Silly season i vaxholmspolitiken?

Inom proffsfotboll återkommer varje år vissa i förväg fastställda tider med spelarövergångar mellan olika lag och ligor. Utomstående betraktare kan många gånger överraskas av spelarövergångar som sker i sista stund innan transferfönstret åter stängs. Med ursprung i Storbritannien kallas av denna anledning sådana transferperioder ofta för ”silly season” (se länk). Benämningen har sitt ursprung i brittisk politik och avser ursprungligen tiden när parlamentet var stängt. Inom idrotten förekommer transferfönster numera flera gånger per år, och är förknippade med ryktesspridning och ibland överraskande spelarövergångar.

En av ditt eget lags bästa spelare kan under eller strax efter ”silly season” i nästa match plötsligt återfinnas i motståndarlagets laguppställning. Ett bra exempel är spanska Barcelona FC som i den spanska ligan La Liga numera ställs mot Atletico Madrid med den uruguayanska före detta Barcelona-spelaren Luis Suárez, och i Champions League mot franska PSG med de tidigare Barcelona-spelarna Leo Messi och Neymar.

I lilla Vaxholm pågår sedan ett par decennier betydligt mer omväxlande och helt oförutsägbara parti- och politikerväxlingar än det gör inom idrotten. Ena mandatperioden är den största partilaget (M) så dominerande att det istället uppstår interna partikamper, och olika falanger inom samma parti ställs helt öppet och osminkat mot varandra i kommunfullmäktige. Under nästkommande mandatperiod presenteras istället ett helt nytt lag (wp), som efter bara en fullmäktigesäsong/mandatperiod blir det mäktigaste laget inom Vaxholms kommunalpolitik. Det tidigare dominerande laget förpassas till reservbänken. Kring dessa båda mest framträdande politiska partilag gör de övriga lagen allt för att få vara med och lira och ibland få ”låna bollen”, och kan för att ”komma till skott” till och med tänka sig att bilda ett hybridlag trots att spelarna kommer från helt olika lagkulturer och spelstrategier. Det blir oftast inte särskilt framgångsrika konstellationer med gott om märkliga resultat. Oheliga allianser och sidbyten mellan höger och vänster planhalva tillhör vanligheterna. Även under pågående säsong sker utfrysning av lagdelar, avhopp och lagbyten inom flertalet partier. Inför höstens val i år tillkommer nya oförutsägbara och oprövade partilag med uttalad ambition att ta ett ledarskap genom att påstå att alla andra lag ”spelar mot fel mål”.

På det individuella planet sker åtskilliga spelarövergångar inom vaxholmspolitiken. Politikspelare hoppar över till motståndarsidan, och spelare som vid förra fullmäktige var med i det egna ”laget” spelar nu för motståndarsidan (se länk). Spelare som inte följer lagledningens (läs partiledningens) instruktioner blir utfrysta och tvingas återlämna partitröjan. Nya oprövade spelare värvas att fylla tomrummet efter spelare som på detta sätt avpolletterats.

Kommungranskarna spelar Mikael Wiehes och Hoola Bandoolas ”Vem i hela världen kan man lita på?”, och funderar över om åtminstone en av anledningarna till det kaos som råder inom Vaxholms kommuns förvaltningar sannolikt är den väldokumenterade och uppenbart skadliga politiska ombytligheten?

En såväl kapp- som återvändande spelare i vaxholmspolitiken
var idealbefriad och på den politiska makten alltför sniken
att både byta politiskt parti
och bli obunden vilde fri
tillhör säkert vardagen i den bestående vaxholmskalabaliken

/Frans G Fredriksson

Länk till artikel om vaxholmspolitiken i Lokaltidningen Kanalen den 22 februari 2022

Artikel i Lokaltidningen Kanalen den 22 februari 2022

Vaxholms kommun slår nya bottenrekord för handläggning av bygglovsansökningar

På Vaxholms kommuns hemsida (se länk) informerar kommunen att det för närvarande tar minst sex månader från att en ansökan om bygglov inlämnas, tills en handläggare utses och handläggningen av ansökan kan påbörjas.

Enligt plan- och bygglagen ska kommunen handlägga en ansökan om bygglov samt fatta beslut senast tio veckor efter att en komplett ansökan inlämnats till kommunen.

Om något saknas i en ansökan om bygglov måste kommunen begära in kompletteringar senast tre veckor efter att ansökan ursprungligen inlämnades till kommunen.

När det finns särskilt stora behov att utreda förutsättningarna för att bevilja en ansökan om bygglov har kommunen rätt att förlänga handläggningstiden med ytterligare högst tio veckor innan beslut ska meddelas sökanden. Verkliga behov av att förlänga handläggningstiden på detta sätt förkommer mycket sällan, och måste meddelas sökanden under de inledande tio veckorna efter att en komplett ansökan inlämnats.

Av betydelse i sammanhanget är att när Vaxholms kommun inte meddelar beslut avseende en inlämnad ansökan om bygglov senast tio veckor efter att ansökan är komplett, reduceras bygglovsavgiften med en femtedel för varje veckas försening från kommunens sida. Det innebär att hela bygglovsavgiften bortfaller för sökanden så snart kommunens beslut blir mer än fyra veckor försenat. Enligt kommunens besked (se länk) tar det i nuläget minst 26 veckor innan handläggningen av en ansökan ens påbörjas.

Enligt plan- och bygglagen ska en kommuns verksamhet inom bygglovshandläggning bära sina egna kostnader och följaktligen ska avgifterna som de sökande sammantaget betalar täcka kostnaderna för hela bygglovsverksamheten. Eftersom Vaxholms kommun enligt ovan indirekt medger (se länk) att de sökande för närvarande inte behöver betala bygglovsavgiften till följd av de bedrövligt långa handläggningstiderna, är det istället Vaxholms skattebetalare som betalar notan för bygglovsenhetens verksamhet.

