Det kommer att bli sämre innan det blir bättre

Vår nya statsminister aviserade i regeringsdeklarationen häromdagen att det kommer att ta tid att vända den svenska statsskutan i rätt färdriktning, och att vi medborgare måste räkna med att det kan bli sämre innan regeringens förbättringsåtgärder börjar märkas så att det blir bättre.

I en mer än lovligt skrytsam och verklighetsfrånvänd artikel i kommunens egen tidning Viktigt i Vaxholm från i somras (läs artikeln här), påstår Vaxholms kommuns bygglovschef utan att skämmas att det är sex månaders väntetid innan kommunen tilldelar handläggare till en inlämnad ansökan om bygglov. Därefter tar det normalt ytterligare mer än tio veckor innan kommunen meddelar beslut avseende ansökan.

I en artikel av veckans utgåva av lokaltidningen Mitt-i-Vaxholm (läs artikeln här) framgår att kommunen i ett ungefär samtidigt svar till JO (läs mer här) istället erkänner att det numera tar tio månader innan kommunen anvisar en handläggare att börja granska en till kommunen inlämnad ansökan om bygglov. Skillnaden mellan sex och tio månader är 67 procent, och detta visar tydligt ännu en gång hur Vaxholms kommun med avsikt skönmålar sina misskötta verksamheter för att vilseleda oss boende i kommunen. Även sex månaders väntan innan en handläggare börjar granska en ansökan om bygglov är naturligtvis katastrofalt, och kostar både kommunens skattebetalare (läs mer här) och de som ansöker om bygglov stora belopp.

Av en konsultrapport (läs rapporten här) som byggnadsnämnden beställde för flera år sedan, och som publicerades den 31 augusti 2020, framgår att problemen inom kommunens bygglovsenhet funnits sedan lång tid tillbaka (läs mer här). Dessutom har kommunens tidigare undermåliga försök att komma tillrätta med missförhållanden och brister inom bygglovsenheten totalt misslyckats.

På sidan 8 i rapporten framgår att under åren 2015 till 2019 ökade antalet bygglovshandläggare inom kommunen med 50 procent. Under samma tidsperiod ökade lönekostnaderna för dessa handläggare med 56 procent, medan antalet bygglovsärenden i stort sett var oförändrat under dessa år. Trots detta ökade den genomsnittliga handläggningstiden under denna tidsperiod med cirka 50 procent. Det gäller både den totala handläggningstiden, och handläggningstiden efter att ansökan är komplett.

Mot bakgrund ovan förefaller det rimligt att ifrågasätta om byggnadsnämndens åtgärder i september 2022 kommer att leda till förväntat resultat. Under föregående år har det uppenbarligen inte gjort det, utan istället endast tvingat Vaxholms skattebetalare att stå för bygglovsenhetens kostnader, när enheten enligt plan- och bygglagen ska vara självfinansierad.

Avslutningsvis undrar man om det kommer att bli två, tre eller fyra års handläggningstid för ansökningar om bygglov hos Vaxholms kommun ”innan det blir bättre”. Notera gärna att det nu är ungefär ett års väntetid för att beviljas bygglov av Vaxholms kommun. Redan en eventuell återgång till de åtta månaders handläggningstid som framgår av artikeln i Viktigt i Vaxholm (läs mer här) innebär att ”det blivit bättre”. Vi är säkra på att detta i så fall kommer att presenteras som en stor framgång av kommunen, exempelvis att ”vi är på rätt väg”. Om en sådan förbättring mot förmodan inträffar är det naturligtvis också en framgång för en kommun som regelmässigt och konstant rör sig i motsatt riktning, dvs mot allt sämre prestationer.

I det fall den tillträdande regeringen framöver sköter vår land på samma sätt som Vaxholms kommuns tjänstemän och folkvalda politiker under de senaste decennierna ”sköter om” vår natursköna kommun, så kommer förmodligen en majoritet av Sveriges medborgare att vara gängkriminella innan det blir bättre.

/Byggare Bob

Länk till artikel i Mitt i Vaxholm den 18 oktober 2022 angående Vaxholms kommun svar till JO

Länk till besked om åtgärder för att korta handläggningstiden för bygglov på Vaxholms webbplats

Länk till artikel i Viktigt i Vaxholm nr 2 2022

Länk till av Vaxholms byggnadsnämnd beställd rapport som påvisar missförhållanden och ineffektivitet inom kommunens bygglovsenhet

Se även några tidigare artiklar i Vaxholms lokaltidningar avseende kommunens bygglovshandläggning:

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 24 september 2021

Länk till artikel i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 26 november 2020

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns bygglovs- och GIS-enhet 2020-08-31

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 18 juli 2018

I dessa ekonomiska kristider bjuder Vaxholms kommun även på gratis elbilsladdning

Av en artikel på kommunens hemsida (läs artikeln här) framgår att Vaxholms kommun numera även bjuder på gratis laddning av elbilar vid kommunhuset. Tidigare har kommunen under flera år bjudit kommunens alla fastighetsägare på gratis bygglov (läs artiklar här och här).

Enligt plan- och bygglagen bortfaller nämligen hela bygglovsavgiften fjorton veckor efter att den lämnats in till kommunen och kommunen då inte lämnat slutligt besked till den sökande. Det förutsätter att den inlämnade ansökan är komplett. I det fall en inlämnad ansökan inte är komplett ska kommunen inom tre veckor från att ansökan inlämnades meddela den sökande vad som saknas.

Inom Vaxholms kommuns bygglovsenhet har det sedan åtskilliga år dröjt mer än sex månader innan en ansökan ens tilldelas en handläggare. Därefter tar det oftast mer än tio veckor innan de sökande erhåller besked från kommunen. Således är den sammanlagda handläggningstiden betydligt mer än åtta månader inom Vaxholms kommun. Övriga sju norrortskommuner i Stockholm klarar av att följa lagen och lämna besked till de sökande inom tio veckor.

Tidigare försök av kommunen att under åren 2015-2019 vidta rättelse har istället medfört att handläggningstiderna i genomsnitt ökat med 50 procent, trots att antalet ärenden varit oförändrat och personalstyrkan ökat med 50 procent och lönekostnaderna med 56 procent. Detta framgår av den genomlysning som byggnadsnämnden lät genomföra under 2019-2020 (läs rapporten här).

Nyligen meddelade kommunen att man ännu en gång ska försöka komma tillrätta med de långa handläggningstiderna inom kommunen bygglovsenhet (läs artikeln här). Vi hoppas att handläggningstiderna denna gång inte ökar proportionellt i förhållande till antalet tillkommande bygglovshandläggare.

Ett företag som skötts på samma sätt som Vaxholms kommun hade naturligtvis snabbt hamnat på obestånd och försatts i konkurs. En kommun har istället extra skyddsnät där bygglovsenhetens gratisverksamhet istället täcks med vaxholmsbornas skattemedel. Därmed blir det möjligt för kommunen att utan vare sig brådska eller vilja till förbättring under obegränsad tid fortsätta med dessa ekonomiska haveriverksamheter.

