Vaxholms kommun byter ut förvaltningsledningen och söker ny samhällsbyggnadschef!

Enligt en nyligen införd platsannons i tidningen Dagens Samhälle söker Vaxholms kommun en ny samhällsbyggnadschef. Sista ansökningsdag är den 5 december 2021.

Enligt platsannonsen avser kommunen tillsätta en tjänst med bland annat följande befattningsbeskrivning:

Huvudsakliga ansvarsområden och arbetsuppgifter:

  • Utifrån de politiskt uppsatta målen samt lagstiftning leda, följa upp och utveckla stadsbyggnadsförvaltningen.
  • Arbeta visionärt, strategiskt och systematiskt för att säkerställa hög kvalitet.
  • Leda förvaltningen tillsammans med dess ledningsgrupp och rapportera till kommunchefen. Coacha och stödja enhetscheferna i deras respektive uppdrag.
  • Proaktivt driva frågor i förvaltningen, nå resultat och satta mål samt säkerställa god service till invånare och företagare.
  • Säkerställa balans i förvaltningens ekonomi.
  • Medverka och driva för att skapa framdrift i initierade investeringsprojekt
  • Verka för att skapa mesta nytta av förvaltningens budget, genom effektiv styrning.
  • Ansvara för kommunikationen mot politiken och internt i förvaltningen.
  • Omvärldsbevaka och anpassa förvaltningen organisatoriskt till de utmaningar den står inför.
  • Verka för att stadsbyggnadsförvaltningen bygger, utvecklar och bevarar goda relationer såväl internt som externt.

Vem är du?
Du har en utbildningsbakgrund och yrkeserfarenhet inom fastighet/bygg/infrastruktur/stadsutveckling med god kunskap om hela stadsbyggnadsprocessen inklusive förvaltning – från ax till limpa.

Du är en engagerande och entusiasmerande chef som har många års erfarenhet av ett gott ledarskap inom liknande uppdrag och gärna inom en politiskt styrd verksamhet. Du är van att leda i förändring genom att skapa engagemang och delaktighet.

Du har erfarenhet av arbete med att utveckla processer och arbetssätt, att forma en effektiv organisation för att kunna möta verksamhetens behov. Din styrka ligger i samarbete och kommunikation med alla intressenter – inom och utom organisationen.

Visit Vaxholm NOT konstaterar med stor glädje och tillfredsställelse att kommunen tagit till sig stora delar av den kritik och de synpunkter som nätverket under lång tid framfört. I platsannonsen listar kommunen självklara egenskaper och kompetenser hos den person som förhoppningsvis tillträder befattningen.

Även om enbart ett fåtal av befattningsegenskaperna enligt annonsen infrias, t.ex. ”leda i enlighet med lagstiftning”, ”arbeta visionärt, strategiskt och systematiskt”, ”säkerställa hög kvalitet”, ”säkerställa god service till invånare och företagare”, ”säkerställa balans i förvaltningens ekonomi”, ”skapa mesta nytta av förvaltningens budget, genom effektiv styrning”, ”omvärldsbevaka och anpassa förvaltningen organisatoriskt till de utmaningar den står inför”, ”verka för att förvaltningen bygger, utvecklar och bevarar goda relationer såväl internt som externt”, ”är en engagerande och entusiasmerande chef”, ”styrkan ligger i samarbete och kommunikation med alla intressenter” samt ”vana att leda i förändring genom att skapa engagemang och delaktighet”, är sannolikheten hög att Vaxholms invånare inom kort kommer att märka tydliga förbättringar i kommunens information och agerande gentemot både enskilda invånare och allmänheten som helhet.

I artiklar som publicerats och länkats till på Visit Vaxholm NOT samt av de rapporter som redovisar de båda genomlysningar av samhällsbyggnadsförvaltningen som Vaxholms kommuns politiker och revisorer under senare år låtit genomföra (se förteckning över ett urval av artiklar nedan samt konsultrapporterna även i länk 1 och länk 2), framgår att nuvarande förvaltningsledning brister på samtliga dessa punkter.