Det är följaktligen du som skattebetalare i Vaxholms kommun som drabbas av kommunens mångåriga oförmåga att bedriva normal och lagstadgad bygglovshandläggning. Nyligen har en vaxholmsbo anmält Vaxholms kommun till Justitieombudsmannen just till följd av Vaxholms kommuns anmärkningsvärt långa handläggningstider för ansökningar om bygglov.

Tilläggas bör att Vaxholms kommun under mer än 20 år löpande haft olagligt långa handläggningstider för bygglov, och under samma tidsperiod bortförklarat detta med främst personalvakanser. Om en brist i en organisation oförändrat pågår under mer än 20 år beror det helt uppenbart inte på ”personalvakanser” utan är ett bevis på kommunledningens inkompetens och obefintliga ledningsförmåga.

På samma sätt som Vaxholms kommuns miljö- och hälsoskyddskontor för mer än tio år sedan utlokaliserades till Täby kommun (se länk), föreslår kommungranskarna att Vaxholms kommuns bygglovsenhet utlokaliseras till Österåkers kommun. I Österåkers kommun har bygglovshanteringen under lång tid fungerat mer normalt, och de båda kommunerna har i många andra avseenden liknande bebyggelse och naturvärden att skydda, bevara och utveckla.

Under senare år har delar av Vaxholms kommuns äldreomsorg till följd av kommunens bristfälliga planeringsförmåga utlokaliserats till Vallentuna kommun dit flera seniora medborgare ofrivilligt flyttats av kommunen. Vaxholmsbor i behov av längre rehabiliteringsboende efter sjukvård har av Vaxholms kommun placerats i ”närbelägna” Flemingsberg! Följaktligen pågår redan en välbebehövlig utlokalisering av Vaxholms kommuns förvaltningsverksamheter, men det är hög tid att ta ett helhetsgrepp och utflytta samtliga förvaltningar och kommunens politiska verksamheter. Fullmäktige håller redan sina möten i Kronängsskolans aula, så när alla Vaxholms kommunverksamheter fungerar på ett godtagbart sätt i andra norrortskommuners regi, kan kommunhuset rivas och ge plats åt nya bostäder på samma sätt som för närvarande pågår med Norrbergsskolan markområde.

I juni 2019 uppmärksammades i svensk media att handläggningen av ett bygglovsärende hos Vaxholms kommun helt utan anledning pågått under närmare arton år innan ansökan beviljades. De ansökningshandlingar som kommunen åberopar som grund för beslutet att bevilja ansökan inlämnades till kommunen redan under ansökningsåret 1998.

Arton år är naturligtvis ett till och med för Vaxholms kommun synnerligen nedsvärtande svenskt rekord i lång handläggningstid avseende ett enkelt bygglov. Att kommunen några år senare tvingas erkänna att även den genomsnittliga handläggningstiden för alla ansökningar om bygglov för närvarande överstiger åtta månader är ett nytt mycket belastande svensk rekord som följaktligen innehas av Vaxholms kommun.

Under pågående OS i Kina har svenska olympiska kommittén en målsättning att våra svenska idrottare ska vinna femton medaljer. Hur många rekord siktar Vaxholms kommun på att inneha i den kommunala kalkonligan? Tveklöst ligger Vaxholms kommuns bygglovs- och samhällsbyggnadsenhet bra till för att bärga denna klandervärda titel till Vaxholm.

/Mr Walker

Länk till information om bygglovshandläggningen på Vaxholms kommuns hemsida den 10 februari 2022

Länk till artikel om ny anmälan till Justitieombudsmannen avseende Vaxholms kommuns bygglovshandläggning

Länk till Vaxholms miljö- och hälsoskyddsenhet som utlokaliserats till Täby kommun

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns samhällsbyggnadsförvaltning 2021-08-09

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns bygglovs- och GIS-enhet 2020-08-31

Länk till sammanställning av JO-ärenden under åren 2004-2018 i Stockholm Norrort med beslut om allvarlig kritik

Länk till artikel om Vaxholms kommuns kroniska personalbrist inom bygglovshandläggningen

Länk till artikel om bristande handlingskraft inom Vaxholms kommunstyrelse och kommunledning

Länk till artikel om att Vaxholms kommun för närvarande erbjuder alla sökande avgiftsfria bygglov

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 2021-09-24 (Stora brister inom Vaxholms förvaltning)

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 2021-09-18 (Långa ledtider för bygglov i Vaxholm)

Länk till artikel 1 i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 2020-11-26 (Rapport: Därför dröjer byggloven i Vaxholm)

Länk till artikel 2 i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 2020-11-26 (Kommunalrådet: Problemen har funnits under lång tid)

Länk till artikel 3 i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 2020-11-26 (Balkonger Brf Domaren)

Länk till artikel i Svenska Dagbladet den 2019-06-06 (Vaxholmsbo tvingades vänta på bygglov i 18 år)

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 2018-07-18 (Långa handläggningstider för bygglov är ett utbrett problem)

Efter decennier av kommunal vanvård drabbas Vaxholms hjärta av fatal infarkt?

Intresseväckande läsning på Alla Hjärtans Dag?

Enligt Vaxholms kommuns hemsida utgörs Vaxholms hjärta av kommunens centralt belägna kajer (se länk). Följaktligen är det mycket förvånande att Vaxholms kommun under flera decennier låtit detta hjärta förfalla i sådan omfattning att kajerna nu sönderfaller och fortsätter ner i sjön. I höstas uppstod plötsligt stora insjunkna infarktliknande slukhål i gatan längs gästhamnen. Kommunens tjänstemän skrämdes av dessa underjordiska händelser till att snabbt dra i den vaxholmska kommunala nödbromsen: ”- Vi stänger omgående ner allt vi kan”.

Trafiken omdirigerades, parkeringsplatser avstängdes och höststädningen av tätortens centrala gator uteblev till följd av ”brist på parkeringsplatser”. Efter någon månad svingade några politiker i tekniska nämnden sina magiska trollspön, och vips så behövdes inte nödbromsen längre och den avstängda gatan kunde strax före jul omgående återöppnas utan att några åtgärder av större betydelse vidtagits under mellantiden.