Till alla bygglovsökandes och elbilsägares lycka gäller följaktligen kommunens erbjudanden om gratis laddning av elbilar och gratis bygglov tillsvidare. Vaxholms skattebetalare är betydligt fler och är kanske inte lika glada och tacksamma över att tvingas betala för kommunens generösa erbjudanden riktade endast till vissa oftast redan välmående medborgargrupper inom kommunen.

/Mr Walker

Länk till kommunens erbjudande om gratis laddning av elbilar

Länk till besked om åtgärder för att korta handläggningstiden för bygglov på Vaxholms webbplats

Länk till artikel i Viktigt i Vaxholm nr 2 2022

Länk till av Vaxholms byggnadsnämnd beställd rapport som påvisar missförhållanden och ineffektivitet inom kommunens bygglovsenhet

Se även några tidigare artiklar i Vaxholms lokaltidningar avseende kommunens bygglovshandläggning:

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 24 september 2021

Länk till artikel i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 26 november 2020

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 18 juli 2018

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns samhällsbyggnadsförvaltning 2021-08-09

Länk till sammanställning av JO-ärenden under åren 2004-2018 i Stockholm Norrort med beslut om allvarlig kritik

Länk till artikel om Vaxholms kommuns kroniska personalbrist inom bygglovshandläggningen

Länk till artikel om bristande handlingskraft inom Vaxholms kommunstyrelse och kommunledning

Länk till artikel om att Vaxholms kommun för närvarande erbjuder alla sökande avgiftsfria bygglov

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 2021-09-24 (Stora brister inom Vaxholms förvaltning)

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 2021-09-18 (Långa ledtider för bygglov i Vaxholm)

Länk till artikel 1 i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 2020-11-26 (Rapport: Därför dröjer byggloven i Vaxholm)

Länk till artikel 2 i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 2020-11-26 (Kommunalrådet: Problemen har funnits under lång tid)

Länk till artikel 3 i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 2020-11-26 (Balkonger Brf Domaren)

Länk till artikel i Svenska Dagbladet den 2019-06-06 (Vaxholmsbo tvingades vänta på bygglov i 18 år)

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 2018-07-18 (Långa handläggningstider för bygglov är ett utbrett problem)

Vaxholms kommuns kajprojekt försenas

Föga förvånande blir ännu ett projekt som drivs av Vaxholms kommun allvarligt försenat (se länk). Enligt kommunen är det en följd av att ”upphandlingen av entreprenörer för etapp 1 måste tas om”.

Utöver att hela projektet är 10-20 år försent påtänkt, eller som kommunen beskriver det (se länk); först efter att kajens dokumenterade livslängd om 50 år löpt ut, märkte vi att kajen började rasa ihop och har då tvingats vidta åtgärder.

En annan märklig formulering i samma informationsvideo.

Vaxholms kajer är helt underminerade och rasrisken är stor. Av den anledningen borde hela kajområdet avstängas. Om kajerna inte använts så mycket som är fallet hade vi omgärdat hela kajområdet med stängsel och förbjudit tillträde. Eftersom kajerna istället används så mycket som de gör håller vi dem istället öppna, och övervakar dem dagligen.

Ytterligare ett exempel på den obefintliga eller snarare negativa framförhållningen inom Vaxholms kommuns förvaltningar, och de för Vaxholms skattebetalare kostsamma följderna av detta.

/Mr Walker

Vaxholms kommunalråd (C) fabulerar fritt

I en flyer (se länk) som utdelats till alla vaxholmsbor söker Vaxholms nuvarande kommunalråd ge sken av ett samhälle som på flera oetiskt skönmålande sätt skiljer sig från den kommun de flesta vaxholmsbor dagligen upplever.

Enligt kommunalrådet har hens parti ”lett utvecklingen av kommunen under de senaste åren. Tillsammans med andra har vi fattat stora, viktiga beslut….. Vi får saker gjorda för en hållbar, jämställd och levande småstad, som ger kraft åt varje människa och företag oavsett om vi är vaxholmare sedan generationer eller nyinflyttade.”

Enligt Statistiska centralbyråns (SCB:s) senaste medborgarundersökning genomförd i Vaxholm så nyligen som 2021 har 83 procent av medborgarna i Vaxholm en negativ bild av medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut. Ännu värre är att undersökningen även visar att hela 81 procent av vaxholmarna anser att de politiska beslut som fattas i kommunen varken är genomtänkta eller genomarbetade. Det är naturligtvis dessutom katastrofalt att samma undersökning påvisar att en nästan absolut majoritet (hela 61 procent) av medborgarna, anser att Vaxholms politiker inte arbetar för kommunens bästa. Det är dessa politiker som kommunalrådet varit ledare för under de senaste fyra åren.

Under de senaste fyra åren har i vår kommun bland annat följande allvarliga incidenter inträffat och missförhållanden avslöjats:

Små skolbarn rycks upp från sin trygga skolmiljö genom att kommunen tvingar dem att byta skola för att kommunen ska erbjuda det stöd barnen har laglig rätt till.

Kommunen tecknar avtal med omsorgsföretag som varken sköter de äldre eller sin personal på ett godtagbart sätt. De boende tvingas byta blöjor på varandra och det har inträffat dödsfall och allvarliga personskador på ett av de berörda äldreboendena. När dessa missförhållanden påtalas för kommunen svarar Vaxholms kommun att det anlitade företaget uppfyller avtalet som tecknats med kommunen. Kommunens svar är såväl intetsägande som påvisar att det är kommunen som uppenbart även bär hela ansvaret för alla dessa skandalösa missförhållanden inom kommunens omsorgsverksamheter, genom att inte ens ha kompetens att teckna ett ändamålsenligt avtal med det utförande företaget.

Den långa valsen om Norrbergsskolan verkar ha ebbat ut. Vi som betraktat dansen från sidan av dansgolvet noterar åtminstone tre katastrofala till detta spektakel bakomliggande exempel på hur kommunen förvaltar vaxholmsbornas egendom.

Under Norrbergsskolans sista decennier som skola var avloppslukten i skollokalerna påfallande. Enligt kommunens ansvariga tjänsteman kunde felet varken lokaliseras eller åtgärdas eftersom det i vanlig kommunal (o-)ordning inte fanns en enda ritning kvar hos kommunen som kunde visa hur och var rörledningarna var dragna i byggnaden. Tjänstemannens självklara och utan omsvep eller beklaganden framförda förklaring till detta för alla utomstående förvånansvärda och katastrofala tillstånd, var att samtliga ritningar över Norrbergsskolan förkommit under någon av alla de om- och tillbyggnader Vaxholms kommun tidigare genomfört.

Norrbergsskolans idrottshall tvingade kommunen riva redan ett tiotal år tidigare efter omfattande fukt- och mögelangrepp som gjort hallen obrukbar som verksamhetslokal. Norrbergsskolans alla skolelever tvingades istället under många år vandra ända till och från det som nu kallas ”Campus” för att delta i sina idrottslektioner.

