Silly season i vaxholmspolitiken?

2022-02-252022-03-03

Inom proffsfotboll återkommer varje år vissa i förväg fastställda tider med spelarövergångar mellan olika lag och ligor. Utomstående betraktare kan många gånger överraskas av spelarövergångar som sker i sista stund innan transferfönstret åter stängs. Med ursprung i Storbritannien kallas av denna anledning sådana transferperioder ofta för ”silly season” (se länk). Benämningen har sitt ursprung i brittisk politik och avser ursprungligen tiden när parlamentet var stängt. Inom idrotten förekommer transferfönster numera flera gånger per år, och är förknippade med ryktesspridning och ibland överraskande spelarövergångar.

En av ditt eget lags bästa spelare kan under eller strax efter ”silly season” i nästa match plötsligt återfinnas i motståndarlagets laguppställning. Ett bra exempel är spanska Barcelona FC som i den spanska ligan La Liga numera ställs mot Atletico Madrid med den uruguayanska före detta Barcelona-spelaren Luis Suárez, och i Champions League mot franska PSG med de tidigare Barcelona-spelarna Leo Messi och Neymar.

I lilla Vaxholm pågår sedan ett par decennier betydligt mer omväxlande och helt oförutsägbara parti- och politikerväxlingar än det gör inom idrotten. Ena mandatperioden är den största partilaget (M) så dominerande att det istället uppstår interna partikamper, och olika falanger inom samma parti ställs helt öppet och osminkat mot varandra i kommunfullmäktige. Under nästkommande mandatperiod presenteras istället ett helt nytt lag (wp), som efter bara en fullmäktigesäsong/mandatperiod blir det mäktigaste laget inom Vaxholms kommunalpolitik. Det tidigare dominerande laget förpassas till reservbänken. Kring dessa båda mest framträdande politiska partilag gör de övriga lagen allt för att få vara med och lira och ibland få ”låna bollen”, och kan för att ”komma till skott” till och med tänka sig att bilda ett hybridlag trots att spelarna kommer från helt olika lagkulturer och spelstrategier. Det blir oftast inte särskilt framgångsrika konstellationer med gott om märkliga resultat. Oheliga allianser och sidbyten mellan höger och vänster planhalva tillhör vanligheterna. Även under pågående säsong sker utfrysning av lagdelar, avhopp och lagbyten inom flertalet partier. Inför höstens val i år tillkommer nya oförutsägbara och oprövade partilag med uttalad ambition att ta ett ledarskap genom att påstå att alla andra lag ”spelar mot fel mål”.

På det individuella planet sker åtskilliga spelarövergångar inom vaxholmspolitiken. Politikspelare hoppar över till motståndarsidan, och spelare som vid förra fullmäktige var med i det egna ”laget” spelar nu för motståndarsidan (se länk). Spelare som inte följer lagledningens (läs partiledningens) instruktioner blir utfrysta och tvingas återlämna partitröjan. Nya oprövade spelare värvas att fylla tomrummet efter spelare som på detta sätt avpolletterats.

Kommungranskarna spelar Mikael Wiehes och Hoola Bandoolas ”Vem i hela världen kan man lita på?”, och funderar över om åtminstone en av anledningarna till det kaos som råder inom Vaxholms kommuns förvaltningar sannolikt är den väldokumenterade och uppenbart skadliga politiska ombytligheten?

En såväl kapp- som återvändande spelare i vaxholmspolitiken
var idealbefriad och på den politiska makten alltför sniken
att både byta politiskt parti
och bli obunden vilde fri
tillhör säkert vardagen i den bestående vaxholmskalabaliken

/Frans G Fredriksson

Länk till artikel om vaxholmspolitiken i Lokaltidningen Kanalen den 22 februari 2022

Artikel i Lokaltidningen Kanalen den 22 februari 2022

Vaxholms kommun slår nya bottenrekord för handläggning av bygglovsansökningar

2022-02-182022-03-01

På Vaxholms kommuns hemsida (se länk) informerar kommunen att det för närvarande tar minst sex månader från att en ansökan om bygglov inlämnas, tills en handläggare utses och handläggningen av ansökan kan påbörjas.