För att rädda Vaxholms hjärta fungerar det förmodligen inte heller att använda de hjärtstartare som kommunen stoltserar med på hemsidan (se länk).

Politiker bakom återöppningsbeslutet av gatan var under 1990-talet – ungefär när kajerna borde ha åtgärdats och underhållits – istället drivande i utförsäljningen av Vaxholms allmännyttiga bostadsbolag (se länk). Till kraftigt underpris (55 MSEK) avyttrade kommunen 1200 hyreslägenheter till det privatägda bostadsbolaget Tornet AB.

Några år efter köpet från Vaxholms kommun avyttrade fastighetsbolaget Tornet AB (se länk) det tidigare kommunala bostadsbolaget i Vaxholm i en affär där enbart vinsten motsvarande ungefär dubbla den köpeskilling Vaxholms kommun och därmed Vaxholms skattebetalare några år tidigare erhöll i betalning för bolaget. Den köpeskilling Tornet AB erhöll vid avyttringen bör följaktligen motsvara ungefär tre gånger det belopp Vaxholms kommun bara några år tidigare erhöll som betalning för samma bolag.

Flertalet av de hyresrätter som tidigare ägdes av det kommunala bostadsbolaget Vaxholmsbostäder har därefter omvandlats till bostadsrätter. Resterande cirka 340 hyresrätter har tvingats löpa gatlopp mellan olika fastighetsbolag. Bolag som Tornet , JM, Stena Fastigheter och Heimstaden är exempel på ägare till ett för varje överlåtelse krympande bestånd av hyresrätter i Vaxholm.

Cirka tio år efter kommunens avyttring av AB Vaxholmsbostäder återköpte Vaxholms kommun ett fåtal av de minst attraktiva av dessa hyresrätter till en kostnad motsvarande betydligt mer än halva den köpeskilling som kommunen ett decennium tidigare erhållit som betalning i samband med utförsäljningen av samtliga av det kommunala bostadsbolagets 1200 hyreslägenheter (se länk).

Som vanligt lysande kommunala affärer i Vaxholm, till gagn för alla bostadssökande vaxholmsbor och kommunal skattebetalare. NOT!

Det är märkligt att de politiskt ansvariga för så ”lysande kommunala affärer” fortfarande är tongivande i Vaxholms politiska nämnder och övriga politik, men det beror väl på det som en kompetent och rättskaffens tidigare politiker i Vaxholm skrev i sitt avskedsbrev till partivännerna inom Vaxholms då sedan länge största parti, ”- Det finns alldeles för många personer i Vaxholms inre kotterier som för samhällets bästa har ohälsosamt höga tankar om sin egen kompetens och förmåga”.

/Vaxholms hjärtevän

Länk till artikel om försäljnings av Vaxholmsbostäder i tidningen Fastighetsvärlden den 30 mars 1999

Länk till pressrelease från fastighetsbolaget Tornet AB angående försäljningen av AB Vaxholmsbostäder

Länk till artikel i Svenska Dagbladet den 8 maj 2008 angående Vaxholms kommuns återköp av hyresrätter

Länk till artikel i Svenska Dagbladet den 19 maj 2008 angående att bristen på bostäder orsakar personalbrist

Vaxholms kommun JO-anmäls ännu en gång

I den senaste utgåvan av lokaltidningen Skärgården (nr 4) den 27-28 januari 2022 (se länk) publiceras på sidan 9 en artikel där det framgår att Vaxholms kommuns bygglovsförvaltning ännu en gång har JO-anmälts.

Enligt artikeln har en vaxholmsbo JO-anmält Vaxholms kommun avseende handläggningstiden för bygglovsansökan. Anmälaren ”menar att kommunen generellt svarar alla bygglovsökande att det är sex månaders väntetid från att ansökan kommer in tills den tilldelas en handläggare. Det är en orimligt lång väntetid menar anmälaren och hänvisar till plan- och bygglagen som säger att beslut om bygglov ska fattas inom tio veckor.”

Kommungranskarna konstaterar att dessa och liknande problem funnits hos Vaxholms kommun under drygt 20 år, och det verkar trots kommunens återkommande löften om åtgärder inte bli bättre med tiden. Kommunen meddelade under hösten 2021 att man söker en ny chef för samhällsbyggnadsförvaltningen där bygglovsenheten ingår. Eftersom nuvarande chef innehaft befattningen sedan juni 2000 (följaktligen under drygt 20 år) föreligger i vart fall visst hopp om att vissa förbättringar kan komma att märkas i framtiden.

Kommunens interna rapport beställd av byggnadsnämnden efter krav från kommunrevisorerna och publicerad den 31 augusti 2020 (se länk) redovisar omfattande missförhållanden och katastrofalt dålig effektivitet inom Vaxholms bygglovsförvaltning. Vissa år har personalomsättningen inom bygglovsenheten varit över 30 procent, och ett år utökades personalstyrkan med 50 procent. Ändå ökade den genomsnittliga handläggningstiden för bygglov under samma år med 50 procent, trots att antalet lovärenden jämfört med året innan var oförändrat.

Bristerna inom Vaxholms kommun orsakade närmare hälften av de ärenden under åren 2004-2018 inom Stockholm Norrorts kommuner , där Justitieombudsmannen (JO) använde sitt kraftfullaste verktyg och uttalade allvarlig kritik mot respektive kommuns bygglovsenhet. Detta är synnerligen anmärkningsvärt eftersom Vaxholms kommun endast står för drygt tre procent av antalet invånare i Stockholm Norrort. Trots att Vaxholms befolkning endast utgör cirka 12 000 invånare av Stockholm Norrorts åtta kommuners sammanlagt cirka 393 000 invånare, avser sex av tretton ärenden med allvarlig JO-kritik under åren 2004-2018 missförhållanden inom Vaxholms kommun (se länk).