Den tidigare Pålsundsskolan som låg där Kronängsskolan nu är belägen stängdes av Arbetsmiljöverket, eftersom arbetsmiljön på grund av omfattande fukt- och mögelangrepp inte var lämplig för skolans personal! Då hade Vaxholms kommun ända sedan skolan uppfördes mer än 20 år tidigare gjort mängder av misslyckade, infama och mycket kostsamma försök att komma tillrätta med skolans mögelproblem. Såväl många av skolbarnen som personalen drabbades under dessa decennier av andnings- och luftvägssjukdomar.

För något år sedan firade kommunalrådet (C) att ”kajprojektet” kommit igång, cirka 20-30 år försent. Först när kajen faller samman och rasar ner i vattnet (se länk) vaknar Vaxholms kommun, och i ett som vanligt ogenomtänkt försök att uppvisa handlingskraft avstängs i stort sett hela Vaxholms centrum från normal trafik. Efter några veckor kommer kommunen på bättre tankar, och återgår efter vissa ytterligare kostsamma och tillfälligt vidtagna åtgärder till att låta trafiken flyta i stort sett som tidigare.

Avseende de för kajområdets erforderliga underhållsåtgärderna så borde de naturligtvis påbörjats redan för 20-30 år sedan när det fortfarande var möjligt att endast utföra sedvanliga underhållsåtgärder. Vaxholms kommuns passivitet och misskötsel av kajerna leder nu istället till en extremt kostsam och genomgripande ombyggnad av hela kajområdet. Det innebär dessutom att de äldre delarna av kajområdet med ett uppenbart kulturvärde, med stor sannolikhet helt kommer att försvinna. Kommunalrådet tycker naturligtvis att detta är värt att fira med en liten fest på kajområdet.

Inom Vaxholms kommuns bygglovsenhet har den genomsnittliga handläggningstiden för ansökningar om bygglov ökat från lagstadgade tio veckor till nuvarande åtta månader. Detta synes av både kommunalrådet och berörda tjänstemän vara helt normalt och godtagbart i Vaxholm. Bygglovschefen påstår i kommunens egen tidning till och med att så är det även i de flesta andra kommuner. En rundringning till övriga norrortskommuner visar att även detta påstående är en uppenbar lögn, och ytterligare ett lätt genomskådat ett försök av kommunens företrädare att låta påskina att allt fungerar som det ska. Samtliga övriga norrortskommuner har genomsnittliga handläggningstider för bygglov som understiger tio veckor. I den kommun med för närvarande kortast handläggningstid för bygglovsansökningar behöver de sökande i genomsnitt bara vänta i ungefär sex veckor på beslut. I Vaxholm är det enligt bygglovschefen helt normalt att man får vänta i åtminstone åtta månader. Sannolikt förstår hen inte ens, eller blundar medvetet helt för, de i många fall synnerligen allvarliga, negativa och mycket kostsamma konsekvenserna för berörda medborgare som följer av Vaxholms kommuns stora misslyckande även inom detta förvaltningsområde.

Eftersom kommunens möjlighet att ta ut bygglovsavgift dessutom bortfaller fjorton veckor efter att en komplett ansökan inlämnats, tvingas kommunen i strid med gällande lagstiftning istället bekosta stora delar av bygglovsenhetens verksamhet med vaxholmsbornas skattemedel. Dessa skattemedel borde naturligtvis istället användas inom skola, vård och omsorg på det sätt som skattemedel används i andra kommuner.

Det är flera på riksplanet etablerade politiska partier som under decennier haft den politiska makten i Vaxholm. Under samma tid har mängder av missförhållanden och felbeslut inom kommunens politiska organ och förvaltningar med ojämna mellanrum uppdagats (se ovan samt artiklar i lokalpressen och Riksdagens ombudsmäns (JO:s) allvarliga kritik som vid flera tillfällen under denna tid riktats mot Vaxholms kommuns verksamheter).

Liksom i många andra kommuner i vårt land förefaller det uppenbart att ett lokalt parti, som i första hand fokuserar på att komma tillrätta med allvarliga kommunala missförhållanden som dagligen drabbar medborgarna, skulle ha förutsättningar att nå framgång i kommunalvalet. I Vaxholm blev detta verklighet i kommunvalet 2018, då det lokala partiet av medborgarna utsågs till kommunens största parti. Vad händer då i Vaxholm? De etablerade partierna går samman och slår helt undan benen på det största och lokalt bäst förankrade partiet. I sann odemokratisk anda låter de etablerade partierna inte ens det största partiet får representation i kommunens politiska nämnder. Det är en väletablerad politisk praxis att den politiska oppositionen erhåller vice ordförandeposten i de politiska nämnderna. I sann Putin-anda har de etablerade partierna i Vaxholm istället tillsett att Vaxholms största parti i valet 2018 och följaktligen med störst förtroende bland väljarna inte erhållit en enda styrelsepost i någon av Vaxholms kommuns politiska nämnder.

Beror detta odemokratiska tillvägagångssätt på de etablerade politiska partiernas grundlösa maktfullkomlighet eller på att dessa partier och politiker till varje pris vill förhindra att deras egna tidigare misstag och tillkortakommanden utsätts för dagsljuset när de kommer upp till ytan? Uppenbart försöker dessa ljusskygga politiker till varje pris förhindra att en ny aktör börjar röra om i grytan så att ytterligare illaluktande och osmakliga ingredienser i deras gemensamma hopkok synliggörs.

Sedan decennier är det uppenbart att för att vaxholmsgrytan ska bli någorlunda smaklig för medborgarna krävs inte bara en ny kock som med fast hand rör om i hela grytan, utan i Vaxholms kommunhus krävs dessutom att alla från restaurangchefen till varje enskild smörgåsnisse byts ut eller genomgår total omskolning, samt därtill en helt ny meny!

/Mr Walker

Sanningen om den av Vaxholms kommun vanvårdade Norrbergsskolan

Den av motstånd infekterade och konstruerade debatten om Norrbergsskolan fortsätter på vissa håll i kommunen.

Skolan tillskrivs vara av samma höga kvalitet som 1800-talshus med ”skolans tegelfasad, kalkstensgolv och smidda järnräcken”.

Sanningen är att Norrbergsskolan uppfördes 1953 under efterkrigstidens och miljonprogrammets 1950- och 1960-tal. Den tidens brist på byggnadsmaterial, krav på låga byggkostnader och obefintliga miljökrav medförde att man under dessa år knappast byggde med 1800-talskvalitet. Ett bevis på detta är det miljonprogram (se länk) som innebar att en miljon nya hyreslägenheter byggdes i Sverige under så kort tid som tio år. Till följd av detta höjdes boendestandarden för miljontals svenskar, men redan tio år efter att dessa bostäder uppförts uppdagades omfattande byggfusk och ”nya” men dåligt fungerande byggmaterial och byggmetoder.

Norrbergsskolan uppfördes mer än tio år innan miljonprogrammet påbörjades (läs mer här), men flera av byggmetoderna och byggmaterialen som användes är idag förbjudna. Skolan har dessutom till- och ombyggts vid flera tillfällen, vilket medfört att arkitekternas ursprungliga idéer avseende Norrbergsskolans gestaltning och funktion snabbt förlorades oavsett hur väl genomtänkta idéerna ursprungligen var.