Enligt plan- och bygglagen ska kommunen handlägga en ansökan om bygglov samt fatta beslut senast tio veckor efter att en komplett ansökan inlämnats till kommunen.

Om något saknas i en ansökan om bygglov måste kommunen begära in kompletteringar senast tre veckor efter att ansökan ursprungligen inlämnades till kommunen.

När det finns särskilt stora behov att utreda förutsättningarna för att bevilja en ansökan om bygglov har kommunen rätt att förlänga handläggningstiden med ytterligare högst tio veckor innan beslut ska meddelas sökanden. Verkliga behov av att förlänga handläggningstiden på detta sätt förkommer mycket sällan, och måste meddelas sökanden under de inledande tio veckorna efter att en komplett ansökan inlämnats.

Av betydelse i sammanhanget är att när Vaxholms kommun inte meddelar beslut avseende en inlämnad ansökan om bygglov senast tio veckor efter att ansökan är komplett, reduceras bygglovsavgiften med en femtedel för varje veckas försening från kommunens sida. Det innebär att hela bygglovsavgiften bortfaller för sökanden så snart kommunens beslut blir mer än fyra veckor försenat. Enligt kommunens besked (se länk) tar det i nuläget minst 26 veckor innan handläggningen av en ansökan ens påbörjas.

Enligt plan- och bygglagen ska en kommuns verksamhet inom bygglovshandläggning bära sina egna kostnader och följaktligen ska avgifterna som de sökande sammantaget betalar täcka kostnaderna för hela bygglovsverksamheten. Eftersom Vaxholms kommun enligt ovan indirekt medger (se länk) att de sökande för närvarande inte behöver betala bygglovsavgiften till följd av de bedrövligt långa handläggningstiderna, är det istället Vaxholms skattebetalare som betalar notan för bygglovsenhetens verksamhet.

Det är följaktligen du som skattebetalare i Vaxholms kommun som drabbas av kommunens mångåriga oförmåga att bedriva normal och lagstadgad bygglovshandläggning. Nyligen har en vaxholmsbo anmält Vaxholms kommun till Justitieombudsmannen just till följd av Vaxholms kommuns anmärkningsvärt långa handläggningstider för ansökningar om bygglov.

Tilläggas bör att Vaxholms kommun under mer än 20 år löpande haft olagligt långa handläggningstider för bygglov, och under samma tidsperiod bortförklarat detta med främst personalvakanser. Om en brist i en organisation oförändrat pågår under mer än 20 år beror det helt uppenbart inte på ”personalvakanser” utan är ett bevis på kommunledningens inkompetens och obefintliga ledningsförmåga.

På samma sätt som Vaxholms kommuns miljö- och hälsoskyddskontor för mer än tio år sedan utlokaliserades till Täby kommun (se länk), föreslår kommungranskarna att Vaxholms kommuns bygglovsenhet utlokaliseras till Österåkers kommun. I Österåkers kommun har bygglovshanteringen under lång tid fungerat mer normalt, och de båda kommunerna har i många andra avseenden liknande bebyggelse och naturvärden att skydda, bevara och utveckla.

Under senare år har delar av Vaxholms kommuns äldreomsorg till följd av kommunens bristfälliga planeringsförmåga utlokaliserats till Vallentuna kommun dit flera seniora medborgare ofrivilligt flyttats av kommunen. Vaxholmsbor i behov av längre rehabiliteringsboende efter sjukvård har av Vaxholms kommun placerats i ”närbelägna” Flemingsberg! Följaktligen pågår redan en välbebehövlig utlokalisering av Vaxholms kommuns förvaltningsverksamheter, men det är hög tid att ta ett helhetsgrepp och utflytta samtliga förvaltningar och kommunens politiska verksamheter. Fullmäktige håller redan sina möten i Kronängsskolans aula, så när alla Vaxholms kommunverksamheter fungerar på ett godtagbart sätt i andra norrortskommuners regi, kan kommunhuset rivas och ge plats åt nya bostäder på samma sätt som för närvarande pågår med Norrbergsskolan markområde.