I maj 2019 riktade JO allvarlig kritik mot Vaxholms kommun i ett ärende där en sökande av bygglov utan anledning tvingades vänta i närmare 18 år innan kommunen beviljade bygglovsansökan inlämnad i början av juli 1998 (se länk). Trots att Vaxholms kommun i sitt beslut att bevilja ansökan om bygglov endast åberopar handlingar som sökanden inlämnade under år 1998, skyller kommunen ifrån sig och hävdar utan grund att en anledning till det extrema dröjsmålet är det saknats handlingar i ärendet. JO konstaterar att det åligger Vaxholms kommun att följa svensk lag och inte försöka lägga över ansvaret för den arton år långa handläggningstiden på en enskild lovsökande.

För ett tiotal år sedan utlokaliserades Vaxholms kommuns miljö- och hälsoenhet till Täby kommun (se länk). Sedan dess har klagomålen på enhetens verksamhet tills synes minskat markant. Det är förmodligen dags att följa efter med fler utlokaliseringar av Vaxholms kommuns i många avseenden dysfunktionella förvaltningsenheter. Förslagsvis utlokaliseras Vaxholms bygglovsenhet till grannkommunen Österåker, där kommunen enligt uppgift med god marginal uppfyller lagens krav på exempelvis handläggningstid, och de lovsökande till synes verkar ovanligt nöjda med bygglovsenhetens arbete.

/Mr Walker

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns samhällsbyggnadsförvaltning 2021-08-09

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns bygglovs- och GIS-enhet 2020-08-31

Länk till sammanställning av JO-ärenden under åren 2004-2018 i Stockholm Norrort med beslut om allvarlig kritik

Länk till artikel om Vaxholms kommuns kroniska personalbrist inom bygglovshandläggningen

Länk till artikel om bristande handlingskraft inom Vaxholms kommunstyrelse och kommunledning

Länk till artikel om att Vaxholms kommun för närvarande erbjuder alla sökande avgiftsfria bygglov

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 2021-09-24 (Stora brister inom Vaxholms förvaltning)

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 2021-09-18 (Långa ledtider för bygglov i Vaxholm)

Länk till artikel 1 i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 2020-11-26 (Rapport: Därför dröjer byggloven i Vaxholm)

Länk till artikel 2 i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 2020-11-26 (Kommunalrådet: Problemen har funnits under lång tid)

Länk till artikel 3 i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 2020-11-26 (Balkonger Brf Domaren)

Länk till artikel i Svenska Dagbladet den 2019-06-06 (Vaxholmsbo tvingades vänta på bygglov i 18 år)

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 2018-07-18 (Långa handläggningstider för bygglov är ett utbrett problem)

Vaxholms kommun prioriterar jämställdhet?

På Vaxholms kommuns hemsida presenterar kommunalrådet och kommunchefen ett projekt där kommunen ska lära sig arbeta mer ”jämställt” (se länk). Enligt kommunens företrädare innebär detta att kommunen ska likabehandla alla, oavsett om du är flicka eller pojke, man eller kvinna.

Enligt presentationen deltar Vaxholms kommun av denna anledningen i ett ”modellprojekt” som initierats av organisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR). Vaxholms kommun arbetar tillsammans med de ”närbelägna” kommunerna Kramfors och Örnsköldsvik, där Örnsköldsvik är ”mentorkommun” som redan genomgått processen.

För oss som kommungranskare förefaller detta som ett försök att odla känsliga orkidéer i ett torrlagt ökenlandskap alternativt på en kall glaciär i Antarktis, eller påbörja återuppbyggnadsarbetet av en till grunden nedbrunnen byggnad med en ”schysst målarfärg” och pensel.

Vaxholms kommun har sedan länge uppenbara och överväldigande problem inom i stort sett alla kommunens förvaltningar. Sedan många år haglar klagomålen in från barn och föräldrar på kommunens skolor (se länk), liksom från boende och anhöriga inom kommunens äldreboenden (se länk). Inom bygglovsförvaltningen har kommunens fastighetsägare sedan länge tvingats ge upp allt hopp om att inom rimlig tid få hjälp med sina ansökningar om bygglov och tillstånd. I centrala Vaxholm finns ofta nästan fler orange omdirigeringsskyltar än ordinarie vägskyltar (se länk), främst beroende på kommunens nybyggnationer på Norrberget och de till följd av kommunens misskötsel sönderfallande kajerna (se länk). Enligt kommunen utgör kajerna Vaxholms hjärta, och vi tvingas konstatera att infarkten till följd av kommunal vanvård redan inträffat utan att några andra åtgärder vidtagits än daglig tillsyn (se länk) och en liten fest (se länk).

Det har gått så långt att Vaxholms kommunpolitiker efter påtryckningar från kommunrevisorerna till stora kostnader sett sig tvingade att anlita externa konsulter för att exempelvis genomlysa hela samhällsbyggnadsförvaltningen. De båda slutrapporter som kommunen publicerade den 31 augusti 2020 (se länk) respektive den 9 augusti 2021 (se länk) påvisar katastrofala förhållanden även internt tjänstemännen emellan. I rapporterna redogörs för kommentarer från lovhandläggarna som ”här i Vaxholm arbetar vi med 90-talsmetoder, det är slagsmål på mötena, vi är mer en myndighet än en serviceorganisation, invånarna är för välutbildade för att respektera och följa våra (felaktiga /reds förtydligande/) beslut”.

Enligt tillgängliga protokoll från byggnadsnämnden har kommunens åtgärder för att komma tillrätta med de synnerligen allvarliga missförhållandena inom samhällsbyggnadsförvaltningen, hittills begränsat sig till att kommunens hemsidor uppdaterats och ett nytt ärendehanteringssystem börjat introduceras. Utöver dessa båda skådebröd har förvaltningsledningen ”på grund av ordinarie arbetsuppgifter” inte hunnit vidta några andra åtgärder. Den ordinarie verksamheten har fortfarande eftersläpningar på mellan 6-12 månader. Bygglovsansökningar som inlämnades till kommunen under sommaren 2021 blev strax före jul tilldelade handläggare. Är det någon som har förhoppning om att det kommer att ske några förbättringar i bemötandet av de sökande och ”servicen” till invånarna under de kommande tio åren?