Innan skolan utrymdes för att rivas ansåg både skoleleverna och föräldrar det snarast vara en tvångskommendering att barnen tvingades till Norrbergsskolan, inte minst efter Vaxholms kommuns märkliga rockad när Pålsundsskolan (om möjligt ännu mer misskött av kommunen än Norrbergsskolan) av arbetsmiljöverket utdömts som arbetsplats för skolpersonalen! Anledningen till att arbetsmiljöverket stoppade verksamheten var extremt omfattande mögelangrepp i båda byggnaderna orsakad av Vaxholms kommuns vanvård ända sedan skolan uppfördes ungefär 20 år tidigare. Det var följaktligen arbetsmiljöverkets omtanke om den vuxna skolpersonalen som stoppade verksamheten, och inte Vaxholms kommuns omsorg om skolbarnen. Innan arbetsmiljöverket alldeles försent stoppade skolverksamheten på Pålsundskolan utgjorde allergi, luftvägssjukdomar och allmän ohälsa stora problem hos både skolpersonal och skolans elever.

Till följd av Pålsundsskolans akuta och permanenta nedstängning beslutade de kognitivt handikappade politikerna i Vaxholm att flytta de yngre eleverna i årskurs F-6 från Pålsundsskolan till Söderfjärdsskolan. De äldre eleverna som då gick i Söderfjärdsskolans årskurs 6-9 tvingades som en oundviklig följd att mitt under pågående vårtermin (direkt efter sportlovet) flytta från Söderfjärdsskolan till Norrbergsskolan. Tvärtemot allt grundläggande förstånd och normal praxis att i alla sammanhang minimera följdskadorna, spred Vaxholms kommun istället ut de negativa verkningarna av nedstängningen av Pålsundsskolan till så många vaxholmsfamiljer som möjligt. Särskilt de redan stressade och prestationsinriktade eleverna i årskurs 9 och deras föräldrar var mycket upprörda över att Vaxholms kommun helt i onödan på detta mycket påtagliga sätt helt i onödan förstörde elevernas sista termin. Anledning till att en onödigt stor andel av Vaxholms skolelever stördes på detta sätt mitt under terminen var, förutom Vaxholms kommun ökända passivitet och frekvent uppvisade och grundförankrade förmåga att alltid göra fel, var att kommunen ansåg det alltför känsligt att flytta de yngre eleverna från en akut utdömd skolbyggnad (Pålsundsskolan) till en annan lika undermålig skolbyggnad (Norrbergsskolan). Bättre då att låta de äldre eleverna ta en ordentlig smäll genom att fördela olägenheterna över ett större elevunderlag. Ytterligare ett tydligt exempel på det ökända ”vaxholmstänkandet”.

Istället för att påtvingas flytten till Norrbergsskolan till följd av Vaxholms kommuns katastrofala agerande, övergav naturligtvis mer än hälften av Vaxholms skolelever snabbt Vaxholms skolor och flyttade till skolor utanför kommunen. Vissa elever flyttade omgående under pågående vårtermin medan de flesta övriga elever valde skolor i andra kommuner inför höstterminen samma år. Som vanligt när Vaxholms kommun agerar drabbades Vaxholms skattebetalare av mycket höga merkostnader till följd av detta tredubbla kommunala skolhaveri.

Under de decennier som Norrbergsskolan uppfördes och tillbyggdes var radonbetong, eternitplattor, asbestisolering, kaseinhaltigt flytspackel och liknande numera förbjudna byggmaterial ofta förekommande byggmaterial, varav flera med säkerhet kom att användas i Norrbergsskolans byggnader. För ett par decennier sedan tvingades såklart Norrbergsskolans idrottshall att rivas på grund av omfattande mögelangrepp.

Alla Norrbergsskolans tillbyggnader som vid flera tillfällen med stor hast genomförts i efterhand, uppenbart utan de ursprungliga arkitekternas medverkan, resulterade i att skolan uppfattades mer som en oframkomlig labyrint än som en välplanerad och ändamålsenlig skolbyggnad.

En av de mest motbjudande egenskaperna med Norrbergsskolans virrvarr av korridorer, ordinarie skolsalar och källarutrymmen använda som utbildningsrum var att överallt fanns en mer eller mindre märkbar avloppsodör. När föräldrar påtalade dessa missförhållanden för kommunens politiker och tjänstemän, framkom förhållandet att det varken gick att söka efter eller åtgärda avloppsledningar med läckage, eftersom alla byggnadsritningar för länge sedan försvunnit i Vaxholms kommuns arkiv. Det är sedan 1900-talet välkänt att Vaxholms kommunala arkiv åtminstone vid denna tid hade samma funktion som svarta hål i kosmos, föremål som en gång påstås ha hamnat där går aldrig att återfinna. I detta svarta arkivhål förvarade Vaxholms kommun Norrbergsskolans samtliga vatten-, avlopps-, ventilations- och elritningar. Följdriktigt blev det ogörligt att genomföra såväl enkla förbättringsarbeten och ofrånkomlig felavhjälpning eftersom alla erforderliga byggnadsritningar saknades. Konsekvenserna blev naturligtvis oöverskådliga, vilket inte minst visade sig under rivningsarbetet då tillkommande kostnader och oförklarliga kedjehändelser förekom i stor omfattning.

Folkviljan var uppenbart inte så som påstås bland den fjärdedel av kommunens invånare som i folkomröstningen röstade för ett bevarande av Norrbergsskolan, att en majoritet av vaxholmarna ville bevara Norrbergsskolan. Den knappa hälft av vaxholmarna som inte röstade alls i folkomröstningen, ägnade sig sannolikt istället åt mer väsentliga sysslor än att rösta eftersom utgången av folkomröstningen ansågs vara solklar; Riv det illaluktande och illa fungerande åbäket som upptar oproportionerligt stor och användbar markyta inom kommunens centrala delar!

/Plugghäst med känsligt luktsinne

Nytt stort uppdrag till Vaxholms fixartjänst?

Enligt Vaxholms kommuns hemsida har fixartjästen återuppstått (se länk) efter två års coronauppehåll.

Ett mycket angeläget och uppskattat uppdrag för fixartjänsten skulle förmodligen vara att fixa till så att Vaxholms kommuns alla förvaltningar fungerar lite bättre. Vi begär inga underverk utan bara att de olika förvaltningarna ägnar sig mer åt de uppdrag de är till för att utföra, och mindre åt interna konflikter, vänskapskorruption, mörkläggning av misstag som tidigare begåtts och bortförklaring av tidigare uppenbart felaktiga beslut.