Visit Vaxholm NOT önskar Vaxholms kommun stort lycka till med rekryteringsprocessen och ser med tillförsikt fram emot högre rättssäkerhet, kortare och lagenliga handläggningstider, förbättrat bemötande av lovsökande och andra berörda, en förvaltning som blir självfinansierande och inte felaktigt och i strid med tillämplig lagstiftning årligen belastar Vaxholms skattebetalare med bygglovsenhetens synnerligen anmärkningsvärda och djupt rotade ekonomiska underskott.

Länk till platsannons i Dagens Samhälle publicerad 2021-11-23

Länk till artikel om Vaxholms kommuns kroniska personalbrist inom bygglovshandläggningen

Länk till artikel om bristande handlingskraft inom Vaxholms kommunstyrelse och kommunledning

Länk till artikel om att Vaxholms kommun för närvarande erbjuder alla sökande avgiftsfria bygglov

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 2021-09-24 (Stora brister inom Vaxholms förvaltning)

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 2021-09-18 (Långa ledtider för bygglov i Vaxholm)

Länk till artikel 1 i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 2020-11-26 (Rapport: Därför dröjer byggloven i Vaxholm)

Länk till artikel 2 i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 2020-11-26 (Kommunalrådet: Problemen har funnits under lång tid)

Länk till artikel 3 i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 2020-11-26 (Balkonger Brf Domaren)

Länk till artikel i Svenska Dagbladet den 2019-06-06 (Vaxholmsbo tvingades vänta på bygglov i 18 år)

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 2018-07-18 (Långa handläggningstider för bygglov är ett utbrett problem)

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns samhällsbyggnadsförvaltning 2021-08-09

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns bygglovs- och GIS-enhet 2020-08-31

Länk till sammanställning av JO-ärenden under åren 2004-2018 i Stockholm Norrort med beslut om allvarlig kritik

Undermålig rättssäkerhet i Vaxholm jämfört med övriga norrortskommuner

Inom Vaxholms kommuns bygglovsenhet råder med hänsyn till folkmängden ungefär elva gånger sämre rättssäkerhet i jämförelse med de inom Stockholms Norrort båda kommunerna med näst sämst rättssäkerhet, nämligen Österåker och Upplands Väsby.

Ovanstående påstående baseras på att Justitieombudsmannen under åren 2004-2018 riktat allvarlig kritik mot byggnadsnämnden och bygglovsförvaltningen i Vaxholm i sex olika ärenden. Under samma femtonårsperiod uttalade Justitieombudsmannen kritik mot de övriga sju norrortskommunerna i sammanlagt sju ärenden. Det innebär att trots att Vaxholms kommun i december 2018 endast utgjorde 3 procent av befolkningsunderlaget i Stockholm Norrort, så är kommunen föremål för nära hälften, 46 procent, av den allvarliga kritik som Justitieombudsmannen under åren 2004-2018 riktade mot kommunerna i Stockholm Norrort.

De båda kommunerna Österåker och Upplands Väsby mottog allvarlig kritik från Justitieombudsmannen i vardera två ärenden under den aktuella femtonårsperioden, medan kommunerna Solna och Vallentuna klarade sig helt från allvarlig JO-kritik under dessa år. Övriga norrortskommuner mottog under åren 2004-2018 allvarlig kritik från Justitieombudsmannen vid vardera ett enda tillfälle.

Täby kommun med ungefär sex gånger så stor befolkning och i genomsnitt dubbelt så många bygglovsärenden per år jämfört med Vaxholms kommun, mottog allvarlig kritik från Justitieombudsmannen vid endast ett tillfälle under den tidsperiod under vilken Justitieombudsmannen riktade allvarlig kritik mot Vaxholms bygglovsförvaltning i sex ärenden.