I juni 2019 uppmärksammades i svensk media att handläggningen av ett bygglovsärende hos Vaxholms kommun helt utan anledning pågått under närmare arton år innan ansökan beviljades. De ansökningshandlingar som kommunen åberopar som grund för beslutet att bevilja ansökan inlämnades till kommunen redan under ansökningsåret 1998.

Arton år är naturligtvis ett till och med för Vaxholms kommun synnerligen nedsvärtande svenskt rekord i lång handläggningstid avseende ett enkelt bygglov. Att kommunen några år senare tvingas erkänna att även den genomsnittliga handläggningstiden för alla ansökningar om bygglov för närvarande överstiger åtta månader är ett nytt mycket belastande svensk rekord som följaktligen innehas av Vaxholms kommun.

Under pågående OS i Kina har svenska olympiska kommittén en målsättning att våra svenska idrottare ska vinna femton medaljer. Hur många rekord siktar Vaxholms kommun på att inneha i den kommunala kalkonligan? Tveklöst ligger Vaxholms kommuns bygglovs- och samhällsbyggnadsenhet bra till för att bärga denna klandervärda titel till Vaxholm.

/Mr Walker

Länk till information om bygglovshandläggningen på Vaxholms kommuns hemsida den 10 februari 2022

Länk till artikel om ny anmälan till Justitieombudsmannen avseende Vaxholms kommuns bygglovshandläggning

Länk till Vaxholms miljö- och hälsoskyddsenhet som utlokaliserats till Täby kommun

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns samhällsbyggnadsförvaltning 2021-08-09

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns bygglovs- och GIS-enhet 2020-08-31

Länk till sammanställning av JO-ärenden under åren 2004-2018 i Stockholm Norrort med beslut om allvarlig kritik

Länk till artikel om Vaxholms kommuns kroniska personalbrist inom bygglovshandläggningen

Länk till artikel om bristande handlingskraft inom Vaxholms kommunstyrelse och kommunledning

Länk till artikel om att Vaxholms kommun för närvarande erbjuder alla sökande avgiftsfria bygglov

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 2021-09-24 (Stora brister inom Vaxholms förvaltning)

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 2021-09-18 (Långa ledtider för bygglov i Vaxholm)

Länk till artikel 1 i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 2020-11-26 (Rapport: Därför dröjer byggloven i Vaxholm)

Länk till artikel 2 i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 2020-11-26 (Kommunalrådet: Problemen har funnits under lång tid)

Länk till artikel 3 i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 2020-11-26 (Balkonger Brf Domaren)

Länk till artikel i Svenska Dagbladet den 2019-06-06 (Vaxholmsbo tvingades vänta på bygglov i 18 år)

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 2018-07-18 (Långa handläggningstider för bygglov är ett utbrett problem)

Efter decennier av kommunal vanvård drabbas Vaxholms hjärta av fatal infarkt?

2022-02-142022-03-04

Intresseväckande läsning på Alla Hjärtans Dag?

Enligt Vaxholms kommuns hemsida utgörs Vaxholms hjärta av kommunens centralt belägna kajer (se länk). Följaktligen är det mycket förvånande att Vaxholms kommun under flera decennier låtit detta hjärta förfalla i sådan omfattning att kajerna nu sönderfaller och fortsätter ner i sjön. I höstas uppstod plötsligt stora insjunkna infarktliknande slukhål i gatan längs gästhamnen. Kommunens tjänstemän skrämdes av dessa underjordiska händelser till att snabbt dra i den vaxholmska kommunala nödbromsen: ”- Vi stänger omgående ner allt vi kan”.