På samma sätt som Vaxholms kommun listar vad som ingår i fixartjänsten och vad som man inte kan få hjälp med kommer här motsvarande förteckning över vad vaxholmsborna önskar att Vaxholms kommun utför och vad invånarna önskar att kommunen inte gör:

Detta vill vi att Vaxholms kommun börjar arbeta med:

o Lyssnar på kommunens invånare synpunkter.

o Fattar myndighetsbeslut baserat på fakta och verkliga förhållanden.

o Tillse att kommunens verksamheter och beslut efterföljer svensk lag.

o Värnar våra skolbarns hälsa och trygghet genom att sköta kommunens alla skollokaler så att mögel och fukt inte uppkommer på det sätt som hände i Pålsundsskolans huvudbyggnad och idrottshall, Norrbergsskolans idrottshall och Överby förskola.

o I vart fall uppnå viss ordning på kommunens bygglovsenhet så att den lagstadgade handläggningstiden på tio veckor uppfylls, och därmed likabehandla Vaxholms fastighetsägare på samma sätt som lovsökande fastighetsägare behandlas i Stockholms övriga norrortskommuner och resten av Sverige.

o Välja ledamöter till kommunens politiska nämnder som i högre grad väger in den enskildes rättigheter och behov och i mindre omfattning den enskilde nämndledamotens maktbegär och ego.

(uppdateras löpande, kom med förslag)

Detta vill vi att Vaxholms kommun slutar upp med:

Den utbredda och väletablerade vänskapskorruptionen.

De dagliga bortfortförklaringarna avseende kommunens tidigare felbeslut och misstag.

Det odemokratiska dolda samarbetet mellan politiker och tjänstemän som innebär att beslut redan är tagna innan ärenden behandlas i de politiska nämderna.

Den helt sanslösa och oförblommerade skönmålningen av Vaxholms kommuns verksamheter.

Den utbredda och inom kommunens alla verksamheter helt dominerande tystnadskulturen.

Det utbredda revirbyggandet inom kommunens alla förvaltningar.

(uppdateras löpande, kom med förslag)

Vaxholms kommun får Sveriges högst betalda förvaltningschef?

Vaxholms kommun är förmodligen på väg att få Sveriges högst betalda chef för en kommuns bygglovs- och samhälllsbyggnadsförvaltning. Inom nuvarande bygglovsorganisation råder sedan två decennier ett sannolikt rekordkaos, vilket bland annat framgår av de båda utredningar kommunens byggnadsnämnd till slut tvingades genomföra för ett par år sedan (se länk 1 och länk 2). Därtill har bygglovenheten sedan 2004 orsakat nästan lika många ärenden med JO-kritik (sex fall, se länk), som under samma tidsperiod orsakats av alla de övriga sju norrortskommunernas bygglovsenheter tillsammans (sju fall). Denna omfattande kritik från Justitieombudsmannen påvisar ytterligare den enskilda vaxholmsbons undermåliga rättssäkerhet i relationen till Vaxholms kommun. Vaxholms kommun utgör endast drygt tre procent (cirka 12 000 personer) av Norrorts hela befolkningsunderlag om 393 000 personer. Kommunens bygglovsenhet har under åren 2004-2018 alltså föranlett allvarligt JO-kritik vid sex olika tillfällen. Ingen annan bygglovsförvaltning inom Norrort har under samma tidsperiod orsakat kritik från JO vid fler än två tillfällen, trots att de i flera fall rör sig om kommuner med tio gånger så stor befolkning som Vaxholm. Solnas och Vallentunas bygglovsenheter har under de senaste 20 åren inte orsakat kritik från Justitieombudsmannen vid något enda tillfälle. Dessa båda kommuner är i många avseenden flerfalt större och har mångfalt fler invånare än Vaxholms kommun.

I sammanhanget bör noteras att en mycket liten andel av kommunernas felhanterade bygglovsärenden anmäls till Justitieombudsmannen. Många drabbade sökanden känner inte till möjligheten att klaga hos JO, och andra anser det inte vara värt besväret att lämna in en anmälan eftersom kritik från Justitieombudsmannen inte ändrar de beslut som JO kritiserar. Vaxholms kommun uppvisar dessutom den lilla egenheten att anse att kritik från Justitieombudsmannen saknar betydelse och ofta är felaktigt!

Under januari 2022 inlämnades ytterligare en JO-anmälan avseende missförhållanden inom Vaxholms kommuns bygglovshandläggning (se länk). Anmälan avser att Vaxholms kommun generellt meddelar kommunens bygglovssökanden att det kommer att dröja minst sex månader från att en lovansökan inlämnas tills ärendet tilldelas en kommunal handläggare. Enligt plan- och bygglagen ska en kommun senast tio veckor efter att en komplett ansökan inlämnats till kommunen, inte bara påbörja ärendet utan även slutföra handläggningen och fatta beslut att exempelvis bevilja ansökan.

Av den rapport som Vaxholms kommun publicerade den 31 augusti 2020 (se länk) framgår bland annat att den årliga personalomsättningaren inom kommunens bygglovsenhet översteg 34 procent för några år sedan. Under ett annat år ökade Vaxholms kommuns handläggningstid för ansökningar om bygglov med i genomsnitt ytterligare 50 procent, trots att antalet bygglovshandläggare under samma år ökade med 50 procent. Den extrema och olagliga genomsnittliga förlängningen av handläggningstiden för kommunnes bygglovsärenden ägde rum trots det stora tillskottet av nya bygglovshandläggare, samt förhållandet att antalet bygglovsärenden under samma år var oförändrat jämfört med föregående år.

Av de djupintervjuer som externt anlitade konsulter genomförde med Vaxholms bygglovsenhets personal framgår bland annat följande missförhållanden inom enhetens verksamhet (se länk sidorna 11-15 alt 119-13):

  • ”Man kan inte till dess man bevisat motsatsen”
  • ”Det är katastrof – våra chefer har inget förtroende för oss medarbetare”
  • ”Vårt förråd för kontorsmateriel är låst, och man måste be vaktmästaren om en penna”
  • ”Är det förankrat med KC (kommunchefen, vår anm)?
  • ”Alla är arga på varandra, och det är mycket duster kring bedömningar”
  • ”Vi har väldigt många starka viljor som alla vill få sin vilja fram”
  • ”Det är nästan slagsmål på mötena”
  • ”Vi är en myndighet men varför finns vi?”
  • ”Man har hamnat i en nej-mentalitet inom bygglov”
  • ”Man kan tolka lagen olika hårt. Här är vi ganska hårda i tolkningen”
  • ”När jag kom hit var det som att komma tillbaka till 90-talet i hur man jobbar”
  • ”Vissa vill inte förändra till en modern organisation, det sitter liksom i väggarna”
  • ”Alla jobbar olika”
  • ”Vi har inget gemensamt sätt att se på bygglovshanteringen”
  • ”Vi har en del rutiner på plats, men det saknas också mycket”
  • ”Cheferna vill inte öppet prata om de svårigheter som vi har”
  • ”Jag vet inte varför vissa får jobba hemma men inte andra”
  • ”Jag har nog inte sett X mer än kanske fem gånger de senaste månaderna”
  • ”Våra medborgare är välutbildade och vana att få som de vill. De respekterar inte att vi är en myndighet”
  • ”Vi är en myndighet, vi ska inte ge råd”
  • ”I min gamla kommun så var inställningen att vi ska hjälpa kunden, så är det inte här”

När en ny förvaltninsgchef övertar ansvaret för en kommunal förvaltning som ligger i ruiner på det sätt som framgår ovan, erfordras hos den individ som rekryteras naturligtvis såväl hög kompetens som lång erfarenhet av liknande utmaningar. Dessutom krävs både vilja och intresse att ge sig i kast med en sådan dysfunktionell personalorganisation. Individer med tillräcklig kompetens för denna utmaning är sannolikt lika svåra att finna som att engagera i Vaxholms kommuns långvariga och omfattande problemsituation. I det fall Vaxholms kommun lyckas rekrytera en lämplig kandidat kommer kostnaden i form av lön m.m. sannolikt att bli rekordhög. I vart fall för en så liten och avsides belägen kommun som Vaxholm. Vaxholms kommun är den befolkningsmässigt näst minsta kommunen i Stockholms län.