Under hösten 2021 inlämnades såväl rekordmånga klagomål på Vaxholms kommuns skolor till Skolinspektionen (se länk), som rekordmånga klagomål på Vaxholms kommuns äldreboenden (se länk) till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Under några veckor i november och december 2021 förändrade kommunen hela trafiksituationen i centrala Vaxholm genom att stänga av gatan längs gästhamnen. Orsaken var att slukhål plötsligt uppkommit på gång- och vägbanorna. Av denna anledning enkelriktades flera andra centrala gator och avstängdes parkeringsplatser längs Hamngatan. Kommunen passade samtidigt på att inställa höststädningen av centrala Vaxholm till följd av brist på parkeringsplatser! När kaoset var fullständigt svingade några politiker i tekniska nämnden sina trollspön (se länk, sidorna 13-15), och vips kunde den avstängda gatan som genom ett trollslag återöppnas och trafiksituationen i stort sett återgå till det normala (se länk).

I filmen som med anledning av kommunens jämställdhetsprojekt visas på kommunens hemsida (se länk) avslöjar Vaxholms kommunalråd att hon i vart fall i teorin känner till att kommunens politikers och förvaltningars huvuduppgift är att leverera god service till kommunens invånare. Sedan Vaxholm åter blev en självständig kommun 1983 (se länk) har det däremot i praktiken både genom kommuntjänstemännens uttalanden och handlingar klargjorts att kommunens interna uppfattning är att kommunen främst är en myndighet som fattar beslut som invånarna har att acceptera och efterfölja. Medborgare som klagar eller till och med vågar överklaga kommunens beslut hamnar i ”frysboxen” och kallas motborgare. Sådana motborgare motarbetas sedan i alla kommunala sammanhang för att bestraffas för att de vågat framföra synpunkter på överhöghetens beslut. En del av dessa av Vaxholms kommun rutinmässigt tillämpade arbetsmetoder framskymtar i personalens uttalanden i den externa genomlysningsrapport som kommunen publicerade den 31 augusti 2020 (se länk).

I avsikt att undgå Vaxholms kommuns höga benägenhet att avsiktligt använda långtgående och skadeorsakande repressalier för att straffa invånare som inte uppträder på det sätt som kommunen kräver, tvingas åtskilliga drabbade vaxholmsbor framföra sin klagomål anonymt. Vaxholms kommun tillämpar likt ökända motorcykelklubbar samt enparti- och diktaturstater särskilda metoder för att straffa och frysa ut dessa ”oliktänkande” medborgare, och drar sig inte för att infiltrera slutna grupper på sociala medier för att ta reda på vilka dessa kommunala avfällingar är (se länk). Interna rapporter och videoinspelningar av politikernas möten sekretessbeläggs för att dölja kommunens lagstridiga beslut, dröjsmål och misstag.

De tjänster med godtagbar kvalitet som Vaxholm kommun i bästa fall lyckas leverera till behövande invånare bör naturligtvis i första hand fördelas efter de behövandes behov istället för efter mottagarens kön. Först när tillräckligt stor andel av den levererade kommunala servicen håller godtagbar kvalitet, och omfattningen på klagomål på dessa tjänster följaktligen sjunker till en normal och rimlig nivå, kan det möjligen vara motiverat att spendera vaxholmsbornas skattemedel på projekt som i första hand genomförs för att skapa utanpåverk och ge skenbild av en god och välfungerande kommunal förvaltning, och inte minst skapa falska budskap under ett valår.

/Brita Balderson, senior kommungranskare

Länk till tidigare artikel om missförhållanden inom Vaxholms kommuns förvaltningar

Länk till tidigare artikel om Vaxholms kommuns infiltrering av sociala medier

Länk till Vaxholms kommun utredning om Resarö skola daterad den 22 oktober 2021

Länk till sammanställning över samtliga ärenden hos Skolinspektionen under 2021 avseende Vaxholms kommun

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns samhällsbyggnadsförvaltning 2021-08-09

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns bygglovs- och GIS-enhet 2020-08-31

Länk till sammanställning av JO-ärenden under åren 2004-2018 i Stockholm Norrort med beslut om allvarlig kritik

Limerick som osökt för tankarna till Vaxholms kommun

På sidan 14 i senaste utgåvan av lokaltidningen Kanalen nr 3 2022 har ”pensionerad skolfröken” insänt en limerick som speglar en tidigare elevs upplevelse av skolans bemötande.

En begåvad elev uti Söra

Tyckte skolan var en enda röra

Ner till rektorn han gick

Hon gav honom en blick

”Varför ska du jämt komma och störa”

Pensionerad skolfröken, insändare i Kanalen i Österåker och Vaxholm nr 3 2022

Osökt infinner sig igenkännande tankar såväl avseende skolförhållanden i Vaxholms kommun som allmänt hos invånare som tvingats ha med Vaxholms kommuns olika förvaltningar att göra.

Andra erfarenhetsmässiga bemötanden, bortförklaringar och efterkonstruktioner som mottagits från Vaxholms kommun (se bland annat kommunens egna rapporter avseende kommunens interna verksamheter inom skol- och bygglovsförvaltningarna m.fl.):