Detta sätt att mäta rättssäkerheten inom en kommuns förvaltning är självfallet inte garanterat rättvisande. Det är ändå ett för alla kontrollerbart, enkelt och objektivt sätt att bedöma rättssäkerheten utifrån Justitieombudsmannens perspektiv. I fallet med Vaxholms kommuns bygglovsenhet, som under den aktuella mätperioden orsakat nästan hälften av sammanlagt tretton ärenden där JO uttalat allvarlig kritik mot enskilda norrortskommuner, samtidigt som Vaxholms kommun endast står för drygt tre procent av befolkningsunderlaget i den berörda populationen, är det svårt att komma fram till något annat än en enda mycket tydlig slutsats; rättssäkerheten är betydligt sämre för boende i Vaxholm än för boende i de övriga sju norrortskommunerna.

I sammanhanget bör uppmärksammas att det är en mycket liten andel av alla lovärenden med felhantering hos kommunerna som anmäls till Justitieombudsmannen. Många känner inte till möjligheten att klaga hos JO, och andra anser det inte vara värt besväret eftersom kritik från Justitieombudsmannen ändå inte ändrar på det som JO kritiserar. Vaxholms kommun konstaterar exempelvis endast att allvarlig kritik från Justitieombudsmannen varken är skadeståndsgrundande (vilket sannolikt utgör ytterligare ett felaktigt påstående från kommunens sida) eller förändrar de förhållanden som JO kritiserar. Kommunens inställning är följaktligen att JO-kritiken inte är så mycket att bry sig om, och att kommunen utan inblandning från utomstående istället sköter sin myndighetsutövning på det sätt som kommunen finner lämpligast.

Trots den i sammanhanget översvallande allvarliga kritik som Justitieombudsmannen under de senaste sexton åren riktat mot Vaxholms kommuns bygglovsförvaltning har kommunen till följd av denna kritik inte vidtagit några förbättrande åtgärder.

Sammanställning av JO-ärenden under åren 2004-2018 i Stockholm Norrort med beslut om allvarlig kritik

Intern rapport avslöjar omfattande brister inom Vaxholms bygglovsförvaltning

Enligt uppgifter i en intern rapport publicerad den 31 augusti 2020 fördubblades under 2018 antalet bygglovshandläggare som arbetade inom Vaxholms kommuns bygglovsenhet. Trots att antalet handläggningsärenden var i stort sett oförändrade jämfört med året före, fick denna synnerligen omfattande och kostsamma förstärkning av enhetens handläggningskapacitet endast till resultat att bygglovsenhetens redan olagligt långa handläggningstider i genomsnitt istället förlängdes med ytterligare 50 procent.

I rapporten presenteras resultatet av en undersökning och genomlysning av Vaxholms kommuns bygglovs- och GIS-enhets verksamhet. Det är kommunstyrelsen som beställt undersökningen efter att missförhållandena inom bygglovs- och GIS-enheten pågått under många år utan att kunna lösas.

Länk till rapport om Genomlysning av Vaxholms kommuns bygglovs- och GIS-enhet.

Vaxholms kommuns nyanställda förvaltningsjurist bröt mot lagstadgad informations- och sanningsplikt

En vaxholmsbo rådfrågade kommunen om det utöver offentlighetsprincipen finns några svenska lagar som kan åberopas för att få tillgång till kommunens handlingar gällande ett visst ärende där vaxholmsbon är berörd.

Kommunens förvaltningsjurist svarade att hen inte känner till några sådana lagrum utöver offentlighetsprincipen och GDPR. Tidigare hade förvaltningsjuristen vägrat lämna ut flera handlingar till frågeställaren, med hänvisning till att de inte utgör allmänna handlingar och därmed inte kan utlämnas stöd av offentlighetsprincipen.

Frågeställaren kontaktade då en advokat som förklarade att en enskild person som berörs av ett kommunalt ärende har rätt att få del av alla handlingar i ärendet. Bestämmelsen kallas för parts- och aktinsyn och stadgas av såväl Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna som den svenska förvaltningslagen.

Genom att kommunens förvaltningsjurist utelämnade denna för frågeställaren väsentliga information bröt förvaltningsjuristen även mot såväl informationsplikten som sanningsplikten som framgår av den svenska förvaltningslagen. De begärda handlingarna lämnades heller aldrig ut av kommunen till frågeställaren.