Under många år under 2000-talet och början av 2010-talet gjorde Vaxholms kommunstyrelse flera försök att rekrytera externa och tillräckligt kompetenta kommunchefer för att komma tillrätta med kommunens omfattande problem enligt ovan, vilka i olika omfattning även råder inom Vaxholms kommuns övriga förvaltningar. Efter att flera på rad externt rekryterade kommunchefer under en dryg tioårsperiod anställts till särskilt höga löne- och bostadskostnader, internrekryterades istället nuvarande kommunchef. Ett visst välbehövligt lugn inföll därefter inom Vaxholms kommunala förvaltning, men alla de missförhållanden inom kommunens förvaltningar som kommunstyrelsen tidigare haft förhoppning om att tillrättalägga genom att rekrytera en extern kommunchef, blev istället ytterligare fastcementerade.

Den inom Vaxholm kommunala gängmentaliteten, vilken bland annat visar sig genom fortsatt kommunal tystnadkultur, ovillkorlig intern uppbackning av tjänstemän som uppenbart gjort fel eller inte klarar sin yrkesutövning, utfrysning av utpekade anställda och svårhanterliga medborgare som anses misshagliga, maktmissbruk och vänskapskorruption, mörkläggningar av missförhållanden, arrongans inför svensk lag samt godtyckliga och uppenbart felaktiga beslut som i efterhand till varje pris ska döljas och försvaras med osanningar och efterkonstruktioner, utbreder sig åter till varje skrymlse i Vaxholms kommunhus. Kommentaren från djupintervjuerna med enskilda tjänstemän enligt ovan ”Är det förankrat med kommunchefen (KC)?” understryker att Vaxholms kommuns gravt haltande verksamheter är lika toppstyrda av skrupelfria och korrrupta ledare som flertalet ökända klubbar för motorcykelburen ungdom.

Lönekostnaderna för av Vaxholms kommunstyrelse tidigare externt rekryterade kommunchefer var uppseendeväckande höga, och för åtminstone en av dessa chefer betalade Vaxholms kommun beoendekostnader på hotell under anställningstiden, innan även denna chef torpederades och tvingades bort av motspänstiga och intrigerande tjänstemän.

/Mr Walker

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns samhällsbyggnadsförvaltning 2021-08-09

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns bygglovs- och GIS-enhet 2020-08-31

Länk till sammanställning av JO-ärenden under åren 2004-2018 i Stockholm Norrort med beslut om allvarlig kritik

Länk till artikel om Vaxholms kommuns kroniska personalbrist inom bygglovshandläggningen

Länk till artikel om bristande handlingskraft inom Vaxholms kommunstyrelse och kommunledning

Länk till artikel om att Vaxholms kommun för närvarande erbjuder alla sökande avgiftsfria bygglov

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 2021-09-24 (Stora brister inom Vaxholms förvaltning)

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 2021-09-18 (Långa ledtider för bygglov i Vaxholm)

Länk till artikel 1 i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 2020-11-26 (Rapport: Därför dröjer byggloven i Vaxholm)

Länk till artikel 2 i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 2020-11-26 (Kommunalrådet: Problemen har funnits under lång tid)

Länk till artikel 3 i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 2020-11-26 (Balkonger Brf Domaren)

Länk till artikel i Svenska Dagbladet den 2019-06-06 (Vaxholmsbo tvingades vänta på bygglov i 18 år)

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 2018-07-18 (Långa handläggningstider för bygglov är ett utbrett problem)

Vaxholms kommun slår nya bottenrekord för handläggning av bygglovsansökningar

På Vaxholms kommuns hemsida (se länk) informerar kommunen att det för närvarande tar minst sex månader från att en ansökan om bygglov inlämnas, tills en handläggare utses och handläggningen av ansökan kan påbörjas.

Enligt plan- och bygglagen ska kommunen handlägga en ansökan om bygglov samt fatta beslut senast tio veckor efter att en komplett ansökan inlämnats till kommunen.

Om något saknas i en ansökan om bygglov måste kommunen begära in kompletteringar senast tre veckor efter att ansökan ursprungligen inlämnades till kommunen.

När det finns särskilt stora behov att utreda förutsättningarna för att bevilja en ansökan om bygglov har kommunen rätt att förlänga handläggningstiden med ytterligare högst tio veckor innan beslut ska meddelas sökanden. Verkliga behov av att förlänga handläggningstiden på detta sätt förkommer mycket sällan, och måste meddelas sökanden under de inledande tio veckorna efter att en komplett ansökan inlämnats.

Av betydelse i sammanhanget är att när Vaxholms kommun inte meddelar beslut avseende en inlämnad ansökan om bygglov senast tio veckor efter att ansökan är komplett, reduceras bygglovsavgiften med en femtedel för varje veckas försening från kommunens sida. Det innebär att hela bygglovsavgiften bortfaller för sökanden så snart kommunens beslut blir mer än fyra veckor försenat. Enligt kommunens besked (se länk) tar det i nuläget minst 26 veckor innan handläggningen av en ansökan ens påbörjas.

Enligt plan- och bygglagen ska en kommuns verksamhet inom bygglovshandläggning bära sina egna kostnader och följaktligen ska avgifterna som de sökande sammantaget betalar täcka kostnaderna för hela bygglovsverksamheten. Eftersom Vaxholms kommun enligt ovan indirekt medger (se länk) att de sökande för närvarande inte behöver betala bygglovsavgiften till följd av de bedrövligt långa handläggningstiderna, är det istället Vaxholms skattebetalare som betalar notan för bygglovsenhetens verksamhet.

Det är följaktligen du som skattebetalare i Vaxholms kommun som drabbas av kommunens mångåriga oförmåga att bedriva normal och lagstadgad bygglovshandläggning. Nyligen har en vaxholmsbo anmält Vaxholms kommun till Justitieombudsmannen just till följd av Vaxholms kommuns anmärkningsvärt långa handläggningstider för ansökningar om bygglov.

Tilläggas bör att Vaxholms kommun under mer än 20 år löpande haft olagligt långa handläggningstider för bygglov, och under samma tidsperiod bortförklarat detta med främst personalvakanser. Om en brist i en organisation oförändrat pågår under mer än 20 år beror det helt uppenbart inte på ”personalvakanser” utan är ett bevis på kommunledningens inkompetens och obefintliga ledningsförmåga.

