt syfte.

Genom att bygglovschefen under lång tid vägrade att lämna ut flygbilderna hindrade kommunen en kommunmedlem från att lämna in bilderna som bevismaterial i ett pågående domstolsärende mot kommunen.

När bygglovschefen slutat ändrade kommunen inställning, och sommaren 2019 meddelade kommunen att alla de efterfrågade flygbilderna kommer att utlämnas. Då var domstolsärendet för länge sedan avgjort till kommunens fördel.

Dokumentation av ärendet kommer att publiceras senare.

Vaxholmsbo fick utan anledning vänta 18 år på kommunens besked om beviljat bygglov

En företagare i Vaxholms kommun fick vänta 18 år på kommunen för att få bygglov. Kommunen dröjde från juli1998 till februari 2016 innan bygglovet godkändes helt i enlighet med den ursprungliga ansökan. Under den 18 år långa väntetiden förbjöd Vaxholms kommun företagaren att använda fastigheten på det sätt som var avsikten med företagarens köp av fastigheten.

Länk till reportage av SVT

Länk till artikel i DN den 6 juni 2019

Länk till artikel i lokaltidningen Mitt i Södra Roslagen den 4 juni 2019

Ytterligare dokumentation av ärendet kommer att publiceras senare.

Vänskapskorruption inom Vaxholms kommuns byggnadsnämnd?

Enligt en artikel i lokaltidningen Skärgården den 31 augusti 2018 är det sannolikt att vänskapskorruption förekommer inom Vaxholms kommuns byggnadsnämnd.

Eftersom i stort sett alla politiker i Vaxholms kommun är fritidspolitiker och saknar sak- och yrkeskunskaper inom sina respektive politiska uppdrag följer de politiska besluten så gott som alltid förvaltningens och tjänstemännens beslutsförslag. Även om det i många ärenden är uppenbart att även tjänstemännen saknar tillräcklig kunskap för att rättssäkra beslut ska fattas så är sannolikheten större för rätt beslut än om avgörandet helt överlåts till den politiska nämnden.

Mot ovanstående bakgrund är det synnerligen anmärkningvärt att byggnadsnämnden i Vaxholm under åren 2011 till 2017 frångått detta tillvägagångssätt endast vid ett enda tillfälle. Det anmärkningsvärda är att beslutet avser en bygglovsansökan från en av de politiska partikamraterna till byggnadsnämndens ordförande Lars Wessberg.

Se artikel nedan.

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 31 augusti 2018

Visit Vaxholm NOT (Nätverket för Offentlig Tillsyn)

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

    Arkiv

    Kategorier

    Visit Vaxholm NOT (Nätverket för Offentlig Tillsyn)