Förvaltningsjuristen har avlagt juristexamen vid Stockholms universitet och arbetade före anställningen hos Vaxholms kommun under tre år som förberedande jurist vid Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt i Stockholm. Det förefaller osannolikt att förvaltningsjuristen inte kände till eller hade glömt bort att frågeställaren enligt förvaltningslagens lagtext om partsinsyn har rätt att få del av samtliga handlingar i det aktuella ärendet.

Dokumentationen kommer att publiceras senare.

Vaxholms kommun bröt mot offentlighetsprincipen för att förhindra avslöjande av tidigare missförhållanden inom kommunen

Bygglovschefen i Vaxholm vägrade 2017 att lämna ut flygbilder som visade en del av kommunen. Tjänstemannen hänvisade felaktigt till upphovsrätten som grund för att vägra lämna ut flygbilderna. Offentlighetsprincipen framgår av en av Sveriges grundlagar och väger normalt tyngre än upphovsrättslagen. Bygglovschefen skulle ha lämnat ut flygbilderna och samtidigt meddelat begräsningar avseende hur den som mottog materialet kunde använda bilderna. Exempelvis att flygbilderna inte får användas i kommersiellt syfte.

Genom att bygglovschefen under lång tid vägrade att lämna ut flygbilderna hindrade kommunen en kommunmedlem från att lämna in bilderna som bevismaterial i ett pågående domstolsärende mot kommunen.

När bygglovschefen slutat ändrade kommunen inställning, och sommaren 2019 meddelade kommunen att alla de efterfrågade flygbilderna kommer att utlämnas. Då var domstolsärendet för länge sedan avgjort till kommunens fördel.

Dokumentation av ärendet kommer att publiceras senare.

Vaxholmsbo fick utan anledning vänta 18 år på kommunens besked om beviljat bygglov

En företagare i Vaxholms kommun fick vänta 18 år på kommunen för att få bygglov. Kommunen dröjde från juli1998 till februari 2016 innan bygglovet godkändes helt i enlighet med den ursprungliga ansökan. Under den 18 år långa väntetiden förbjöd Vaxholms kommun företagaren att använda fastigheten på det sätt som var avsikten med företagarens köp av fastigheten.

Länk till reportage av SVT

Länk till artikel i DN den 6 juni 2019

Länk till artikel i lokaltidningen Mitt i Södra Roslagen den 4 juni 2019

Ytterligare dokumentation av ärendet kommer att publiceras senare.

Vänskapskorruption inom Vaxholms kommuns byggnadsnämnd?

Enligt en artikel i lokaltidningen Skärgården den 31 augusti 2018 är det sannolikt att vänskapskorruption förekommer inom Vaxholms kommuns byggnadsnämnd.

Eftersom i stort sett alla politiker i Vaxholms kommun är fritidspolitiker och saknar sak- och yrkeskunskaper inom sina respektive politiska uppdrag följer de politiska besluten så gott som alltid förvaltningens och tjänstemännens beslutsförslag. Även om det i många ärenden är uppenbart att även tjänstemännen saknar tillräcklig kunskap för att rättssäkra beslut ska fattas så är sannolikheten större för rätt beslut än om avgörandet helt överlåts till den politiska nämnden.

Mot ovanstående bakgrund är det synnerligen anmärkningvärt att byggnadsnämnden i Vaxholm under åren 2011 till 2017 frångått detta tillvägagångssätt endast vid ett enda tillfälle. Det anmärkningsvärda är att beslutet avser en bygglovsansökan från en av de politiska partikamraterna till byggnadsnämndens ordförande Lars Wessberg.

Se artikel nedan.

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 31 augusti 2018

Vaxholms kommun straffar olagligen vaxholmsbo som tidigare friats för samma åtgärd

I december 2016 beslutade Vaxholms kommun i ett tillsynsärende att förelägga en vaxholmsbo att riva ett uthus och avflytta flera byggbodar som uppställs på en fastighet inom kommunen.

Både uthus och byggbodar hade uppförts under ett på fastigheten sex år tidigare pågående byggprojekt, för vilket kommunen beviljat bygglov. Efter klagomål från grannar hade kommunen i ett tillsynsärende under november och december 2010 friat vaxholmsbon genom att besluta att inte ingripa.