Trafiken omdirigerades, parkeringsplatser avstängdes och höststädningen av tätortens centrala gator uteblev till följd av ”brist på parkeringsplatser”. Efter någon månad svingade några politiker i tekniska nämnden sina magiska trollspön, och vips så behövdes inte nödbromsen längre och den avstängda gatan kunde strax före jul omgående återöppnas utan att några åtgärder av större betydelse vidtagits under mellantiden.

För att rädda Vaxholms hjärta fungerar det förmodligen inte heller att använda de hjärtstartare som kommunen stoltserar med på hemsidan (se länk).

Politiker bakom återöppningsbeslutet av gatan var under 1990-talet – ungefär när kajerna borde ha åtgärdats och underhållits – istället drivande i utförsäljningen av Vaxholms allmännyttiga bostadsbolag (se länk). Till kraftigt underpris (55 MSEK) avyttrade kommunen 1200 hyreslägenheter till det privatägda bostadsbolaget Tornet AB.

Några år efter köpet från Vaxholms kommun avyttrade fastighetsbolaget Tornet AB (se länk) det tidigare kommunala bostadsbolaget i Vaxholm i en affär där enbart vinsten motsvarande ungefär dubbla den köpeskilling Vaxholms kommun och därmed Vaxholms skattebetalare några år tidigare erhöll i betalning för bolaget. Den köpeskilling Tornet AB erhöll vid avyttringen bör följaktligen motsvara ungefär tre gånger det belopp Vaxholms kommun bara några år tidigare erhöll som betalning för samma bolag.

Flertalet av de hyresrätter som tidigare ägdes av det kommunala bostadsbolaget Vaxholmsbostäder har därefter omvandlats till bostadsrätter. Resterande cirka 340 hyresrätter har tvingats löpa gatlopp mellan olika fastighetsbolag. Bolag som Tornet , JM, Stena Fastigheter och Heimstaden är exempel på ägare till ett för varje överlåtelse krympande bestånd av hyresrätter i Vaxholm.

Cirka tio år efter kommunens avyttring av AB Vaxholmsbostäder återköpte Vaxholms kommun ett fåtal av de minst attraktiva av dessa hyresrätter till en kostnad motsvarande betydligt mer än halva den köpeskilling som kommunen ett decennium tidigare erhållit som betalning i samband med utförsäljningen av samtliga av det kommunala bostadsbolagets 1200 hyreslägenheter (se länk).

Som vanligt lysande kommunala affärer i Vaxholm, till gagn för alla bostadssökande vaxholmsbor och kommunal skattebetalare. NOT!

Det är märkligt att de politiskt ansvariga för så ”lysande kommunala affärer” fortfarande är tongivande i Vaxholms politiska nämnder och övriga politik, men det beror väl på det som en kompetent och rättskaffens tidigare politiker i Vaxholm skrev i sitt avskedsbrev till partivännerna inom Vaxholms då sedan länge största parti, ”- Det finns alldeles för många personer i Vaxholms inre kotterier som för samhällets bästa har ohälsosamt höga tankar om sin egen kompetens och förmåga”.

/Vaxholms hjärtevän

Länk till artikel om försäljnings av Vaxholmsbostäder i tidningen Fastighetsvärlden den 30 mars 1999

Länk till pressrelease från fastighetsbolaget Tornet AB angående försäljningen av AB Vaxholmsbostäder

Länk till artikel i Svenska Dagbladet den 8 maj 2008 angående Vaxholms kommuns återköp av hyresrätter

Länk till artikel i Svenska Dagbladet den 19 maj 2008 angående att bristen på bostäder orsakar personalbrist

Vaxholms kommun JO-anmäls ännu en gång

2022-02-012022-02-10

I den senaste utgåvan av lokaltidningen Skärgården (nr 4) den 27-28 januari 2022 (se länk) publiceras på sidan 9 en artikel där det framgår att Vaxholms kommuns bygglovsförvaltning ännu en gång har JO-anmälts.