På samma sätt som Vaxholms kommuns miljö- och hälsoskyddskontor för mer än tio år sedan utlokaliserades till Täby kommun (se länk), föreslår kommungranskarna att Vaxholms kommuns bygglovsenhet utlokaliseras till Österåkers kommun. I Österåkers kommun har bygglovshanteringen under lång tid fungerat mer normalt, och de båda kommunerna har i många andra avseenden liknande bebyggelse och naturvärden att skydda, bevara och utveckla.

Under senare år har delar av Vaxholms kommuns äldreomsorg till följd av kommunens bristfälliga planeringsförmåga utlokaliserats till Vallentuna kommun dit flera seniora medborgare ofrivilligt flyttats av kommunen. Vaxholmsbor i behov av längre rehabiliteringsboende efter sjukvård har av Vaxholms kommun placerats i ”närbelägna” Flemingsberg! Följaktligen pågår redan en välbebehövlig utlokalisering av Vaxholms kommuns förvaltningsverksamheter, men det är hög tid att ta ett helhetsgrepp och utflytta samtliga förvaltningar och kommunens politiska verksamheter. Fullmäktige håller redan sina möten i Kronängsskolans aula, så när alla Vaxholms kommunverksamheter fungerar på ett godtagbart sätt i andra norrortskommuners regi, kan kommunhuset rivas och ge plats åt nya bostäder på samma sätt som för närvarande pågår med Norrbergsskolan markområde.

I juni 2019 uppmärksammades i svensk media att handläggningen av ett bygglovsärende hos Vaxholms kommun helt utan anledning pågått under närmare arton år innan ansökan beviljades. De ansökningshandlingar som kommunen åberopar som grund för beslutet att bevilja ansökan inlämnades till kommunen redan under ansökningsåret 1998.

Arton år är naturligtvis ett till och med för Vaxholms kommun synnerligen nedsvärtande svenskt rekord i lång handläggningstid avseende ett enkelt bygglov. Att kommunen några år senare tvingas erkänna att även den genomsnittliga handläggningstiden för alla ansökningar om bygglov för närvarande överstiger åtta månader är ett nytt mycket belastande svensk rekord som följaktligen innehas av Vaxholms kommun.

Under pågående OS i Kina har svenska olympiska kommittén en målsättning att våra svenska idrottare ska vinna femton medaljer. Hur många rekord siktar Vaxholms kommun på att inneha i den kommunala kalkonligan? Tveklöst ligger Vaxholms kommuns bygglovs- och samhällsbyggnadsenhet bra till för att bärga denna klandervärda titel till Vaxholm.

/Mr Walker

Länk till information om bygglovshandläggningen på Vaxholms kommuns hemsida den 10 februari 2022

Länk till artikel om ny anmälan till Justitieombudsmannen avseende Vaxholms kommuns bygglovshandläggning

Länk till Vaxholms miljö- och hälsoskyddsenhet som utlokaliserats till Täby kommun

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns samhällsbyggnadsförvaltning 2021-08-09

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns bygglovs- och GIS-enhet 2020-08-31

Länk till sammanställning av JO-ärenden under åren 2004-2018 i Stockholm Norrort med beslut om allvarlig kritik

Länk till artikel om Vaxholms kommuns kroniska personalbrist inom bygglovshandläggningen

Länk till artikel om bristande handlingskraft inom Vaxholms kommunstyrelse och kommunledning

Länk till artikel om att Vaxholms kommun för närvarande erbjuder alla sökande avgiftsfria bygglov

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 2021-09-24 (Stora brister inom Vaxholms förvaltning)

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 2021-09-18 (Långa ledtider för bygglov i Vaxholm)

Länk till artikel 1 i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 2020-11-26 (Rapport: Därför dröjer byggloven i Vaxholm)

Länk till artikel 2 i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 2020-11-26 (Kommunalrådet: Problemen har funnits under lång tid)

Länk till artikel 3 i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 2020-11-26 (Balkonger Brf Domaren)

Länk till artikel i Svenska Dagbladet den 2019-06-06 (Vaxholmsbo tvingades vänta på bygglov i 18 år)

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 2018-07-18 (Långa handläggningstider för bygglov är ett utbrett problem)

Efter decennier av kommunal vanvård drabbas Vaxholms hjärta av fatal infarkt?

Intresseväckande läsning på Alla Hjärtans Dag?

Enligt Vaxholms kommuns hemsida utgörs Vaxholms hjärta av kommunens centralt belägna kajer (se länk). Följaktligen är det mycket förvånande att Vaxholms kommun under flera decennier låtit detta hjärta förfalla i sådan omfattning att kajerna nu sönderfaller och fortsätter ner i sjön. I höstas uppstod plötsligt stora insjunkna infarktliknande slukhål i gatan längs gästhamnen. Kommunens tjänstemän skrämdes av dessa underjordiska händelser till att snabbt dra i den vaxholmska kommunala nödbromsen: ”- Vi stänger omgående ner allt vi kan”.

Trafiken omdirigerades, parkeringsplatser avstängdes och höststädningen av tätortens centrala gator uteblev till följd av ”brist på parkeringsplatser”. Efter någon månad svingade några politiker i tekniska nämnden sina magiska trollspön, och vips så behövdes inte nödbromsen längre och den avstängda gatan kunde strax före jul omgående återöppnas utan att några åtgärder av större betydelse vidtagits under mellantiden.

För att rädda Vaxholms hjärta fungerar det förmodligen inte heller att använda de hjärtstartare som kommunen stoltserar med på hemsidan (se länk).

Politiker bakom återöppningsbeslutet av gatan var under 1990-talet – ungefär när kajerna borde ha åtgärdats och underhållits – istället drivande i utförsäljningen av Vaxholms allmännyttiga bostadsbolag (se länk). Till kraftigt underpris (55 MSEK) avyttrade kommunen 1200 hyreslägenheter till det privatägda bostadsbolaget Tornet AB.

Några år efter köpet från Vaxholms kommun avyttrade fastighetsbolaget Tornet AB (se länk) det tidigare kommunala bostadsbolaget i Vaxholm i en affär där enbart vinsten motsvarande ungefär dubbla den köpeskilling Vaxholms kommun och därmed Vaxholms skattebetalare några år tidigare erhöll i betalning för bolaget. Den köpeskilling Tornet AB erhöll vid avyttringen bör följaktligen motsvara ungefär tre gånger det belopp Vaxholms kommun bara några år tidigare erhöll som betalning för samma bolag.

Flertalet av de hyresrätter som tidigare ägdes av det kommunala bostadsbolaget Vaxholmsbostäder har därefter omvandlats till bostadsrätter. Resterande cirka 340 hyresrätter har tvingats löpa gatlopp mellan olika fastighetsbolag. Bolag som Tornet , JM, Stena Fastigheter och Heimstaden är exempel på ägare till ett för varje överlåtelse krympande bestånd av hyresrätter i Vaxholm.