Enligt Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna samt den svenska Rättegångsbalken är det inte tillåtet att bestraffa någon två gånger för samma lagöverträdelse. Bestämmelsen innebär också att den som en gång friats för en påstådd lagöverträdelse inte senare får fällas för samma påstådda överträdelse.

Även om lagtexterna i Europakonventionen och Rättegångsbalken om förbud mot dubbel bestraffning till synes avser rättegångsprövning, finns en mängd rättsfall från Europadomstolen som visar att denna lagstiftning även gäller vid kommuners myndighetsutövning. Följaktligen utgör Vaxholms kommuns andra prövning under 2016 av vaxholmsbons påstådda överträdelser ett brott mot Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, eftersom personen redan i december 2010 friades för dessa av kommunen påstådda överträdelser.

I sammanhanget bör noteras att det är två olika grannar under olika tidsperioder boende i samma enfamiljsvilla, som under 2010 respektive 2016 framför samma klagomål till kommunen. Vid båda tillfällena resulterar grannarnas klagomål i att kommunen inleder ett tillsynsärende. Tillsynsärendet under 2010 slutfördes följaktligen med att kommunen friade vaxholmsbon genom att besluta att inte ingripa.

Under 2016 försäljs sedan de klagande grannarnas fastighet, och under hösten 2016 inkommer till kommunen nya klagomål från de nyinflyttade grannarna. Det visar sig vara samma klagomål som den förre ägaren av samma villafastighet framfört till kommunen sex år tidigare. I strid med tillämplig lagstiftning inleder kommunen då ett nytt tillsynsärende avseende samma förhållanden på den berörda fastigheten, vilka kommunen enligt ovan redan sex år tidigare slutbehandlat i ett annat tillsynsärende. Självfallet är de nya grannarna väl insatta i förhållandena på den av klagomålen berörda fastigheten redan innan de förvärvar sin nya bostad. De nya grannarna har inför förvärvet också blivit informerade eller borde i vart fall blivit informerade av säljaren angående kommunens under 2010 slutförda tillsynsärende.

Dokumentation av ärendet kommer att publiceras senare.

Under flera år tvingades företagaren som öppnade både restaurang och butik uthärda Vaxholms kommuns senfärdighet

Till följd av Vaxholms kommuns bygglovsenhets långsamma handläggning, ändrade, felaktiga och lagstridiga beslut tvingades en välrenommerad restaurangägare och butiksinnehavare i kommunen under flera år vänta med att starta ny verksamhet i Vaxholm.

De onödiga påfrestningar och den stress kommunen under dessa år utsatte restaurangägaren för har orsakat livsvarig sjukdom.

När kommunen efter flera års motsägelsefulla, otydliga och över tiden ändrade beslut, till slut avslutade handläggningen och beviljade bygglov, kunde restaurangägaren äntligen förverkliga sina planer och öppna både restaurang och butik.

Anmärkningsvärt misstag av Vaxholms miljö- och hälsoenhet försenade restaurangens öppning med flera veckor

Dagen innan restaurangen i centrala Vaxholm med pompa och ståt skulle skulle öppna, ringde inspektören från Vaxholms miljö- och hälsoenhet och meddelade att enheten begått ett misstag som godkänt ritningarna över restaurangköket. Detta måste därmed rättas till innan restaurangen kunde öppna.

Restaurangägaren som byggt köket enligt de ritningar kommunen godkänt, tvingades avblåsa invigningen och bygga om restaurangköket för 350 000 kronor innan restaurangen av kommunen tilläts öppna betydligt senare än planerat.

När företagarföreningen senare informerade Vaxholms kommunalråd om kommunens misstag och de ekonomiska följderna av detta, blev kommentaren – ”Tur att krögaren inte ställde kommunen till svars, vi hade med stor säkerhet tvingats betala skadestånd”.

Visit Vaxholm NOT (Nätverket för Offentlig Tillsyn)

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

    Arkiv

    Kategorier

    Visit Vaxholm NOT (Nätverket för Offentlig Tillsyn)