  • ”Vi gillar inte när kommunens beslut överklagas, då blir vi svårare att ha att göra med i framtiden” (uttalande från samhällsbyggnadschefen)
  • ”Det är inte Vaxholms kommuns ansvar….” (allmänt och ofta förekommande felaktigt besked från kommunen)
  • ”Vi är en myndighet, vi ska inte ge råd” (uttalande från anonym kommuntjänsteman i kommunens genomlysningsrapport)
  • ”För den saken ansvarar medborgaren och inte Vaxholms kommun för…” (allmänt och ofta förekommande felaktigt besked från kommunen)
  • ”Krångliga” medborgare kallar vi internt för ”motborgare” (uttalande från samhällsbyggnadschefen)
  • ”Man kan tolka lagen olika hårt. Här är vi ganska hårda i tolkningen” (uttalande från anonym kommuntjänsteman i kommunens genomlysningsrapport)
  • ”Sökande som anlitar advokat får naturligtvis bättre utfall hos kommunen….” (uttalande från samhällsbyggnadschefen)
  • ”Kommunen är en myndighet….” (uttalande från bygglovshandläggare)
  • ”Dt utförande omsorgsföretaget uppfyller avtalet som tecknats med Vaxholms kommun” (helt irrelevant påstående i ett försök att bortförklara den massiva och sakliga kritik som återkommande framförs mot förhållandena på Vaxholms kommuns äldreboenden från såväl personalen som boende och anhöriga)
  • ”Det känner jag inte till. Jag undersöker och återkommer…” (återkommande uttalande av föreningsbidragsansvariga i kommunen som sedan naturligtvis aldrig återkommer….)
  • ”Den sökande har krånglat i tidigare ärenden hos kommunen, och då är det naturligt att kommunen krånglar i senare ärende med samma sökande” (uttalande från samhällsbyggnadschefen)
  • ”När jag kom hit var det som att komma tillbaka till 90-talet i hur man jobbar” (uttalande från anonym kommuntjänsteman i kommunens genomlysningsrapport)
  • ”VI SKRIVER OFTAST MED STORA BOKSTÄVER SÅ ATT INVÅNARNA SKA FÖRSTÅ DET VI SKRIVER OCH ATT DET VIKTIGT” (metod tillämpad av tidigare fritidsintendent)
  • ”Det är lagstyrt….” (uttalande från kommunpolitiker i byggnadsnämnden)
  • ”Det är nästan slagsmål mötena” (uttalande från anonym kommuntjänsteman i kommunens genomlysningsrapport)
  • ”Just den handlingen omfattas inte av offentlighetsprincipen…” (uttalande från bygglovschefen)
  • ”Man har hamnat i en nej-mentalitet inom bygglov” (uttalande från anonym kommuntjänsteman i kommunens genomlysningsrapport)
  • ”Svensk lag är i detta fall orimlig och kan inte tillämpas inom Vaxholms kommun….” (uttalande från förvaltningsjuristen)
  • ”Vi gallrar mejlkonversation äldre än 30 dagar” (uttalande från kommunens förvaltningsjurist)
  • ”Rektorn har på eget initiativ mitt under terminen hastigt avslutat sin anställning, efter att ha uppnått målen med sitt arbete på skolan…” (uttalande från kommunens skolchef)
  • ”Hur skulle det se ut om jag måste kontrollera markbultarna till kommunens flaggstänger, då skulle jag ju inte hinna med mycket mer…” (bortförklaring av tidigare fritidsintendent när en av kommunens flaggstänger på Rådhustorget plötsligt rasat ner)
  • ”Vi gillar inte när sökanden anlitar juridiskt ombud….” (uttalande från samhällsbyggnadschefen)
  • ”Alla ska tycka till om allt på våra möten” (uttalande från anonym kommuntjänsteman i kommunens genomlysningsrapport)
  • ”Likabehandlingsprincipen tillämpas inte inom Vaxholms kommun” (uttalande från kommunens förvaltningsjurist)
  • ”Det finns ingen dokumentation som visar detta….” (allmänt och ofta förekommande bortförklaring från kommunens tjänstemän)
  • ”Våra medborgare är välutbildade och vana att få som de vill. De respekterar inte att vi är en myndighet.” (uttalande från anonym kommuntjänsteman i kommunens genomlysningsrapport)
  • ”Vi håller på att flytta arkivet så inget kan lämnas ut just nu” (allmänt och ofta förekommande bortförklaring från kommunens tjänstemän)
  • ”Vi har personalbrist så vi hinner inte med….” (allmänt och år efter år förekommande bortförklaring från kommunens tjänstemän)
  • ”Det är myndighetsutövning…..” (allmänt och ofta förekommande bortförförklaring från kommunens tjänstemän)
  • ”Ärendet är speciellt….” (uttalande av samhällsbyggnadschefen)
  • ”Personen har slutat och ingen annan känner till detta…” (uttalande från bygglovschefen)
  • ”De handlingarna omfattas av sekretess” (allmänt och ofta förekommande bortförklaring och sätt att undgå lagstadgat myndighetsansvar som används av flertalet av kommunens tjänstemän)

Artikeln uppdateras löpande….

Länk till insändare i lokaltidningen Kanalen i Österåker och Vaxholm nr 3 2022

Länk till Vaxholms kommun utredning om Resarö skola daterad den 22 oktober 2021

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns samhällsbyggnadsförvaltning 2021-08-09

Länk till rapport: Genomlysning av Vaxholms kommuns bygglovs- och GIS-enhet 2020-08-31

Länk till inlägg om Resarö skola från vaxholmspolitiker den 17 mars 2012

Länk till sammanställning av JO-ärenden under åren 2004-2018 i Stockholm Norrort med beslut om allvarlig kritik

Vaxholms kommun hävdar nu att ”säkerhetsåtgärder” vidtagits innan gatan vid gästhamnen återöppnades

Den 12 januari 2022 meddelade Vaxholms kommun att orsaken till att gatan vid Västerhamnen/gästhamnen återöppnades strax före jul beror på att ”säkerhetsåtgärder” vidtagits. Åtgärderna består av att ytbeläggningen på gatan avlägsnats så att eventuella nya slukhål upptäcks vid tidskrävande och kostsam daglig tillsyn som kommunen hävdar fortsättningsvis kommer att utföras under de kommande åren tills kajprojektet slutförts.

För två månader sedan var beskedet från kommunen att det inte var möjligt att fylla igen uppkomna slukhål eftersom fyllnadsmaterialet sannolikt skulle fortsätta ut i vatten i gästhamnen. Det andra alternativet var enligt kommunen att placera ut körplåtar över hela det underminerade vägområdet och asfaltera ovanpå dessa plåtar. Detta alternativ skulle enligt kommunen bli alltför kostsamt.