Cirka tio år efter kommunens avyttring av AB Vaxholmsbostäder återköpte Vaxholms kommun ett fåtal av de minst attraktiva av dessa hyresrätter till en kostnad motsvarande betydligt mer än halva den köpeskilling som kommunen ett decennium tidigare erhållit som betalning i samband med utförsäljningen av samtliga av det kommunala bostadsbolagets 1200 hyreslägenheter (se länk).

Som vanligt lysande kommunala affärer i Vaxholm, till gagn för alla bostadssökande vaxholmsbor och kommunal skattebetalare. NOT!

Det är märkligt att de politiskt ansvariga för så ”lysande kommunala affärer” fortfarande är tongivande i Vaxholms politiska nämnder och övriga politik, men det beror väl på det som en kompetent och rättskaffens tidigare politiker i Vaxholm skrev i sitt avskedsbrev till partivännerna inom Vaxholms då sedan länge största parti, ”- Det finns alldeles för många personer i Vaxholms inre kotterier som för samhällets bästa har ohälsosamt höga tankar om sin egen kompetens och förmåga”.

/Vaxholms hjärtevän

Länk till artikel om försäljnings av Vaxholmsbostäder i tidningen Fastighetsvärlden den 30 mars 1999

Länk till pressrelease från fastighetsbolaget Tornet AB angående försäljningen av AB Vaxholmsbostäder

Länk till artikel i Svenska Dagbladet den 8 maj 2008 angående Vaxholms kommuns återköp av hyresrätter

Länk till artikel i Svenska Dagbladet den 19 maj 2008 angående att bristen på bostäder orsakar personalbrist

Vaxholms kommun JO-anmäls ännu en gång

I den senaste utgåvan av lokaltidningen Skärgården (nr 4) den 27-28 januari 2022 (se länk) publiceras på sidan 9 en artikel där det framgår att Vaxholms kommuns bygglovsförvaltning ännu en gång har JO-anmälts.

Enligt artikeln har en vaxholmsbo JO-anmält Vaxholms kommun avseende handläggningstiden för bygglovsansökan. Anmälaren ”menar att kommunen generellt svarar alla bygglovsökande att det är sex månaders väntetid från att ansökan kommer in tills den tilldelas en handläggare. Det är en orimligt lång väntetid menar anmälaren och hänvisar till plan- och bygglagen som säger att beslut om bygglov ska fattas inom tio veckor.”

Kommungranskarna konstaterar att dessa och liknande problem funnits hos Vaxholms kommun under drygt 20 år, och det verkar trots kommunens återkommande löften om åtgärder inte bli bättre med tiden. Kommunen meddelade under hösten 2021 att man söker en ny chef för samhällsbyggnadsförvaltningen där bygglovsenheten ingår. Eftersom nuvarande chef innehaft befattningen sedan juni 2000 (följaktligen under drygt 20 år) föreligger i vart fall visst hopp om att vissa förbättringar kan komma att märkas i framtiden.

Kommunens interna rapport beställd av byggnadsnämnden efter krav från kommunrevisorerna och publicerad den 31 augusti 2020 (se länk) redovisar omfattande missförhållanden och katastrofalt dålig effektivitet inom Vaxholms bygglovsförvaltning. Vissa år har personalomsättningen inom bygglovsenheten varit över 30 procent, och ett år utökades personalstyrkan med 50 procent. Ändå ökade den genomsnittliga handläggningstiden för bygglov under samma år med 50 procent, trots att antalet lovärenden jämfört med året innan var oförändrat.

Bristerna inom Vaxholms kommun orsakade närmare hälften av de ärenden under åren 2004-2018 inom Stockholm Norrorts kommuner , där Justitieombudsmannen (JO) använde sitt kraftfullaste verktyg och uttalade allvarlig kritik mot respektive kommuns bygglovsenhet. Detta är synnerligen anmärkningsvärt eftersom Vaxholms kommun endast står för drygt tre procent av antalet invånare i Stockholm Norrort. Trots att Vaxholms befolkning endast utgör cirka 12 000 invånare av Stockholm Norrorts åtta kommuners sammanlagt cirka 393 000 invånare, avser sex av tretton ärenden med allvarlig JO-kritik under åren 2004-2018 missförhållanden inom Vaxholms kommun (se länk).

I maj 2019 riktade JO allvarlig kritik mot Vaxholms kommun i ett ärende där en sökande av bygglov utan anledning tvingades vänta i närmare 18 år innan kommunen beviljade bygglovsansökan inlämnad i början av juli 1998 (se länk). Trots att Vaxholms kommun i sitt beslut att bevilja ansökan om bygglov endast åberopar handlingar som sökanden inlämnade under år 1998, skyller kommunen ifrån sig och hävdar utan grund att en anledning till det extrema dröjsmålet är det saknats handlingar i ärendet. JO konstaterar att det åligger Vaxholms kommun att följa svensk lag och inte försöka lägga över ansvaret för den arton år långa handläggningstiden på en enskild lovsökande.

För ett tiotal år sedan utlokaliserades Vaxholms kommuns miljö- och hälsoenhet till Täby kommun (se länk). Sedan dess har klagomålen på enhetens verksamhet tills synes minskat markant. Det är förmodligen dags att följa efter med fler utlokaliseringar av Vaxholms kommuns i många avseenden dysfunktionella förvaltningsenheter. Förslagsvis utlokaliseras Vaxholms bygglovsenhet till grannkommunen Österåker, där kommunen enligt uppgift med god marginal uppfyller lagens krav på exempelvis handläggningstid, och de lovsökande till synes verkar ovanligt nöjda med bygglovsenhetens arbete.

/Mr Walker

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns samhällsbyggnadsförvaltning 2021-08-09

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns bygglovs- och GIS-enhet 2020-08-31

Länk till sammanställning av JO-ärenden under åren 2004-2018 i Stockholm Norrort med beslut om allvarlig kritik

Länk till artikel om Vaxholms kommuns kroniska personalbrist inom bygglovshandläggningen

Länk till artikel om bristande handlingskraft inom Vaxholms kommunstyrelse och kommunledning

Länk till artikel om att Vaxholms kommun för närvarande erbjuder alla sökande avgiftsfria bygglov

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 2021-09-24 (Stora brister inom Vaxholms förvaltning)

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 2021-09-18 (Långa ledtider för bygglov i Vaxholm)

Länk till artikel 1 i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 2020-11-26 (Rapport: Därför dröjer byggloven i Vaxholm)

Länk till artikel 2 i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 2020-11-26 (Kommunalrådet: Problemen har funnits under lång tid)

Länk till artikel 3 i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 2020-11-26 (Balkonger Brf Domaren)

Länk till artikel i Svenska Dagbladet den 2019-06-06 (Vaxholmsbo tvingades vänta på bygglov i 18 år)

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 2018-07-18 (Långa handläggningstider för bygglov är ett utbrett problem)

Visit Vaxholm NOT (Nätverket för Offentlig Tillsyn)

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

    Arkiv

    Kategorier

    Visit Vaxholm NOT (Nätverket för Offentlig Tillsyn)