Enligt artikeln har en vaxholmsbo JO-anmält Vaxholms kommun avseende handläggningstiden för bygglovsansökan. Anmälaren ”menar att kommunen generellt svarar alla bygglovsökande att det är sex månaders väntetid från att ansökan kommer in tills den tilldelas en handläggare. Det är en orimligt lång väntetid menar anmälaren och hänvisar till plan- och bygglagen som säger att beslut om bygglov ska fattas inom tio veckor.”

Kommungranskarna konstaterar att dessa och liknande problem funnits hos Vaxholms kommun under drygt 20 år, och det verkar trots kommunens återkommande löften om åtgärder inte bli bättre med tiden. Kommunen meddelade under hösten 2021 att man söker en ny chef för samhällsbyggnadsförvaltningen där bygglovsenheten ingår. Eftersom nuvarande chef innehaft befattningen sedan juni 2000 (följaktligen under drygt 20 år) föreligger i vart fall visst hopp om att vissa förbättringar kan komma att märkas i framtiden.

Kommunens interna rapport beställd av byggnadsnämnden efter krav från kommunrevisorerna och publicerad den 31 augusti 2020 (se länk) redovisar omfattande missförhållanden och katastrofalt dålig effektivitet inom Vaxholms bygglovsförvaltning. Vissa år har personalomsättningen inom bygglovsenheten varit över 30 procent, och ett år utökades personalstyrkan med 50 procent. Ändå ökade den genomsnittliga handläggningstiden för bygglov under samma år med 50 procent, trots att antalet lovärenden jämfört med året innan var oförändrat.

Bristerna inom Vaxholms kommun orsakade närmare hälften av de ärenden under åren 2004-2018 inom Stockholm Norrorts kommuner , där Justitieombudsmannen (JO) använde sitt kraftfullaste verktyg och uttalade allvarlig kritik mot respektive kommuns bygglovsenhet. Detta är synnerligen anmärkningsvärt eftersom Vaxholms kommun endast står för drygt tre procent av antalet invånare i Stockholm Norrort. Trots att Vaxholms befolkning endast utgör cirka 12 000 invånare av Stockholm Norrorts åtta kommuners sammanlagt cirka 393 000 invånare, avser sex av tretton ärenden med allvarlig JO-kritik under åren 2004-2018 missförhållanden inom Vaxholms kommun (se länk).

I maj 2019 riktade JO allvarlig kritik mot Vaxholms kommun i ett ärende där en sökande av bygglov utan anledning tvingades vänta i närmare 18 år innan kommunen beviljade bygglovsansökan inlämnad i början av juli 1998 (se länk). Trots att Vaxholms kommun i sitt beslut att bevilja ansökan om bygglov endast åberopar handlingar som sökanden inlämnade under år 1998, skyller kommunen ifrån sig och hävdar utan grund att en anledning till det extrema dröjsmålet är det saknats handlingar i ärendet. JO konstaterar att det åligger Vaxholms kommun att följa svensk lag och inte försöka lägga över ansvaret för den arton år långa handläggningstiden på en enskild lovsökande.

För ett tiotal år sedan utlokaliserades Vaxholms kommuns miljö- och hälsoenhet till Täby kommun (se länk). Sedan dess har klagomålen på enhetens verksamhet tills synes minskat markant. Det är förmodligen dags att följa efter med fler utlokaliseringar av Vaxholms kommuns i många avseenden dysfunktionella förvaltningsenheter. Förslagsvis utlokaliseras Vaxholms bygglovsenhet till grannkommunen Österåker, där kommunen enligt uppgift med god marginal uppfyller lagens krav på exempelvis handläggningstid, och de lovsökande till synes verkar ovanligt nöjda med bygglovsenhetens arbete.