Den lösning som nu är aktuell var inte ens något förslag till lösning för två månader sedan, och tydligen går det numera bra att fylla igen slukhålen.

Den verkliga orsaken till att gatan återöppnades före jul, var att kommunens tekniska nämnd beslutat att gatan skulle återöppnas. Det var följaktligen ett politiskt beslut på grund av alla de klagomål från vaxholmsborna orsakade av kommunens alla märkliga ingrepp i gatumiljön på i Vaxholms centrala delar. Omfattande omdirigeringar av trafiken, indragna parkeringsplatser och utebliven gatustädning fick stora negativa följder för såväl boende som besökare i centrala Vaxholm. Den 9 december 2021 beslutade nämnden att omgående återöppna gatan, och avvisade samtidigt gatuförvaltningens tre förslag till beslut.

/Brita Balderson

Länk till artikel i lokaltidningen Skärgården den 8 januari 2022

Länk till kommunens information om att gatan vid gästhamnen återöppnas

Länk till protokoll den 9 december 2021 nämnden för teknik, fritid och kultur (se § 99)

Länk till tidigare artiklar om kommunens märkliga agerande avseende gatan längs Västerhamnen

Vaxholms kommun infiltrerar sociala medier och bedriver olaglig efterforskning av källor

Vaxholms kommun har genom utnyttjande av bulvan olagligt tagit sig in i slutna grupper på sociala medier i vilka hårt drabbade invånare deltar för att söka hjälp och utbyta erfarenheter rörande kommunens oskicklighet och illgärningar. De drabbade invånarna samtalar i dessa slutna grupper om alla fel och brister som förekommer inom kommunens förvaltning och gång på gång hårt drabbar kommunens invånare, samt vilka åtgärder som kan vidtas för att förbättra kommunens beteende.

Av rädsla för förödande repressalier från Vaxholms kommuns förvaltningar känner sig många invånare tvingade att utnyttja slutna grupper på sociala medier eller på annat sätt uppträda anonymt. Det finns åtskilliga invånare i kommunen som vittnar om hur Vaxholms kommun utsatt dem för sådana olagliga repressalier och handlingar enbart baserade på försök att tysta och hämndbegär. Medvetna fördröjningar, ”borttappade” handlingar, interna omorganisationer och lagstridiga beslut är exempel på sådana olagliga åtgärder från kommunens sida. Det är naturligtvis mycket beklämmande och allvarligt att Vaxholms kommun överhuvudtaget ägnar tid åt att olagligt vidta åtgärder för att avslöja vilka dessa kommuninvånare är.

Efter att Vaxholms kommun genom anlitad bulvan exempelvis olagligt efterforskat vilka föräldrar som är aktiva i dessa samtal, har innehållet i en sådan sluten grupp i form av t.ex. skärmdumpar, printbilder och citat från de pågående samtalen spridits inom kommunens förvaltningar. Därefter har kommunens tjänstemän kränkande och nedlåtande kommenterat det olagliga materialet genom att exempelvis påstå ”nu ska de göra mallar för klagomål också…”.

Vaxholms kommun förstår uppenbarligen inte att aktiviteterna i dessa grupper är något som kommunens invånare helst slipper ägna sig åt, men istället tvingas vidta för att om möjligt komma tillrätta med de allvarliga missförhållanden som vid upprepade tillfällen uppdagas på olika håll inom Vaxholms kommuns förvaltningar. Det är exempelvis hårt drabbade och olyckliga barn och föräldrar som vidtar alla de åtgärder de kan finna för att slippa ur kommunens käftar.

Att upprätta mallar för klagomål är ingen fritidssysselsättning som småbarnsföräldrar normalt önskar lägga tid på, utan påvisar med all tänkbar tydlighet omfattningen på alla de mycket allvarliga fel och misstag som begås inom Vaxholms kommuns förvaltningar. Om det bara gäller ett eller ett par klagomål skulle behovet av sådana mallar vara obefintligt, men när antalet klagomål under kort tid blir tvåsiffrigt är det för de flesta i vart fall normalbegåvade personer naturligt att upprätta någon form av system för att på enklast möjliga sätt hantera en sådan mängd av missförhållanden.

Mot bakgrund av alla påstådda ”missförstånd”, ”kommunikationsproblem” och ”it-störningar” etc som förekommer inom Vaxholms kommuns förvaltning är det beklagligtvis uppenbart att kommunen under lång tid inte funnit anledning att använda liknande redskap i sitt interna arbete.

Vaxholms kommun har under år 2021 även gjort olagliga försök att genom bulvan identifiera oss som publicerar artiklar inom ramarna för Visit Vaxholm NOT.

/Brita Balderson

Länk till skrivelse till Skolinspektionen från föräldrar till barn på Resarö skola

Länk till Vaxholms kommun utredning daterad den 22 oktober 2021

Länk till sammanställning över samtliga ärenden hos Skolinspektionen under 2021 avseende Vaxholms kommun

Länk till lagtexten om efterforskningsförbudet

Nya klagomål på Vaxholms kommuns äldreboenden

I en artikel i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 18 december 2021 (länk till artikel) beskrivs hur klagomålen från de boende på Vaxholms kommuns äldreboenden och deras anhöriga i en strid ström fortsätter att flöda in till Vaxholms kommun och Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO).

Vaxholms kommun har tidigare fastslagit att det av kommunen anlitade företaget Förenade Care uppfyller avtalet som tecknats med kommunen, vilket bara ytterligare en gång påvisar Vaxholms kommuns otillräckliga förmåga att upphandla tjänster och upprätta ändamålsenliga avtal. Kommunens påstående att Förenade Care uppfyller avtalet med kommunen innebär inte att äldreboendet fungerar tillfredsställande, utan är istället ett bevis på Vaxholms kommuns omtalade allmänna inkompetens avseende att upphandla externa tjänster och teckna avtal så att Vaxholms invånare erhåller vård, omsorg och andra kommunala tjänster med åtminstone grundläggande och godtagbar kvalitetsnivå.

Av lokaltidningen Mitt i Vaxholms artikel framgår att det enligt de boendes anhöriga förekommer stölder, tung medicinering, kraftigt eftersatt hygien och språkliga hinder för att skapa förståelse och trygghet mellan personalen och de boende och deras anhöriga. Vid ett tillfälle ska en boende fått utföra personalens arbete genom att byta blöja på en annan boende på samma äldreboende.

Även bland personalen på ett äldreboende är missnöjet stort eftersom ensamarbete och högre arbetsbelastning förekommer efter att företaget Förenade Care övertog verksamheten den 1 september 2021 på uppdrag från Vaxholms kommun. Enligt Förenade Cares verksamhetsansvarige så förekommer inga försämringar efter att Förenade Care tog över. Samtidigt erkänner företaget att personalens arbetsscheman förändrats för att ”anpassas till företagets avtal med Vaxholms kommun”. Hur dessa båda påståenden nu kan förenas? Inga förändringar har gjorts, men personalens arbetsscheman har anpassats till avtalet med kommunen. Ska läsare och anhöriga tro på äldreboendets personal eller på företaget Förenade Cares företrädare (som uppenbart talar med kluven tunga).

Artikel i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 18 december 2021:

Länk till tidigare artikel om Vaxholms kommuns äldreboenden

Länk till artikel om Vaxholms äldreboenden i Mitt i Vaxholm den 22 november 2021

Länk till artikel om Vaxholms äldreboenden i Mitt i Vaxholm den 9 november 2021

Länk till Vaxholms kommuns information om Vaxholms äldreboenden den 31 augusti 2021

Länk till artikel om Vaxholms äldreboenden i Mitt i Vaxholm den 10 juni 2020

Länk till artikel om Vaxholms äldreboenden i Mitt i Vaxholm den 15 maj 2020

Länk till artikel om Vaxholms äldreboenden i Mitt i Vaxholm den 8 april 2020

Länk till artikel om Vaxholms äldreboenden i Mitt i Vaxholm den 18 september 2018

Länk till Vaxholms kommuns information om Vaxholms äldreboenden den 12 september 2018

Länk till Vaxholms kommuns information om Vaxholms äldreboenden den 6 februari 2018

Länk till Vaxholms kommuns information om Vaxholms äldreboenden den 12 maj 2017

Länk till artikel om Vaxholms äldreboenden i tidningen Mitt i Vaxholm den 16 juli 2013

Allvarliga missförhållanden på Resarö skola enligt både klagomål från föräldrar och Vaxholms kommuns utredning

Enligt en artikel i lokaltidningen Mitt i Vaxholm den 25 december 2021 (länk till artikel) har Vaxholms kommun bekräftat att barnens föräldrars klagomål stämmer med verkliga förhållanden.

Ett stort antal föräldrar till barn på Resarö skola har till både Vaxholms kommun och kommunrevisorerna framfört omfattande klagomål till följd av ”fasthållna och inlåsta barn, lättvindiga polisanmälningar av barn på en skola för barn upp till årskurs 6 (upp till 13 år. Red. kommentar) samt hotfullt och nonchalant bemötande av barnens föräldrar”.

Kommunens egen utredning bekräftar enligt lokaltidningen att ”Resarö skola har brister avseende arbetsmiljö, trygghet, särskilt stöd, kommunikation och bemötande”. Vidare skriver kommunens egna utredare att föräldrar av rädsla för repressalier låter barnen byta skola istället för att framföra klagomål till Resarö skola respektive Vaxholms kommun. Av samma rädsla för repressalier har i stort sett alla klagande föräldrar ansett sig tvingade att framföra klagomålen anonymt.

Av rapporten framgår vidare att det förekommer allvarliga brister i skolans ledarskap vilket ofrånkomligt leder till försämrad arbetsmiljö för såväl skolans elever som personal.

Rapporten slår fast att under år 2020 hade Resarö skola både i absoluta tal och i förhållande till skolans storlek betydligt fler klagomål från föräldrar och barn jämfört med kommunens övriga skolor.

Vaxholms kommuns lagstridiga vana att rutinmässigt och med förkärlek bestraffa kommuninvånare som överklagar kommunens beslut eller uttrycker missnöje eller klagomål på kommunens konstaterat undermåliga verksamheter inom kommunens alla ansvarsområden är beklagligtvis välkänd för de flesta vaxholmsbor. Kommunens personal på alla nivåer har tillämpat tillvägagångssättet under åtskilliga decennier tillbaka i tiden. Detta utgör sannolikt den största anledningen till att omfattningen på invånarnas klagomål och missbelåtenhet är betydligt färre och inte alls motsvarar alla fel och missförhållanden som faktiskt råder inom Vaxholms kommun som helhet.

Citat från uttalanden av en tjänsteperson i ledande ställning inom Vaxholms kommun:

”Vi gillar inte att invånare överklagar kommunens beslut. Då blir det fortsättningsvis svårare att ha med oss att göra.”

”Självfallet får invånare som anlitar en advokat oftast bättre utfall i sina ärenden än de invånare som företräder sig själva. Men kommunen ogillar sökande som låter advokater närvara vid möten och delta i kommunikationen, så i senare ärenden kan följden för sökanden som anlitat en jurist istället leda till sämre utfall.”

”Inom delar av Vaxholms kommun klagar de boende medborgarna i sådan omfattning att personalen internt istället kallar dem för ”motborgare.”

Länk till skrivelse till Skolinspektionen från föräldrar till barn på Resarö skola

Länk till Vaxholms kommun utredning daterad den 22 oktober 2021

Länk till sammanställning över samtliga ärenden hos Skolinspektionen under 2021 avseende Vaxholms kommun

Länk till lagtexten om efterforskningsförbudet

Artikel i lokaltidningen Mitt i Vaxholm:

Länk till tidigare artikel om missförhållanden på Resarö skola

Visit Vaxholm NOT (Nätverket för Offentlig Tillsyn)

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

    Arkiv

    Kategorier

    Visit Vaxholm NOT (Nätverket för Offentlig Tillsyn)